Den populära benchmarking-mjukvaran 3DMark får snart stöd för tester av Variable Rate Shading, som nyligen lagts till i DirectX 12. Det ska göra det lättare att testa grafikprestanda med den nya tekniken.
Variable Rate Shading (VRS) är en relativt ny teknik inom PC-branschen. Nvidia presenterade stöd för tekniken till Turing-baserade grafikkort för ett knappt år sen. Sen dess har dessutom DirectX 12 fått stöd för den, vilket ger den ett betydligt bredare stöd bland konsumenter. Tekniken har främst diskuterats inom VR-sammanhang men har också använts inom mer klassiska PC-spel. VRS kan öka prestanda med tiotals procent genom att justera hur ett grafikkort renderar scener i spel. En lägre så kallade shade rate kan minska detaljrikedomen i den bakomliggande information om färg och ljusstyrka som behövs för att rendera en pixel i ett spel. En lägre shade rate kräver mindre processorkraft. Med Variable Shade Rate kan olika delar av en bild ha olika shade rate baserat hur visuellt viktiga de anses vara. Tanken är att sänka prestandakraven utan att göra någon större visuell skillnad för spelaren.
Ska visa hur stor skillnad VRS gör
Med implementeringen i DirectX 12 är det fritt fram för spelutvecklare att implementera tekniken för att öka bildfrekvensen eller göra sina spel tillgängliga till mindre kraftfulla grafikkort. Wolfenstein II: The New Colossus är ett av få spel som har stöd för tekniken i nuläget. Med fler spel på väg är det givetvis intressant att börja testa prestandaförbättringarna med olika grafikkort och konfigurationer. Benchmarking-mjukvaran 3DMark ska därför ge stöd åt tekniken i en uppdatering som släpps 26 augusti. Det nya testet ska först köra en vanlig omgång med VRS inaktiverad och senare samma scen med det aktiverat för att göra det möjligt att testa olika grafikkorts effektivitet med tekniken.
Här ser vi en visualisering av hur scenen som används i testet renderas. De röda segmenten renderas med full upplösning (1×1) medan gröna och sist blåa delar renderas med betydligt lägre shading rate, 2×2 respektive 4×4. De minst detaljerade delarna av scenen renderas alltså i block av fyra gånger fyra pixlar.
Här jämförs samma bild med och utan VRS. Träden närmast i bild ser ut att ha samma detaljrikedom medan visas träd långt i bakgrunden ser ut att ha lite sämre detaljrikedom, om vi verkligen zoomar in på dem.
