Test: Lenovo Legion 7i – med unika analoga brytare

Prestanda i all ära, men när alla dyra gaminglaptops har liknande hårdvara, vad är det som särskiljer dem åt? Lenovo implementerar en ny och intressant brytarlösning i Legion 7i, nämligen Force Sensor Technology. Vi har testat!

Summering

Lenovo Legion 7i

Intel Core i7-12800HX, Nvidia GeForce RTX 3070 Ti

2 TB, Western Digital PC SN810 NVMe SSD (SDCPNRZ-2t00-1101)

SK Hynix, 32 GB DDR5, 4800 MHz

16 tum IPS, 2 560 x 1 600 (165 Hz, 500 cd/m², 100% sRGB)

När både komponenter och prestanda är liknande mellan konkurrerande gaminglaptops, är det oftast design och prislapp som avgör. Det är sällan vi skådar ny teknik som står ut. Lenovo Legion 7i är ett undantag. Den klarar moderna speltitlar med maxade inställningar, har bra byggkvalitet och en både stilren och sofistikerad design. Det som ger Legion 7i ett utropstecken i våra ögon, är Lenovos Force Sensor Technology. Med tekniken öppnas nya inmatningsmöjligheter som gör att vi kan styr en bil gradvis eller gå från promenad till språng i ett FPS-spel genom att trycka hårdare på tangenterna. Det är då synd att tekniken inte riktigt är färdig och att den inte fungerar som den borde.

Design och konstruktion

Lenovo Legion 7i är har ett mer raffinerat och sofistikerat formspråk än både Lenovo Legion 7 och Legion 5 Pro, som tidigare besökt vår testbänk. Legion 7i har nätta, runda ramar som är mer tillbakadragna. Det är lite som att jämföra penseldragen från en bred borste med de från en detaljpensel  – inget i den nya designen känns överflödigt.

Trots att det inte rör sig om en MacBook, sett till hur diskret Legion 7i är, så är datorn anonym i jämförelse med andra gamingdatorer som vi testat. Den mest skrikiga detaljen i designen är Legion-logotypen som är bakbelyst på baksidan av skärmen. Vore det inte för den så hade vi kommit undan med Legion 7i på en seriös konferens, nästan i alla fall. Vi kan inte bortse från den smala RGB-randen i chassits främre kant. Den tar inte för mycket uppmärksamhet och är till stora delar skymd av en stilig rand av borstad aluminium som sträcker sig runt chassit.

Typsnittet på tangentbordet är detsamma som i Legion 5 Pro och Legion 7 – ett enkelt och rent typsnitt med ikoner för modifieringstangenterna. Ett stilrent typsnitt för ett stilrent tangentbord. Det enda vi hade önskat är vänsterjustering för alla tecken. Men det är en smaksak.

Aluminiumchassit ger ett gediget kvalitetsintryck men likt föregående modeller så specificerar inte Lenovo vilken aluminiumlegering eller grad som används. Undersidan är dock något rasslig och lös. Det finns lite spelrum i bygget, vilket sänker helhetsintrycket. Pjäsen är tung men lättare än Legion 7. Vi väger bygget till cirka 2,2 kg, för jämförelse väger Legion 7 2,6 kg. Vi upplever ingen resonans från innanredet och chassit knakar inte när vi stressar det, trots att undersidan har ett mindre glapp.

RGB-belysningen styrs av Lenovo Spectrum, istället för Corsair iCUE som Legion 7 använde sig av. I Lenovo Spectrum kan vi specificera belysningsmönster och färger för både tangentbordet och chassislingorna. Det finns fyra belysningsområden på baksidan, två på varje sida vid fläktutblåsen, fyra områden på vardera sida av chassit och sedan huvudslingan i datorns främre del. Om vi bortser från att vi föredrar datorer utan belysning, måste vi ändå medge att Lenovo har implementerat en smakfull RGB-lösning som inte känns överdriven.

Skärmen ligger inte jämnt med chassits ytterkanter då det finns en liten glipa runt chassit på cirka två millimeter. Skärmen marknadsförs med ett nytt typ av gånggjärn och har en flärp i mitten av framsidan som vi använder för att öppna laptopen. Det nya gångjärnet ska göra att vi kan öppna skärmen med ett finger. Gängan är bra men når inte riktigt den finbalans som krävs för att skärmen inte ska skaka under en intensiv spelsession, samtidigt som den är lätt för att vara enkel att justera. Gängan är mot det lättare hållet och vi kan se att skärmen vippar något under användning.

Undersidans upplägg påminner mycket om Legion 7, inte minst då fötterna ser ut att vara identiska mellan Legion 7i och Legion 7. Det finns en lång gummilänga längs den bakre delen och två kortare längor i datorns främre del. Lösningen fungerar okej, men gummit är åt det styvare hållet och hade nog överfört vibrationer på ett bättre sätt om det var snäppet mjukare.

1 av 2

Portkapitlet innehåller två Thunderbolt 4-portar på vänster sida, en USB-C 3.2 Gen 1 och en 3,5 mm-hörlursport på höger sida. På baksidan hittar vi två stycken USB-A 3.2 Gen 1-portar, en USB-C 3.2 Gen 2, en HDMI 2.1-port samt både en ethernet- och strömport.

1 av 3

Innanredet är väldigt likt det vi såg under huven på Legion 7. Det finns en ledig SSD-plats av typen m.2 – den andra platsen är redan upptagen. RAM-platserna är utbytbara men upptagna. Även batteriet är löstagbart med skruvar.

En unik WASD-lösning

Tangentbordet i sitt standardutförande är relativt platt och smått rassligt, lite ihåligt i känseln. Tangenterna är trots det taktila, men inte så mycket att vi inte upplever någon slaglängd. Efter det taktila guppet finns det ett kort dike till botten. Bottningen är lite karaktärslös. Vanligtvis bottnar vi antingen styvt, mjukt eller lite studsigt. Bottningen i Legion 7i lämnar oss inte med någon distinkt känsla som vi kan sätta fingret på.

Det riktigt intressanta med Legion 7i är att WASD-tangenterna stödjer vad Lenovo kallar Force Sensor Technology. Vi har tidigare testat tangentbord med analoga brytare som öppnat upp för möjligheten att ge fler inmatningsmöjligheter utöver på/av. En brytare är traditionellt sett aktiverad eller inte. Med analoga brytare kan brytaren mäta hur långt vi tryckt ner tangenten. Detta öppnar möjligheter för att till exempel accelerera eller styra en bil i ett spel gradvis, via slaglängden.

Laptopbrytare har allt som oftast för kort slaglängd för att mäta hur långt vi tryckt brytaren. Istället använder Lenovo kraftsensorer som mäter hur intensivt vi trycker ned brytaren, därav namnet Force Sensor Technology. Det fungerar faktiskt, men dessvärre blir WASD mer eller mindre obrukbart för oss i exempelvis PUBG, då vi måste trycka ned tangenterna för kung och fosterland för att faktiskt röra på oss i normalhastighet. Vi kunde inte hitta ett sätt att justera detta och Googling gjorde oss inte klokare i frågan. Här finns det att jobba på, förutsatt att vi inte har ett defekt exemplar.

Pekplattan är gjord av glas och har en len yta utan någon väsentlig textur att tala om. Pekrörelserna känns bra och klickfeedbacken är av den styvare typen. Den övre femtedelen är för styv för att reagera på tryck, något vi också uppmärksammade med pekplattan i Legion 5 Pro. Bottningen är något svampig men slaglängden är längre än vi är vana vid. Ljudmässigt kan det nog vara en av våra favoritpekplattor. Ljudet som plattan ger ifrån sig rör sig någonstans i mellanregistret. Typiskt sett brukar pekplattor ha ett djupt och dovt ljud som vibrerar längs chassikammaren, men Legion 7i har en pekplatta som låter skarpt och inte alls hest. Det vi ogillar med pekplattan är att den är positionerad till vänster, vilket gör det svårt att vila handflatan medan vi håller ned WASD i spel.

Kylning

Ni kanske minns Coldfront 3.0 från vårt test av Legion 7. Om inte, så skrev vi följande kopplat till kyllösningen:

De kallar kylningssystemet Coldfront 3.0, som ska ta kylningen till en helt ny nivå. Det finns ett smart intagssystem med över 10 500 maskinborrade intagshål, extra intag under varje tangent, turboladdade dubbla fläktar och ett utloppssystem med fyra kanaler och ångkammarteknik. Den meningen är mer eller mindre ordagrant tagen från Lenovos marknadsföring och vi önskar att det översattes i verkligheten till bättre kylning vid faktisk användning än vad det faktiskt gör.

Nu är Lenovo på hugget igen och stoltserar med Coldfront 4.0 i Legion 7i. Nästa generationens kylning är här med Vapor Chamber-teknik, vilket vi antar är den engelska översättningen av ångkammarteknik från Coldfront 3.0. Kyltekniken använder ett kylgränssnitt med fasförändring och ett 20 procent mer kraftfullt fläktsystem med betydligt tunnare blad av flytande kristallpolymer för att ge tyst drift. Med precisionsborrade intagshål och portar får Legion 7i bättre luftflöde och optimal kylning. Så lyder marknadsföringen. Vi vet inte riktigt vad det betyder men i praktiken är vi, precis som med Legion 7, lite besvikna på de löften som marknadsföringen ger oss. Legion 7i är inte tyst under belastning. Fläktarna låter inte som vindturbiner men de är definitivt inte tysta.

Legion 7i blir varm, precis som alla andra gamingdatorer med högpresterande komponenter. Det är främst märkbart över tangentbordsområdet, längs sidorna och framför allt under laptopen, för de som planerar att spela med datorn i knät. Kylsystemet är bra, sett till att vi inte har märkbara prestandaförluster under belastning, vi önskar bara att marknadsföringen var mer verklighetsförankrad.

Ljud, kamera och mjukvara

3D-upptagningen från högtalarna är imponerande. I FPS-spel hör vi tydligt varifrån fotsteg och avfyrade skott kommer, för att kunna identifiera var motståndare befinner sig. Ljudkvaliteten är dock inte den mest imponerande och ljudentusiasten lär bli besviken. Legion 7i kämpar med de lägre frekvenserna och vid hög ljudvolym upplever vi att detaljer tenderar att ha problem med distorsion.

Den inbyggda webbkameran är helt okej under bra ljusförhållanden. Det är grynigt, precis som med alla andra webbkameror vi testat, men inte alltför smetigt. För diverse webbkonferenser fungerar kameran fullgott.

Listan över förinstallerade tredjepartsmjukvaror är den längsta hittills. Vi räknar hela sex Lenovo-mjukvaror, ett gäng betalmjukvaror och den absolut mest irriterande, McAfee LiveSafe. McAfee LiveSafe gör en poäng av att berätta för oss hur jobbig den är med konstanta aviseringar. Dessvärre är McAfee LiveSafe den mjukvara som förekommer mest frekvent i våra tester. Det rör sig i övrigt om mjukvaror som ger oss enhetsöversikt i Lenovo Vantage, ljud- och mikrofonsinställningar i Nahimic, skärmprofiler i X-Rite color assistant samt Tobii Experience-ögonspårning i spel.

Bra färger men kämpar med svärtan

Om vi går igenom våra DisplayCal-resultat kan vi konstatera att skärmen i Legion 7i har en bra vitbalans, om än mot det kalla hållet. Svärtan är däremot inte mer än okej. Skärmen stödjer sRGB och enligt våra testresultat mäter vi Delta E till 1,27 i snitt, vilket är det bästa vi uppmätt på en dator som saknar ett äpple på baksidan. Delta E (ΔE) mäter skillnaden mellan hur vi uppfattar två färger. En vanlig person märker ingen skillnad med en dE-tolerans på under tre, medan ett tränat öga kan se skillnad ned till en tolerans på ett. Allt under ett anses ej vara märkbart av en människa.

Nedan är sammanställda rapporter från DisplayCal för de som gillar att grotta ner sig i siffror.

Vi mäter maximal ljusstyrka till 529 nits. Ljusstyrkan är som högst i skärmens nedre högra hörn och skillnaden i procent mellan det starkaste värdet och det svagaste är 4,16 procent. Skärmen är specificerad att klara 500 nits och det levererar Legion 7i över hela skärmytan.

Gaming och prestanda

I vårt tidigare test av Alder Lake-processorer synade vi Intels marknadsföring kring de senaste processorerna. Intel lovade bättre prestanda vid multitasking och spel-streaming men vi kan inte se en märkbar förbättring i Legion 7i heller. Processorn har i regel presterat bra i både syntetiska testsviter och vid faktisk användning, men Thread Director samt P- och E-kärnor har inte gett oss någon nämnvärd boost med till exempel streamingmjukvaran OBS i bakgrunden.

Med det ur vägen, hur presterar Legion 7i i spel? Först och främst är 165 Hz en bra avvägning för skärmen, som presterar bra enligt våra bildtester. Det är runt 165 bildrutor per sekund som vi hamnar i de flesta spel vi testat på maxade kvalitetsinställningar i den inbyggda upplösningen. I exempelvis PUBG når vi stadiga 130–140 bildrutor per sekund på Ultra-inställningar, vilket är i linje med eller snäppet bättre än våra testresultat med RTX 3080. Som vi tidigare konstaterat i våra tester av 3070 Ti, är kortet inte riktigt redo att klara PUBG i 4K med behagliga bildrutor per sekund, åtminstone inte i Ultra-läget. Vi kan spela de flesta moderna titlarna med de högsta inställningarna i 2 560 x 1 600  utan några som helst problem, inklusive Elden Ring som inte är det mest prestandaoptimerade spelet därute. Vi längtar efter den dag vi kan få åtkomst till hårdvara på konsumentmarknaden som öppnar upp för 4K-gaming på riktigt.

Batteritiden är den sämsta vi testat hittills, både i en syntetisk testsvit och vid faktisk användning. Vi kalibrerar skärmen till 200 nits och testar sedan batteritiden i bland annat PCMark 10. I PCMark 10 Modern Office-testet får vi ut 2 timmar och 8 minuter i batteritid. Testet emulerar en vanlig arbetsdag på kontoret med lite dokumenthantering samt lätt surfning. I PCMark 10 Gaming-testet får vi ut en timme och 8 minuter. Vi vet inte vad Lenovo syftar på när de skriver att vi får ut många timmars ström. Vi har i alla fall inte sett av det i våra tester. Det hämmar oss om vi planerar att klara en arbetsdag på språng med Legion 7i, men vid faktisk användning, det vill säga spelande, spelar batteritiden mindre roll. Historiskt sett så har vi sett motsvarande batteritider i andra gaminglaptops, även om Legion 7i är sämst.

Jämförande prestandatester

Testresultaten nedan hjälper oss visualisera prestandaresultaten och skillnaderna mot andra datorer vi nyligen testat.

För att prestandatesta verklighetsbaserade scenarion har vi bland annat mätt renderingstiden för ett 4K 50-projekt i DaVinci Resolve, en videoredigeringsapplikation. Renderingstiden presenteras i sekunder, där ett lägre värde är bättre.

Renderingstiden är imponerande. Vi använder renderingsmetoden Native och här presterar i7-12800HX bättre än det fläskigare i9-12900HK. Även redigeringen i tidslinjen är bra och följsam, utan större bortfall av bildrutor.

Vi testar även att komprimera DaVinci Resolve-projektet. Projektet är 13,64 GB i storlek och innehåller 265 filer. Även här är komprimeringstiden mätt i sekunder. Här presterar inte i7-12800HX lika bra som de dyrare processorerna och hamnar istället någonstans i mitten, bland våra tidigare testade modeller.

Vi följer upp med ett gäng syntetiska testsviter. Först ut är processortestet CPU Profile i 3DMark. i7-12800HX presterar imponerande över Max threads, något som står i sig även över färre trådar. Det är i snitt det bästa resultatet vi mätt hittills.

I 3DMark utsätter vi även grafikkortet för ett gäng prestandatester. Vi har testat RTX 3070 Ti tidigare, då i MSI GE76 Raider, och i snitt presterar MSI-implementeringen bättre. Det är endast i standardtestet av Fire strike, som är ett DX11-test, som Legion 7i presterar bättre i. I Fire strike Extreme och Ultra halkar Legion 7i efter igen. Resultaten är överlag jämförbara och som referens har MSI-datorn en Intel i7-12700H-processor.

Vi har även testat Legion 7i i Geekbench. Vår historiska testdata är inte lika omfattande i dessa test ännu, men vi uppmärksammar att i7-12800HX presterar bättre i Multi-Core-testet i Geekbench än i9-11980HK, som tidigare höll förstaplats på prispallen. I OpenCL-grafikkortstestet faller Legion 7i med 3070 Ti bakom 3070 Ti i MSI GE76 Raider igen, om än knappt.

I Cinebenchtesterna är våra testresultat också begränsade sett till modeller vi testat och det blir svårt att dra några slutsatser.

Tillbaka till summeringen