Vapochill Extreme Edition II

Specifikationer: Vapochill XE II
Kylförmåga :	180W @ -18’C / 0W @ -44’C
Chassi:	Svart, sidopanel med fönster
Formfaktor:	ATX
Platser: 5.25″ externa	3
Platser: 3,5″ externa	1
Platser: 3,5″ interna	5
Dimensioner:	560x260x560 mm
Vikt:	18kg
CPU-kit 1:	AMD S754/939/940 & Intel S478
CPU-kit 2:	Intel Socket T (LGA 775)
Köldmedium	R507

Om man kikar på specifikationerna ser de väl tämligen lovande
ut. Stöd för Socket A saknas, men det är knappast något
som stör i dagsläget. Att köpa en kylningslösning som kostar
såhär pass mycket och köra på ett äldre socket A
system känns inte riktigt motiverat, utan det får nog vara socket
939, 775 och 754 som gäller i första hand med AMD64, AMD FX och Intels
Prescott som största målgrupp. Antalet externa platser är kanske
lite i underkant, men med handen på hjärtat, är det så
många av oss som egentligen använder mer än 3 st externa 5.25″
enheter? Sen bör man nog också ha i åtanke att det här
är en lösning för prestandajägare och kanske inte så
mycket för moddare och lanare som har ett större krav på antal
platser.

Vi passar på att ta en titt på ett diagram från Asetek själva
som lite bättre visar vad vi kan förvänta oss för temperaturer
med XE II:

Vi kommer att testa
med en FX 53:a, och det ska bli intressant att se hur väl diagrammet stämmer
överens med verkliga temperaturer. Man bör redan nu tänka på
att det finns en mängd avvikelser i fråga om mätmetoder, omgivande
temperatur/rumstemperatur, montering med mera, men vi hoppas att resultaten
skall ge oss en fingervisning och förhoppningsvis inte vara allt för
långt ifrån Aseteks utlovade temperaturer.

Om kikar lite närmare på själva enheten ser det ut såhär:

På nästa
sida tar vi en titt under skalet och det som egentligen utgör själva
Vapochillen.

Testsystem
AMD Athlon64 – Socket 939
Processor:	AMD Athlon 64 FX53 (2.4GHz, 1MB L2-cache, 2GHz HT)
Moderkort:	Abit AV8 3rd Eye
Minne:	1GB Corsair XMS3200 DDR-SDRAM (2 x 512MB, DDR-400, 2-2-2-5-11 timings)
Grafikkort:	Radeon 7500LE
Hårddisk:	46GB IDE IBM Deskstar
Nätaggregat:	OCZ Powerstream Adjusteble 520W
Kylning:	Vapochill Extreme Edition II Zalman ZM7000B-CU (max RPM)
Temperaturmätare:	CIE 307
Mjukvara
Operativsystem:	Windows XP Professional SP2
Upplösning:	1024x768x32bit, 75Hz
Drivrutiner:	ATI Catalyst 4.12 DirectX 9.0c VIA Hyperion 4in1 4.55v Athlon 64 Processor driver 1.1.0.0 DivX 5.2.0 Xvid 1.0.2
Testprogram:	Sisoftware Sandra 2005 1.10.37 PCMark04 Build 120 AutoGordian Knot v1.60 Audioactive Production Studio 2.04j (Fraunhofer II encoder) WinRAR 3.4 CPU-Z v1.24 Prime95

Vad är det
vi vill få fram? Vi är här helt inriktade på vad som
händer med processorn med denna extra kylning. Alltså hur mycket
mer vi kan överklocka den och vad det ger för prestandaökning
om man enbart ser till processorn (då vapochillen påverkar enbart
processorn). Andra inställningar som fsb, minnestimings med mera kommer
att hållas så lika som möjligt genom testet. Tack vara att
AMD FX processorerna inte är multipellåsta kommer vi förhoppningsvis
att kunna hålla en ganska likartad fsb överklockat jämfört
med orginalhastighet. När vi klockar en processor som har låst
multipel, AMD64 och Intels processorer (Extreme Edition undantaget), så
blir det ett lyft prestandamässigt genom den ökade fsb:n. Dock är
man beroende av vilka hastigheter minnet klarar med vilka timings när
man ökar fsb:n. En faktor som vi inte vill blanda in här.

Vi kommer också att jämföra hur mkt vi tjänar i överklockning
med Vapochillen jämfört med vanlig luftkylning. Vi kommer att använda
en Zalman ZM7000B-CU till våra tester med luftkylning.

En kylare som
får anses höra hemma bland de bättre, och prismässigt
inte heller är någon katastrof. För att mäta temperaturerna
änvänder vi oss av en Cie 307 termometer med två tempsensorer
limmade mot processorn. Ett medelvärde från dessa två sensorer
används sedan vid varje avläsning.

Innan vi kör
igång med testerna tar vi ett par ord om själva installationen

För att
få en bra överblick på det hela börjar vi faktiskt med
överklockningen och ser vilka olika hastigheter vi kommer att köra.
Orginalfrekvensen, 2400 MHz, är en given deltagare och med Vapochillen
igång nådde vi 2914 MHz. Inte så högt kan tyckas, men
det är stabilt körande Prime95 torture test i 30 minuter. Med luftkylningen
kom vi upp i 2613, inte heller något rekordresultat, men återigen
så är det med minst 30min Prime95 torture test.

Hade vi nöjt
oss med t.e.x 3DMark som stabilitetstest så hade vi förmodligen
kunnat lägga på ca 100 MHz på resultaten. För att göra
det lite mer överskådligt slänger vi in det hela i ett diagram.

Vi testade även
hur högt vi kunde komma med enda målet att få en screenshot
i cpu-z, det resulterade inte så pjåkiga 3166MHz:

När startade
testet körde vi först med Vapochill XE II och sedan med luftkyling
och det var trots allt en viss besvikelse över resultatet på 2914
mhz från början. Vi hade hoppats klämma oss över 3 GHz
vilket kan kännas lite som en milstolpe. Men efter testerna med lufkylning
kändes resultatet med vapochill plötsligt rätt så trevligt
och helt klart godkänt igen. Vad vill vi ta reda på nu? Hur mycket
prestanda tjänar vi här med Vapochill jämfört med orginalhastighet
och överklockningen med luftkylning. Över till våra benchmarks.

---

Audioactive
Production Studio – MP3 encodning

Först ut är lite encoding och vi börjar med mp3 encoding. Här
är det AudioActive och Frauenhofer codec som gäller. Lägre tid
är såklart bättre.

Inget exalterande att se här precis. Det vi kan kika på är den
procentuella ökningen i prestanda, och se hur det skilje i de olika testerna.
Vi kommer också att kika på ett procentuellt medelvärde av all
testerna när vi är färdig. Här ser vi en ökning med vapochill
på 17,7 procent respektive 8,3 procent för luftkylningen.

AutoGordian Knot – DivX, Xvid encoding

Följt av DivX och Xvid encodning med AutoGordian Knot. Här är det
fps och högre som är bäst.

Finns väl inte så mycket att säga om resultaten, dom både
talar för sig själv och är inom dom förväntade ramarna.
. För Xvid är det en prestandaökning på 16,6 procent respektive
8,7 procent.

Kikar vi på DivX ser det nästan likadant ut med 17,4 för
Vapochill men med resultatet från lufkylningen en aning lägre än väntat på
6,7 procent.

Futuremarks PCMark04

Ett passande test för vår recension är CPU Test i PCMark04:

Här ser vi samma schema, om än en aningens högre för Vapochill
än i de föregående testerna med 19,3 procent och 8,6 procent för
luftkylning. Luftkylningen ligger här väldigt jämnt med mp3 och
Xvid encodingen. Vi går vidare

---

SuperPi

Piprogrammen är väl använda för att testa processorprestanda
och passar bra in vårt test. Det ger och en viss jämförbarhet
jämtemot andra system. Både SuperPi och PiFast återfinns i vårt
Performance Center där programmen finns att ladda ner samt guider för
hur dom används. Ni hittar det här.

Med 14,3 procent för vapochill är det lite under förväntan,
men vi SuperPi är inte helt rättvisande då det avrundar till hela
sekunder och dom sista procenten har förmodligen blivit bortrundade i det
här fallet. För luftkylningen är det 8,6 procent.

PiFast

Enligt många bättre än SuperPi då det ger ett exaktare
resultat och vi ska se om det inte blir lite skillnad för vapochill här
när avrundningen inte kommer in i bilden.

Så är alltså inte fallet, resultaten här är aningens
sämre jämfört med SuperPi, man får lite mer “Bang-for-the-Buck”
av sina överklockade MHz med SuperPi. Pitesterna är också de som svarar sämst på den ökade klockfrekvensen av våra tester. För PiFast får vi siffrorna 13,6 och 6,7 procent.

SiSoftware Sandra 2005

Sandra är ett test som vi i allra högsta grad kallar syntetiskt.
Sandra återspeglar för det mesta ganska långt ifrån systemets
verkliga prestanda men vi tar ändå med det här för referensens
skulle och möjligheten till två rena cputester vill vi inte missa.
Vi börjar med Arithmetic

För ALU får vi 21,1 respektive 8,8 procents ökning och för
FPU (iSSE2) gäller identiska 21,1 för vapochill och snarlika 8,6 procent
för luftkylningen. Siffror som procentuellt sett väldigt väl återspeglar
den överklockade frekvensen. Vi kikar på CPU multimedia också.

Även här ser vi att poängen skalar nästan identiskt med 21,0
respektive 8,7 procent för integer och 21,2 respektive 8,7 procent för
Floting-Point. Resultat som nästan rakt av kan översättas på
den ökade processorfrekvensen. Nu börjar det bli dags att summera ihop det hela lite

---

Om vi nu tar o kikar
på den genomsnittliga prestandavinsten för respektive kylning. Det
landar på 18,33 i snitt för vapochill och 8,24 för luftkylningen.
Det vi också räknar fram nu är den överklockade frekvensen
procentuellt. Den blir således 21,2 procent i fallet med Vapochill och 8,6%
med luftkylningen. För att skaffa oss en lite bättre överblick
slänger vi in det hela i ett diagram.

I en perfekt värld med perfekta tester hade nu den röda och den gröna
stapeln för respektive klockfrekvens varit lika långa. Det är
de inte men det är tusan så nära om vi kika på luftkylningen,
vilket är imponerande. En ökning på processorfrekvensen ger dig
en så gott som identiskt motsvarande prestandaökning. Varför skillnaden
blir så pass mycket större som den blir när kör med Vapochillen
vet vi inte. Tydligast är problemet i SuperPi, där luftkylningen ligger
på perfekta 8,6% och vapochillen halkar ner på 14,3 procents prestanda
ökning jämfört med frekvensökningen på 21,1. Något
riktigt bra svar på varför har vi inte i dagsläget.

Innan vi kommer till någon slutledning ska vi ta en liten titt på
temperaturerna också, en tämligen vital del av själva testet.

---

Temperaturerna, en
del som är både viktigt och intressant i det här testet. Som vi
tagit upp innan använder vi oss av en separat tempmätare. Att ge sig
på och hävda att man har en viss temperatur på processorn är
både svårt och farligt. Frågan “Hur varm är din processor?”
kan nästan liknas med “Hur långt är ett snöre?”
För att man på ett rättvist sätt skulle kunna jämföra
temperaturer mellan olika system skulle det krävas att alla använde
exakt samma sätt att mäta temperaturen, samma mätutrustning, att
temperaturen mäts på exakt samma ställe, exakt samma spänningar
och så vidare .mot en total omöjlighet. Bara mellan olika moderkort
och även biosversioner kan det skilja mycket mellan hur temperaturen återspeglas.
Vi använder en extern temperaturmätare här då vi hört
att Abit kortet har lite problem med temperaturåtergivningen. Det dras även
med, en för det här testet irriterande svaghet, det kan inte återge
temperaturer under 0 grader. Vi har alltså två tempsensorer limmade
mot processorn:

Den på bilden högra sensor sitter lite löst på bilden om
någon undrar. Detta hände efter själva benchandet när jag
flyttade kortet för fotografering. Om vi då tar oss en titt på
temperaturerna vi har åstadkommit så ser det ut såhär:

Att ens börja jämföra det hela känns smått töntigt.
Vapochill XE II leverar temperaturer en bra bit under nollsträcket under
hela testet. Temperaturerna för luftkylningen ser onekligen bra ut, men vi
måste här poängtera att det är mätt mot IHS’en och alltså
inte med den interna tempdioden! Den interna tempdioden visade betydligt högre
temperaturer på uppåt 80 grader vid 2613 MHz load. Vi kan inte riktigt
jämföra detta med Vapochillen då moderkortet inte visar någon
temperatur när det är under noll grader. Eftersom ingenting visades
kan man dock konstatera att även den interna tempmätare var någonstans
under 0 under hela testet, medans den skenade iväg mot 80 med luftkylningen.
Värt att notera här kan också vara att med Vapochill kan vi alltså
max ha haft en differens på 10,9 grader mellan vår temperaturmätare
och den interna dioden vid max belastning, 2914 MHz load (eftersom moderkortet
inte visade något och således var någonstans under noll). Medan
skillnade mellan vår tempmätare och den interna dioden med lufkylningen
skenade iväg och hade en differans som närmade sig 40 grader.

Varför denna differens med luftkylning kan vi inte mer än spekulera
i, men det är något vi skulle vilja forska lite mer i utan tvekan.
Fler tester, flera olika kylningar, olika moderkort och tester utan IHS skulle
förmodligen bringa lite klarhet på den punkten och vi hoppas att det
är något vi har möjlighet att titta närmare på i framtiden.

---

Om vi nu blickar
tillbaka på Aseteks diagram över vad vi kunde förvänta oss,
hur stämde det egentligen. Till att börja med måste vi ta reda
på värmeutvecklingen för får FX53:a. Efter en snabbtitt
hos AMD så kan vi konstatera att den utvecklar 89W full load med orginalinställningar.

Vid 89 watts värmeutveckling
borde temperaturen ligga runt -23 grader, vid våra mätningar hamnade
vi på -17,7. Alltså ca 5 grader varmare, helt klart försumbart.
Ett bra resultat tycker jag när man tar med faktorer som montering, mätmetoder
omgivande temperatur med mera i beräkningarna.

När vi klockar upp lite och hamnar på -10,9 så skulle vi enligt
diagrammet vara en bra bit över 180W i fråga om värmeutveckling,
vilket vi med stor sannolikhet inte är. Asetek har förmodligen mätt
temperaturen med sin chillcontrol vilken tar temperaturen på/vid kylhuvudet,
där det är lite kallare än vid IHS:en där vi mätte. Som
vi nämde tidigare gör sådant att man får ta alla jämförelser
av temperaturer med en nypa salt. Vi vet heller inte vid vilken omgivande temperatur
Asetek mätt upp diagrammet. Med det i åtanke så är temperaturerna
klart godkända, för att inte säga riktigt trevliga. Något
som också märktes på resultaten från överklockningen.

Såhär på slutet är det väl dags att försöka
summera ihop det hela lite. Vi är alltså framme vid slutledningen.

---

Så var vi då
framme vid slutledningen. Vem skulle nu tänkas köpa den här produkten?
En sak är säker, det är inte gemene man i alla fall. Målgruppen
blir väl snarast prestandatokiga överklockare och spelgalningar med
extrema prestanda krav. Med nya kraftfulla SLI-system på grafikkortsmarknaden
är grafikkortet inte riktigt samma flaskhals som det varit ett tag och processorn
spelar lite större roll. Det här är ett utmärkt alternativ
att peppa upp sin processor lite. Den här bilden kan få tala sitt tydliga
språk:

Med 2914 megahertz i bagaget med en FX så klarar man sig ganska långt
i dagsläget. Ökning på 300 megahertz jämfört med den
luftkylda överklockningen är inte heller fy skam med tanke på
att vår processor inte verkar vara av det absolut piggaste slaget.

Asetek erbjuder är en lösning med extrem kylning, komplett med chassi
och användarvänlighet som överträffar vattenkylning. Att
den är den enda i sitt slag gör att det blir ännu svårare
att inte tycka om produkten, hellre en än ingen. Det var en hel del positivt,
det finns dock lite negativt att säga också. Har man väl köpt
den är man låst till det här chassit såvida man inte vill
köpa en ny vapochill modell extern att kombinera med ett nytt chassi, eller
ge sig på tämligen grova modifikationer. Chassit känns även
lite “sladdrigt”, tunn plåt och kvalitetskänslan infinner
sig inte riktigt. Lite tråkigt på en produkt som ändå
är så pass dyr. Frågan är om en “benchare” bryr
sig om detta. Allt som allt en trevlig produkt, men den har hård konkurrens
av Vapochills egna Lightspeed och ECT’s motsvarighet. Visst, ingen av de andra
är komplett med chassi, men har en högre kyleffekt och frågan
är om den smala kundkrets av överklockare som är påtänkta
köpare till XE II verkligen nöjer sig med det näst bästa
i prestanda bara för att det ingår chassi. Jag tror personligen inte
det, men tiden lär visa hur det blir.

Asetek Vapochill XE II

Fördelar + Kylkapaciteten + Överklockningsmöjligheterna det ger + Lättanvänd + Relativt tyst + Passar nästan alla processorer Nackdelar – Priset – Chassit – OCZ nätaggregat passar inte riktigt – Fästanordningen, speciellt backplaten känns lite klen – Placeringen av nätaggregatet – Det finns bättre presterande produkter