Om det var en stor dag eller ens en minnesvärd dag kan alltid diskuteras, men den 3:e februari 2011 har i alla fall den sista av de 4 294 967 296 IPv4-adresserna (32-bit) allokerats. Framtiden ligger nu helt i IPv6s händer (med 128-bit eller 3,4*10^38 adresser), vilket har oroat en del eftersom det påstås att endast 40% av nätverken är utbyggda och redo för IPv6, men det finns ingen större anledning till oro.
Visst är IPv6 fortfarande i utbyggnadsfas, men eftersom i stort sett alla routrar, switchar och liknande sitter bakom en NAT (Network Address Translation) som i sin tur ser till att enheterna får trafik och information som de kan förstå och tolka rätt finns det väldigt lite att oroa sig över.
Så även om de stora näten går över till att köra IPv6, vilket många gör redan, kan gamla datorer och system fortfarande kommunicera med nya system tack vare att det sitter NATs som översätter. Det här var alltså en dag när vi fick slut på adresser från IPv4, men världen märkte ingenting. Värt att komma ihåg? Tveksamt.
Andra minnesvärda stunder i Internets hsitoria är, bland annat:
J.C.R. Licklider publicerade en artikel, Man-Computer Symbiosis, i januari 1960 med följande citat:
“A network of such [computers], connected to one another by wide-band communication lines [which provided] the functions of present-day libraries together with anticipated advances in information storage and retrieval and [other] symbiotic functions.”—J.C.R. Licklider, januari 1960
En kollega till Licklider, Robert W. Taylor ville gå vidare med dessa teoretiska antaganden och faktiskt bygga ett nätverk av kommunicerande datorer. Den 29:e oktober 1969 etablerades den första länken i vad som skulle bli ARPANET, mellan UCLA (University of California, Los Angeles) och Stanford Research Institute. De hann skriva L-O-G innan systemet kraschade.
I början på december hade man utökat ARPANET till att även inkludera University of Utah och University of California, Santa Barbara.
Nedan kan ni se filmen Computer Networks: The Heralds of Resource Sharing, med några av pionjärerna från denna tid:
ARPANET lade grunden för Internet och arbetssättet då är i stort sett det samma som idag, även om väldigt mycket har förändrat sig sedan dess. Många andra nätverk har sedan dess kommit och gått, men Internet verkar bestå. ARPANET avknoppades till andra nät som användes för specifika syften, t.ex. kommunikation inom amerikanska regeringen eller inom andra vetenskapliga föreningar.
NASA utvecklade till exempel sitt eget nät under 1980-talet, NASA Sience Network. Det slogs senare ihop med Space Physics Analysis Network och bildade NASA Science Internet 1989. Dessa var baserade på TCP/IP som de tog från ARPANET och bidrog till den starka utvecklingen hos NASA på 1980-talet.
I mitten av 1980-talet började även CERN att koppla samman sina datorer via TCP/IP, CERNET. CERNET var det första stora och riktiga TCP/IP-nätverket i Europa och det tog tid innan Europa tog till sig TCP/IP, men under början på 90-talet började allting komma samma och Internet skulle bli en världsomspännande faktum under de kommande åren.
Själva order “Internet” härstammar dock från artikeln “Specification Of Internet Transmission Control Program” från 1974, som beskriver “internetworking” och förkortar termen till just “Internet”.
För att avsluta vill jag även tipsa om den alltid aktuella filmen Pirates of Silicon Valley, en film varje datorintresserad bör ha sett. Nedan finns en snutt.
