I dagens läge finner vi litiumjonbatterier i den mesta av vår hemelektronik. Ett vetenskapligt resultat som nyligen publicerats i Nature Nanotechnology borgar nu för än effektivare lagring av energi. Förhoppningen är att med hjälp av ett nytt poröst material tillverka batterier som går 100 gånger snabbare att ladda än dagens motsvarigheter.
Den ursprungliga tekniken som ligger till grund för dagens Li-jonbatterier är en vidareutveckling av de äldre NiMH-baserade batterierna som i dagsläget fortfarande återfinns i vanliga, återuppladdningsbara batterier. Genom att använda en legering av ett flertal metaller i batteriets katod har forskare lyckats höja moderna batteriers energitäthet och hållbarhet. En särskild etapp uppnåddes i och med litium-jonackumulatorernas intåg. Tekniken som har en rad fördelar, inte minst att den är mer miljövänlig än äldre diton, tampas dock sedan länge med att den är dyr i förhållande till den energilagring den håller. Konventionella Litium-jonackumulatorer har även en lång återuppladdningscykel som oftast mäts i antal timmar.
Detta är något som forskare vid University of Illinois hoppas förändra. Med deras teknik ska batteriets katod bestå av ett poröst material bestående av litiumbehandlat manganoxid. Materialet påstås öka rörligheten hos elektroner och joner med effekt i att batterier med denna uppbyggnad ska kunna laddas på några minuter. Ett 1 650 mAh mobilbatteri tar idag runt 3,5 timme att ladda, vilket med den nya tekniken skulle sjunka till runt 2 minuter.
Om och när slutanvändare får åtnjuta dessa nya tekniska genombrott är inte lika klart, men säkert är att vi har ett energilagringsbehov som växer för var dag som kommer. Minidatorer, surfplattor, smartphones och portabla mediaenheter är framtiden enligt flertalet marknadsanalytiker och behovet av att försörja dessa avancerade enheter växer lika snabbt som vårt behov av dem. Redan i dagsläget laddar vi våra smartphones varje dag. Det återstår att se om vi kommer få erfara ytterligare en vidareutveckling av den traditionella battericellen eller om alternativa energilagringsenheter, exempelvis bränsleceller, kommer statuera som morgondagens ersättare.
Källa: NyTeknik
