4K och AMDs satsning på nästa stora upplösningsstandard

AMDs nya grafikkrets är ute i det öppna och med den syns en tydligare satsning på nästa stora standard för upplösningar till framförallt TV-apparater – UHD eller 4K. I den här artikeln går vi igenom hur AMDs satsning och marknaden för dessa upplösningar ser ut idag.

Övergången till en högre upplösning sker inte över en natt, och ännu är vi inte i närheten av en storskalig övergång till en ny upplösningsstandard i vardagsrummet. Samma trend fanns med övergången till full HD, 1 920 x 1 080 pixlar, som kom i samband med introduktionen av förra generationens spelkonsoler.

Det finns ju dock vissa hinder med att gå över till en ny upplösningsstandard. Delvis finns den uppenbara milstolpen med humana prislappar på själva utrustningen – en datorskärm med 4K går idag på uppåt 30 000 kronor. Vill man istället unna sig Ultra HD i vardagsrummet får man räkna med att lägga ut allt mellan 40 och 150 000 kronor beroende på storlek och andra finesser.

Priserna är på väg neråt och kommer falla i pris i takt med att tillverkningen blir enklare och att fler entusiaster pumpar in pengar i industrin. Då kommer vi till den andra, och kanske idag mest svåröverkomliga flaskhalsen. Prestanda och gränssnitt.

Jakten på fyrdubbel bandbredd

Med 4K-upplösning används effektivt fyra gånger fler pixlar än en vanlig full HD-bild, det vill säga dubbla mängden i både X och Y-led. Det innebär också att grafikkort, gränssnitt och kontroller måste rendera, komprimera, skicka, avkoda och sedan visa fyra gånger mer information – allt utan att fördröjningen ska skjuta i höjden. Fördröjningen är inget större problem när man ska se på en högupplöst film, men sätter käppar i hjulen för att spela i ultrahöga upplösningar.

Ett annat problem är medium. Det finns på pappret inte ont om material i 4K idag – de flesta nya storfilmer spelas in med nya kameror som har stöd inte bara för 4K utan ofta upp till 6K eller 8K, upplösningar vi inte lär se på marknaden inom de närmsta tio åren. Däremot är det svårare att få ut dessa versioner av filmerna till kundernas vardagsrum. Blu-ray är idag inte rymligt eller snabbt nog för 4K-video, och långt ifrån alla har en tillräckligt snabb internetanslutning för att ladda ner och än mindre strömma materialet.

Under den förra övergången, från SD till HD, var många oroliga över bristen på TV-utsänt material i 1080p eller för den delen ens i 720p. Än dock har båda dessa standarder både kommit ut på marknaden och rotat sig djupt, utan någon större brist på konsumerat material. Istället har kunderna gjort en massemigrering från utsänd TV med tablåer ristade i sten till att till allt större grad förlita sig på köpt och hyrd film på blu-ray och att ladda ner eller strömma material via internet.

Spel som ett ledande medium?

Med övergången till 4K riktas många blickar därför mot spelindustrin. Blu-ray fanns som en färdig standard när övergången till HD satte igång på allvar, men det finns ingen regelrätt motsvarighet till 4K idag. Däremot finns det nedladdningsbara filmer och spel, där materialet hämtas vid behov eller renderas direkt på datorn och således innebär färre mellanhänder och en snabbare utrullning.

Men hur ser dagens satsning på datorfronten egentligen ut med 4K-upplösning i åtanke? Vilket stöd finns och vad har AMD gjort med sina nya grafikkort ur Volcanic Islands-familjen för att bidra till den utvecklingen och vilka knep har man tagit till?

AMD tar sikte på ultrahöga upplösningar

AMD ser spel som en av sina absolut viktigaste marknader, och där ser man i sin tur hög upplösning som ett naturligt nästa steg i utvecklingen. En högre upplösning och mindre mängd pixelering ger en högre inlevelse i spelet och möjliggör mer verklighetstrogna texturer och annan media.

Med de nya grafikkorten kommer man även ta fram en ny VESA-standard som kommer underlätta inställningarna till en högupplöst skärm. Ansluts en bildskärm med 4K-upplösning har man tidigare kunnat göra detta antingen genom HDMI 1.4, dubbla vanliga HDMI-kablar för en högre uppdateringsfrekvens eller med Displayport. Mittenalternativet har gett upphov till vissa problem med att synkronisera de två bilder som slås ihop till en gemensam på skärmen, något som dock inte är ett problem med Displayport. Det har dock följt en något knepig installationsprocess som AMD vill underlätta med den nya VESA-standarden.

I spel är dock enkel installation bara ett steg på vägen, och hjälper inte mycket om man inte har kraft nog att faktiskt rendera material i den höga upplösningen. Ett viktigt steg mot bättre prestanda i höga upplösningar med de nya grafikkorten från AMD är den utökade minnesbandbredden till över 300 gigabyte per sekund, en viktig egenskap för att kunna pumpa ut de enorma bilder som som krävs för att rendera en så pass högupplöst bild. Ännu har AMD inte lyft på skynket för de detaljerade specifikationerna för Tahiti XT-kretsen, men man har däremot beskrivit de tekniker och förbättringar man använt sig av.

Crossfire kommer få en mer betydande roll i de nya grafikkorten, en teknik som tidigare varit en viktig pelare för att ge utökad prestanda i AMDs flerskärmsteknik Eyefinity. Målet med Eyefinity och 4K-paneler är i grunden densamma – att kunna trycka ut en rejäl mängd pixlar, antingen för en större yta för ett bredare synfält i spel eller en större arbetsyta, eller 4K för en högre pixeltäthet och mer detaljrik bild både i användargränssnitt, film och spel.

Borta från de nya korten är dock de traditionella Crossfire-kontakterna, och exakt hur företagets Crossfire-teknik kommer fungera med R9 290X är inte helt klart. Våra misstankar är att AMD istället kommer luta sig mer mot den utökade bandbredden hos PCIe 3.0-gränssnittet, men det är något vi inte kommer kunna bekräfta riktigt ännu.

Vad som kan komma att visa sig vara särskilt viktigt för att få ut bra prestanda även med fyra gånger fler pixlar är AMDs nya programmeringsgränssnitt och API, Mantle. Mantle kommer agera ungefär som en ersättare till Directx eller OpenGL och är tänkt att göra grafikkort från AMD lättare att programmera, med mindre hinder från CPU eller drivrutiner att brottas med, mer som utvecklingen sker på en spelkonsol. Vi har beskrivit Mantle lite närmare i en separat artikel.

2014 – ett år för ultrahög upplösning?

Så hur ser framtiden egentligen ut för den nya upplösningsstandarden? Det fina med teknisk utveckling är att den ofta går fortare och längre än vad de flesta räknat med. När full HD introducerades till marknaden var det få som räknade med att vi inom en så förhållandevis kort tidsperiod skulle få se mobiltelefoner med 1 920 x 1 080 pixlar och att vart och vartannat Youtube-klipp skulle finnas tillgängligt för strömning med hög upplösning.

Om AMDs optimeringar med hjälp av effektivare Crossfire, högre minnesbandbredd och sitt Mantle-API kan ge det röda laget övertaget i dessa enorma upplösningar kommer det verkligen bli en intressant period framöver, med fler och billigare skärmar och TV-apparater med hög upplösning. Det finns en efterfrågan på hög pixeltäthet vid skrivbordet, och där kan AMD ha mycket att vinna om de spelar sina kort rätt.

Vi har även fått se en bredare satsning från konkurrenten Nvidia för dessa upplösningar. Både med GTX 600- och GTX 700-serien grafikkort har det gröna laget varit noga med att peka ut stödet för HDMI 1.4 som ger stöd för 4K-video i 30 Hertz. Man inte heller varit blyga med att peka ut de brister som funnits med att ansluta en 4K-panel med två HDMI-kontakter till Radeon-grafikkort som vi beskrivit längre upp i texten.

Nästa år kommer bli ett intressant sådant för grafik och bild och vi ser fram emot att få gräva djupare i vad såväl AMD som konkurrenterna har att bjuda på för att fyrdubbla våra upplösningar.

Relaterade nyheter

• AMD gör PC:n mer konsollik – Introducerar Mantle API för Battlefield 4
• AMD presenterar Radeon R9- och R7-grafikkort med fokus på ljud
• AMD Radeon R9 290X i bilder – Hawaii XT slopar Crossfire-kontakter