Pressmeddelande – OBS! Följande text är ett pressmeddelande från Bahnhof.se.
I tysthet har ett nytt kapitel inletts i konflikten mellan fildelare och upphovsrättsbolagen.
”Vi har lämnat information om ditt namn och din adress till Crystalis Entertainment”, har flera kunder till Telia fått veta i brev. Anledningen uppges vara ”illegal fildelning”.
Företaget Crystalis Entertainment är baserat i Tyskland, ett land där många fildelare får ta emot kravbrev med följande budskap: Betala 850 euro eller bli stämd i domstol.
Text: Jon Jordås, Kommunikationschef på Bahnhof
Illustration: Maria Landhall
Stockholms Tingsrätt, december 2015. Det tyska företaget Crystalis Entertainment vill att Telia ska lämna ut uppgifter om vilka personer som finns bakom vissa IP-adresser, närmare bestämt 24 stycken. Anklagelsen gäller illegal fildelning via torrents.
En IP-adress kan liknas vid ett fingeravtryck, en kod för en viss användare på internet. Internetoperatörer, som Telia eller Bahnhof, blir då nyckeln som kan koppla ihop en IP-adress med en specifik användare. Den här gången handlar det om torrents och tv-serier.
Crystalis Entertainment har i tingsrätten lämnat fram en fullmakt från vissa rättighetsinnehavare att driva upphovsrättsfrågor. Men rätten får inte se någon koppling mellan just dessa IP-adresser och den nedladdning som ska ha skett. I stället visar företaget fram en rapport, som hänvisar till en utredning, som i sin tur påstås visa vad IP-adresserna gjort sig skyldiga till på nätet. Men själva utredningen visas inte upp.
TeliaSonera yrkar inget speciellt i domstolen. Telia överlämnar åt rätten att bedöma huruvida uppgifterna ska lämnas ut. Med hänvisningen till de så kallade IPRED-reglerna i upphovsrättslagen beslutar Stockholms Tingsrätt att Telia måste avslöja namnen bakom de tjugofyra adresserna.
En tid senare kommer ett brev hem till Telia-kunder. Brevet publiceras på bland annat forumet Flashback: ”Vi har lämnat information om ditt namn och din adress till Crystalis Entertainment.” Anledningen uppges vara ”illegal fildelning”.
Tyskland – kravbrevens marknad
Målet i tingsrätten (nr Ä 14258-15) kan vara ett första tecken på att de så kallade tyska kravbreven är på väg till Sverige.
Läget i Tyskland är annorlunda. Där har företag som Crystalis Entertainment länge kunnat få ut namn på användare bakom IP-adresser. Rent tekniskt får de tag på IP-adresserna genom att själva bli en del av svärmen av torrent-användare som fildelar material. På så sätt har de, enligt egen uppgift, kunnat se vilka andra IP-adresser som är aktiva just då.
Kravbreven har ofta karaktären av utpressning – betala nu eller riskera att få en enorm skuld senare.
– I Tyskland finns också företag som skickar kravbrev på 850 euro till slumpvis utvalda privatpersoner och anklagar dem för fildelning, alltså rena bluffakturor, säger Oscar Swartz, ordförande för 5 juli-stiftelsen som bevakar mänskliga rättigheter på nätet.
Han berättar att flera advokatbyråer i Tyskland numera erbjuder tjänster som försvarar fildelarna, till exempel genom att förhandla ned skulden – varför just 850 euro? Kort sagt har en stor marknad för kravbrev vuxit fram med olika krav och motbud mellan olika jurister. Men allting kostar naturligtvis pengar.
Crystalis Entertainment är ett av de företag som är verksamma på den tyska kravmarknaden.
”Platt som en pannkaka”
Nu tror Jon Karlung, vd för Bahnhof, att samma sak är på väg att sprida sig till Sverige.
– Stockholms Tingsrätt fick inte ens se utredningen som påstås visa att de här IP-adresserna verkligen använts för fildelning. Det skulle i princip kunna vara ett så kallat Nigeriabrev, säger Jon Karlung, vd, Bahnhof.
Han fortsätter:
– När jag läser beslutet tycker jag att Telia lagt sig platt som en pannkaka. Även om det här företaget Crystal Entertainment på riktigt företräder vissa upphovsrättsinnehavare, så skulle vi på Bahnhof välja att överklaga. Vi skulle yrka på att uppgifterna inte lämnas ut. Vi skulle ha krävt att hela utredningen läggs fram, säger Jon Karlung.
På Bahnhof finns sedan tidigare en uppdelning av lagrade uppgifter. Allt som måste datalagras enligt Lagen om elektronisk kommunikation sparas på en särskild server.
– Vi gör en teknisk uppdelning för att skydda kunderna. Poängen är att bara lämna ut uppgifter när det gäller allvarliga brott. Tack vare den konstruktionen har vi bra chanser att slippa lämna ut uppgifter om våra kunder. Vid allvarliga brott lämnar vi ut uppgifter till Polisen, ingen annan.
Lägre beviskrav i civilmål
På diskussionsforumet Flashback har breven från Telia varit uppe i flera trådar. Många undrar vad som händer om man har en trådlös router hemma, eller om någon annan lånat datorn. Går det verkligen att koppla en IP-adress direkt till en viss person?
– Det går inte att säga säkert eftersom saken inte är prövad än, säger Jon Karlung, vd, Bahnhof. Om det blir en stämning i ett civilmål så är beviskraven lägre än vid brottmål. IP-nummer kopplat till en viss person har säkert ett bevisvärde, men frågan är hur stort. De här tyska bolagen tjänar stora pengar på att folk inte vågar ta risken.
Jon Karlung påpekar att så kallade VPN-tjänster skyddar IP-numret. Det finns många sådana tjänster på marknaden. Sedan tidigare erbjuder Bahnhof en kostnadsfri variant: LEX Integrity.
– Vi värnar den personliga integriteten på nätet. Det ska inte vara för lätt att få ut uppgifter om användarna. Vi vill inte ha en stor marknad av kravbrev som liknar utpressning. Det är bättre att upphovsrättsbolagen lägger krutet på att ta fram tjänster som folk vill betala för, som Netflix och Spotify gjort, i stället för att bita sig fast i 1900-talet, säger Jon Karlung, vd, Bahnhof.
Så vad skulle hända om Bahnhof hamnade i domstol på samma sätt som Telia gjorde?
– Vi måste följa lagen och ingen kan veta vad som sker, men en sak kan jag garantera, nämligen att vi står på de vanliga användarnas sida. Vi ska göra allt som står i vår makt för att läget i Tyskland inte sprider sig hit, säger Jon Karlung.
Länk till brevet från Telia. Källa: Flashback https://www.bahnhof.se/filestorage/userfiles/brev_Telia.jpg
Länk till beslutet: https://www.bahnhof.se/filestorage/userfiles/StockholmsTR14258-15-2015-12-17.pdf
