Den antagligen
största debatten inom PC-världen har under längre tid varit
"Intel vs. AMD" och den har bara blivit större och större
med tiden. AMD vann många hjärtan med deras högt presterande
Athlon Thunderbird-processorer som också ofta kostade en bråkdel
av Intels motsvarande modeller. Då var det Pentium 3 mot Thunderbird
och nu är det istället Pentium 4 mot Athlon XP.
Intel och AMD
har valt olika vägar för att nå fram till det gemensamma målet,
den snabbaste PC-processorn på marknaden. Intel har med Pentium 4 och
dess NetBurst-arkitektur använt sig av en ny taktik. Intel har förhoppningar
om att NetBurst-arkitekturen ska hjälpa Pentium 4 processorerna över
5Ghz och kanske mer än så. För att göra dessa hastigheter
möjliga har man dessvärre fått offra en del i prestanda om
man jämför "klock per klock" mot t.ex en Athlon XP. Mer
om hur detta fungerar och även uppbyggnaden av Intels NetBurst-arkitektur
finns att läsa i vår Pentium
4 2.0Ghz recension.
AMD har använt
sig av en hederlig och beprövad teknik, Råstyrka. AMD hade en mycket
bra kärna i deras Thunderbird-processorer och den skalade faktiskt upp
i högre hastigheter än väntat. Athlon Thunderbird-serien slutade
med 1.4Ghz modellen och alla väntade på den nya Athlon XP processorn.
Till skillnad från Intel har AMD inte gjort några radikala förändringar
i deras Athlon XP processor. Athlon XP har dock fått en del förbättringar
som ökar prestandan men den stora förändringen är Athlon
XP-processorernas möjlighet att skala upp i högre hastigheter än
vad Thunderbird-kärnan klarade.
Med ett namn
och en release som stämde väl in på Microsofts senaste operativsystem
Windows XP och ett minst sagt omtalat märkningssystem har Athlon XP varit
duktig på att skapa rubriker. Vi ska ta reda på mer om Athlon
XP och se hur den lever upp till våra förväntningar.
Vi nämnde
lite i inledningen att AMD verkligen satsar hårt på marknadsföringen
av Athlon XP men det är vissa delar i deras marknadsföring som har
dragit igång stora diskussioner.
Det som förvirrar och upprör vissa grundas i själva namngivningen
av processorerna. För det första så är suffixet ‘XP’
något som många känner igen från Microsofts senaste
operativsystem Windows XP och att sedan Athlon XP lanserades nästan samtidigt
som Windows XP har det väckt en hel del uppmärksamhet.
Micrsoft använder ‘XP’ som förkortning av ‘experience’ medans AMD
säger att de använder ‘XP’ som en förkortning för ‘Extra
Performance’. Även om det säkert stämmer och AMD dementerar
annat så är det lite väl många omständigheter för
att allting ska förklaras som en tillfällighet.
Det som däremot
är det mest omtalade kring Athlon XP lanseringen är det nya märkningssystemet
som AMD har börjat använda i namngivningen av deras Athlon XP/MP
processorer.
|
Athlon
XP: Produkt information |
|||
| Processor namn: |
Klockfrekvens: | Busshastighet: | Multiplier: |
| Athlon XP 2000+ |
1.66Ghz
|
133Mhz
|
12.5x
|
| Athlon XP 1900+ |
1.60Ghz
|
133Mhz
|
12.0x
|
| Athlon XP 1800+ |
1.53Ghz
|
133Mhz
|
11.5x
|
| Athlon XP 1700+ |
1.46Ghz
|
133Mhz
|
11.0x
|
| Athlon XP 1600+ |
1.40Ghz
|
133Mhz
|
10.5x
|
| Athlon XP 1500+ |
1.33Ghz
|
133Mhz
|
10.0x
|
Ända sedan
Intel lanserade deras Pentium 4 processor har vi fått vänja oss
vid att klockfrekvensen i en processor inte betyder allt om man ser till prestandan.
Även om Pentium 4 processorerna säljs i mycket högre hastigheter
än Athlon XP är prestandan ofta jämförbar.
De flesta som
läser denna recension och för övrigt de flesta av våra
besökare på NordicHardware är också fullt medvetna om
detta. Men AMD har en mycket större marknad att tänka på.
Den otroligt stora OEM marknaden som har helt andra kunder.
Det är nog så illa att den gamla "Intel eller inget.."
stämpeln fortfarande finns kvar till viss del. När sedan Intels
processorer är mycket "snabbare" än vad AMDs motsvarande
modeller är det inte svårt att tänka vilka datorer konsumenterna
väljer att lägga sina slantar på.
När vi säger "snabbare" menar vi då så klart
att klockfrekvensen är högre vilket ofta är fullt tillräckligt
för att kunderna ska dra slutsatsen att prestandan då måste
vara bättre.
För att
kontra Intel och deras höga klockfrekvenser har AMD infört deras
nya märkningssystem och ersätter helt enkelt klockfrekvensen i processornamnet
med en hastighetsmärkning. Denna "hastighetsmärkning"
baseras på processorns prestanda i ett antal testprogram som AMD använder
sig av. AMD tester olika system från både AMD och Intel och ger
deras Athlon XP processorer en märkning som är jämförbar
med en högre klockad processor med liknande prestanda.
Alltså
ska en Athlon XP 1.6Ghz (1900+) ha en prestanda som är likvärdig
en Pentium 4 processor i 1.9Ghz. Det är fortfarande lite oklart vilka
processorer AMD har räknat med när de har satt sin märkning.
Vissa säger att märkningen baseras på den Willamette-baserade
Pentium 4 processorn medans andra säger att AMD har anpassat sig efter
den troliga prestandan av en Northwood Pentium 4 processor. Därför
ska det bli extra intressant att se hur Athlon XP processorn står sig
mot en Intel Pentium 4 2.0Ghz processor som då borde vara den snabbare
av de två. Vi återkommer med mer om detta i våra tester
men nu lite mer information om Athlon XP-processorn och de förändringar
som gjorts sedan den äldre Thunderbird-modellen.
Athlon XP är
som sagt var inte en revolutionerande processor på något sätt
utan AMD har helt enkelt tagit en bra processor och gjort den ännu bättre.
Även om skillnaderna är få så finns de där och
några av dem ska kunna ge en märkbar prestandaökning.
Vi ska nu gå inom Athlon XP processorn och de förbättringar
som har gjorts sedan Athlon Thunderbird. Vi börjar med några jämförande
bilder och de förändringar som har gjorts i uppbyggnaden av den
nya Athlon XP kärnan.
|
Pentium
4 2.0Ghz |
Athlon
TB 1.4Ghz |
Athlon
XP 1900+ |
Som man ser är
det inte bara de tekniska specifikationerna som skiljer AMDs och Intels processorer.
Det fysiska utförandet är också väldigt annorlunda. Även
Athlon XP och Thunderbird processorerna skiljer sig en hel del i detta avseendet.
Thunderbird-pocessorerna använder sig av ett Pin Grid Array (PGA) interface
medans Pentium 4 processorn använder sig av ett interface som heter micro
Pin Grid Array (µPGA). Det är anledningen till de märkbara
storlekskillnaderna mellan Athlon och Pentium 4 processorerna. Man ser lättast
skillnaden på baksidan av processorerna där Pentium 4 processorn
har mindre och mycket mer tätpackade "pins" än vad AMD
processorerna har.
Athlon XP har
även fått ett nytt interface som heter Organic Pin Grid Array (OPGA)
och är i många avseenden mycket likt Thunderbird processorns PGA-interface
men med den stora skillnaden att OGPA-interfacet är baserat på
ett organiskt material medan PGA-interfacet är uppbyggt kring en keramisk
bärare av kärnan.
Intel har sedan länge gett upp den keramiska bäraren till förmån
för den organiska och så gör alltså även AMD nu.
Både processorns klockfrekvens och busshastighet ska kunna skala upp
i ännu högre hastigheter med det nya OPGA-interfacet.
Kondensatorerna
som på Thunderbird processorerna låg runt processorkärnan
har nu flyttats till undersidan av processorn och har på så sätt
hamnat närmare kärnan vilket t.ex är mycket positivt när
det gäller strömförsörjningen. AMD har även försvårat
upplåsningen av Athlon XP processorerna genom djupare försänkningar
för L1-byggorna men det är fortfarande fullt möjligt att låsa
upp sin Athlon XP och det kan ni läsa mer om i vår Athlon
XP upplåsningsguide.
Vi går
vidare genom att se närmare på de förbättringar som AMD
infört i Athlon XP kärnan.
Det fungerar
precis som det låter och "Data Prefetch" är en teknik
som förutser vilken data som processorn kommer behöva och hämtar
denna data från systemminnet för att spara den i processorns cache.
När sedan processorn verkligen behöver använda datan så
finns den redan i cacheminnet och processorn behöver alltså inte
gå ända till systemminnet för att hämta datan vilket
självklart sparar in en massa tid.
Den hårdvarubaserade ‘data prefetch’ tekniken som Athlon XP använder
sig av är liknande den på Pentium
4 processorn och precis som i Pentium 4 processorn blir det en hård
belastning på system- och minnesbandbredden. Det är därför
inte konstighet att Athlon XP processorerna behöver ett DDR-baserat moderkort
för att verkligen trivas. SDRAM-minne har helt enkelt för dålig
minnesbandbredd i detta fallet.
Förutom
L1- och L2-cache finns det en annan typ av cache som Athlon XP använder
och det är "translation lookaside buffer" (TLB), på ett
väldigt förenklat sätt kan man säga att translation lookaside
bufferten fungerar som en adressbok för processorn. För att processorn
så snabbt som möjligt ska hitta den data den behöver i systemminnet
är det väldigt viktigt att den vet var den ska leta. I systemminnet
finns det flera virtuella adresser som datan kan ligga i men för att
processorn ska hitta måste den veta var de fysiska adresserna i minnet
ligger. De virtuella adresserna omvandlas till fysiska adresser och sen är
det bara för processorn att använda sig av dessa adresser för
att hämta den data som behövs. Translation lookaside buffertens
uppgift är att spara dessa adresser (precis som en cache) för att
processorn ska hitta dem så snabbt som möjligt. Thunderbird-processorerna
hade 24-entries för dessa adresser men AMD har nu ökat det till
32-entries vilket ökar chansen för processorn att hitta rätt
adress. AMD har även optimerat funktionen av L1- och L2-cachens TLB för
att förbättra prestandan och tillsammans med data prefetch är
det vad som står för Athlon XP-processorns största prestandavinst
över Thunderbird-processorerna.
SSE-instruktioner för AMD
Intel har haft
det i tre år och nu har även AMD valt att lägga in stöd
för SSE-instruktioner i sina processorer. Även om AMDs egna "3DNow!"
och "Enhanced 3DNow!" ofta var fullt jämförbara med Intels
SSE-instruktioner lyckades inte AMD få så många mjukvarautvecklare
att implementera något större stöd för 3DNow! i sin mjukvara
och då är dessa instruktioner helt meningslösa. Även
om prestandavinsten som SSE-instruktionerna ger är diskutabel så
har AMD nu försäkrat sig om att inte få ett undertag i SSE-optimerade
program. AMDs kommande processor-serie som går under namnet ‘Hammer’
ska enligt AMD själva även ha fullt stöd för de nya SSE2-instruktionerna
som Pentium 4 processorn införde vid sin lansering.
AMD har faktiskt
gjort en kraftig omarbetning av processorkärnan på Athlon XP som
använder en halv miljon fler transistorer (37.5 miljoner) än vad
Thunderbird gör (37.0 miljoner). Även ytan på Athlon XP processorernas
kärna är lite större och nästan helt kvadratiskt i formen.
|
Athlon
XP vs. Thunderbird |
||
|
Info:
|
Athlon
Thunderbird |
Athlon XP
|
| Transistorer: |
37.0
miljoner |
37.5
miljoner |
| Kärnans yta: |
120
mm2 |
128
mm2 |
 |
||
AMD
har även varit noga med att verkligen optimera användningen av de
transistorer som finns i processorn. Det är olika transistorer i olika
delar av processorn och det finns mycket att vinna på genom att hitta
de absolut bästa transistorerna för olika delar av processorn.
Den nya designen och optimeringarna med transistorer m.m ska enligt AMD ge
en strömförbrukning som är 20% lägre än de tidigare
Thunderbird processorerna.
Detta ger även Athlon XP en annan fördel, den utvecklar mindre värme
än vad en Athlon Thunderbird gör. Eftersom vi vet hur varma Thunderbird
processorerna blir är detta mycket positivt.
En
Athlon XP 1900+ ska enligt AMD utveckla mindre värme än en 1.4Ghz
Thunderbird (70W vs. 72W) och om du jämför en Athlon XP 1.4Ghz och
en T-bird 1.4Ghz skiljer det runt 15% i värmeutveckling vilket är
en rätt stor skillnad. Mer info om värmeutvecklingen hos olika processorer
kan du läsa här.
 |
|
Närbild
av kärnan på Athlon XP 1900+. |
AMD har efter
stora påfrestningar äntligen utrustat deras Athlon XP processorer
med en intern tempdiod för att på så sätt lättare
mäta av en korrekt processortemperatur. Men också för att
få ett bra överhettningsskydd liknande det som Pentium 4 processorerna
har. Detta handlar dock mycket på hur moderkortstillverkarna utvecklar
stöd för tempdioden på deras moderkort. ASUS verkar vara några
av de första som har ett riktigt "överhettningsskydd"
men det ska enligt uppgift fungera så att systemet slås av vid
en viss temperatur. Det funkar alltså inte som på Pentium 4 processorn
att systemet fortfarande kan köras även vid överhettning.
Vi har använt
oss av ett ABIT KR7A-RAID i våra tester med AMD-systemen och de problemen
vi hade med prestandan i vår KT266A-roundup har löst sig.
|
Testsystem
|
||||
|
Hårdvara
|
||||
| Processor: |
Athlon
XP 1900+ |
Athlon-C
1.4Ghz |
Intel
Pentium 4 2.0Ghz |
|
| Moderkort: |
ABIT
KR7A-RAID |
ABIT
TH7II-RAID (i850) |
||
| RAM: |
256MB
Crucial DDR-SDRAM |
2x128MB
Samsung 800Mhz RDRAM |
||
|
Grafikkort:
|
Nvidia
GeForce3 |
|||
|
Hårddisk:
|
46.1GB
IBM 75GXP |
|||
|
Ljudkort:
|
Soundblaster
Live! 1024 |
|||
|
Nätverkskort
: |
3COM
3C905C-TX 10/100Mbit |
|||
|
Mjukvara
|
||||
| Operativsystem: |
Windows
XP Professional |
|||
| Drivrutiner: |
Detonator
v21.81 DirectX 8.1 VIA 4in1 v4.35 |
|||
|
Testprogram:
|
Quake
3:Arena v1.30 Return to Castle Wolfenstein (MP demo) Max Payne v1.01 Serious Sam SiSoft Sandra 2001 Pro CacheMem v2.6 3Dmark2001 3Dmark2000 WinAce v2.11 Xmpeg v4.2a Audiograbber 1.81 + LAME 3.91 |
|||
Vi har uppdaterat
vår testlista med några nya tester allt för att få
en bättre bild av prestandaskillnaden systemen emellan. Och med 11 stycken
olika testprogram finns det många intressanta resultat att se fram emot.
Precis som vanligt
använder vi oss av Quake 3 som ett av våra speltester. Quake 3
har länge varit kraftigt dominerat av Pentium 4 processorerna och det
ska bli intressant att se hur Athlon XP 1900+ kan prestera.
Vi har för övrigt använt oss av den för tillfället
nyaste versionen av Quake 3 (1.30) och det är det inbyggda timedemo ‘demo
four’ som vi använder oss av. Ljudet är också avslaget under
testerna (+set s_initsound 0).
 |
 |
Ja här ser
vi första tecknet på den enorma kraft Athlon XP processorerna har.
Den 1.6Ghz klockade Athlon XP 1900+ sopar Pentium 4 processorn under mattan
på dess hemmaplan. Quake 3 verkar inte längre vara enbart ett Pentium
4 dominerat test. Athlon-C 1.4Ghz (Thunderbird) processorn ligger dock en
bra bit bakom de två andra.
| Return To Castle Wolfenstein |
Vi fortsätter
med ett annat spel som baseras på Quake 3 motorn. Return To Castle Wolfenstein
är ett mer krävande spel än Quake 3 med en väldigt hög
detaljrikedom så prestandan blir såklart inte lika bra som i Quake
3 även om det är samma grafikmotor som används.
 |
 |
De konstiga resultaten
fortsätter dyka upp i RTCW där det i vissa fall inte skiljer någonting
i prestanda mellan de båda upplösningarna, vilket det självklart
borde göra. Men en sak är i alla fall säker, Athlon XP 1900+
är kungen även här.
Max Payne är
ett mycket poplärt spel och är på så sätt ett mycket
bra testprogram att använda sig av. Som vi nämnt i tidigare recensioner
är Max Payne-testerna till stor del gjorda manuellt vilket gör att
felmarginalen höjs en del men resultaten är klart jämförbara.
 |
 |
I Max Payne ser
vi ett Athlon XP processorn fortsätter att imponera men till vår
stora förvåning ligger även den äldre 1.4Ghz Thunderbird
processorn en bra bit före Pentium 4 2.0Ghz. Visst är felmarginalen
större men i 640×480 upplösning får Pentium 4 processorn stryk
med drygt 10% av Athlon T-bird 1.4Ghz (!). Inget att skryta över för
Intel alltså.
| Serious Sam |
Vi fortsätter
med Serius Sam som är ett OpenGL-baserat spel och precis som Max Payne
har Serious Sam rykte om sig att inte funka så bra tillsammans med Intel
processorer. Vi tittar närmare för att se om så är fallet.
 |
 |
Ja det finns
inte så mycket att säga, vi bevittnar en ren utklassning från
AMDs sida och Athlon XP 1900+ mest leker med Pentium 4 processorn. I den lägre
upplösningen (640×480) är Athlon XP processorn 33% snabbare än
Intels Pentium 4 processor.
Så här stora skillnader ska det ärligt talat inte vara mellan
dessa processorer. Det är klart att Pentium 4 processorn har stora problem
i Serious Sam och vi får se om det kommer någon lösning på
det hela inom en snar framtid. Men än så länge är det
inget snack om vilken processor som är att föredra om man enbart
spelar Serious Sam..
För att
testa minnesbandbredden på de olika systemen använder vi oss av
bland annat SiSoft Sandra 2001. Tänk på att dessa värden är
teoretiska värden och är svåra att jämföra med verklig
prestanda.
 |
Även här
ser vi bevis på vad flera Athlon XP användare påstår.
Athlon XP processorerna visar upp sämre minnesbandbredd än de äldre
Athlon Thunderbird processorerna. Pentium 4 processorn går ut i topp
vilket inte är så konstigt när vi testar processorn i en RDRAM-plattform.
| CacheMem v2.6 |
Cachemem är
även det ett testprogram för att bland annat mäta den teoretiskt
sätt maximala minnesbandbredden i systemet.
 |
Även här ligger Athlon XP 1900+ en bit efter i skrivtestet men långt
efter i lästestet trots sitt 200Mhz övertag på Thunderbird processorn.
Den enda anledningen vi kan finna till dessa resultat är att de förbättrade
‘prefetch teknikerna’ själv onödig bandbredd under testerna och på
så sätt sänker minnesbandbredden. Vi har i våra tidigare
tester sett klara tecken på att Athlon XP processorn inte har några
problem med minnesbandbredd där prefetch tekniken gör nytta så
det känns som en logisk förklaring.
Först ut
bland kompressionstesterna är MP3-encodning. De flesta har någon
gång använt sig av MP3-encodning i sin dator och det hela går
ut på att komprimera musikfiler till mycket mindre storlek men fortfarande
bibehålla en bra ljudkvalité. Vi har som sagt var använt
oss av ett mycket populärt program vid namn Audiograbber. Utöver
detta använder vi oss av en extern MP3-encoder (LAME 3.91) för att
utföra själva komprimeringen wav-filen till "MPEG-1 Layer 3"
formatet (MP3). De inställningar vi har använt oss av kan ses här
nedan.
 Inställningar i Audiograbber. |
Den wav-fil vi
använde oss av var 210MB stor och 20.52 min lång. Resultaten baseras
på hur lång tid det tog för komprimeringen att slutföras
och enheten är ‘sekunder’. Vilket såklart betyder att lägre
resultat står för bättre prestanda.
 |
Pentium 4 processorn
som är en erkänt bra processor i dessa sammanhang får faktiskt
stryk ännu en gång av Athlon XP 1900+ som även här visar
sig mycket stark. Athlon T-bird 1.4Ghz ligger faktiskt väldigt bra till
även i detta test trots sin lägre klockfrekvens.
| WinAce v2.11 |
Den mest använda
komprimeringstekniken idag är den vanliga fil-komprimeringen. Här
kan alla olika fil-typer komprimeras och även fritt antal filer. Komprimerar
du t.ex en mapp med bilder blir slutresultatet en fil som tar mindre hårddiskutrymme
och innehåller alla bilder. Vill man använda bilderna igen är
det bara att "packa upp" innehållet i filen igen på
hårddisken.
Det mest kända
komprimeringsprogrammet är WinZip som är mycket användarvänligt
och snabbt. WinZip har dock inte den bästa tekniken för att komprimera
filer. Det går ofta mycket snabbt men filerna blir inte så mycket
mindre efter komprimeringen, vilket ju faktiskt är hela poängen
med fil-komprimering.
Vi har istället valt programmet WinAce som är ett mycket kraftfullt
komprimeringsverktyg. Du kan själv göra flera inställningar
för hur mycket filerna ska komprimeras för att få så
små filer som möjligt efter komprimeringen.
Visst tog det längre tid med WinAce men resultaten var odiskutabla. Winzip
komprimerade en 210MB fil till 192MB och WinAce komprimerade samma fil till
133MB. Klasskillnad är ett uttryck som passar bra.
 Inställningar i WinAce. |
 |
Athlon XP 1900+
klarar av att komprimera filen 6 sekunder snabbare än Pentium 4 2.0Ghz
processorn vilket är en mycket liten skillnad i dessa förhållande,
drygt 2%. Athlon T-bird 1.4Ghz hamnar dock ordentligt på efterkälken
i detta test.
| Xmpeg4 2.a + DivX v4.12 |
Även om
det är den minst använda komprimeringstekniken av de tre testade
så är MPEG-4 komprimering på stark tillväxt. MPEG-4
används som ett alternativt format för filminspelningar och är
för film vad "MPEG-1 Layer 3" är för musik. MPEG-1/2
filmer kan komprimeras till en bråkdel av dess originalstorlek utan
att förlora allt för mycket i bild/ljud-kvalité.
DivX är ett annat namn för detta eftersom DivX-encodern är
den vanligaste att använda. Vi har i våra tester använt oss
av programmet Xmpeg4 2.a och den nyaste versionen av DivX, DivX v4.12.
Inställningarna vi använde för DivX-encodern finns här
nedan.
 Inställningar för DivX 4.12. |
Vi komprimerade
3000 bildrutor (2 min) ur filmen Rush Hour och noterade hur lång tid
det tog för de olika processorerna att utföra komprimeringen, enheten
är ‘sekunder’ även här. Vi valde att använda tidsangivelsen
istället för antalet bildrutor per sekund (fps) eftersom det inte
gick att få ett tillförlitligt medelvärde på detta.
Notera även att vi inte komprimerade ljudet utan bara bilden.
 |
Det blev faktiskt
en oavgjord match mellan Athlon XP och Pentium 4 i detta test men Athlon T-Bird
får se sig besegrad med stor marginal på nytt. Som extra jämförelse
noterade vi även antalet ‘fps’ precis i slutskedet av komprimeringen
som var följande:
Athlon XP 1900+: 25.9 Fps
Pentium 4 2.0Ghz: 26.0 Fps
Athlon-C 1.4Ghz: 22.4 Fps
Det DirectX 7.0-baserade
3Dmark2000 är ett testprogram som är mycket beroende av bland annat
processorhastigheten.
 |
3Dmark2000 verkar
passa AMDs processorer som handsken. Både Athlon XP 1900+ och Athlon
T-Bird 1.4Ghz har ett kraftigt övertag på Pentium 4 2.0Ghz processorn.
Drygt 1400 poäng skiljer det mellan Athon XP 1900+ och Pentium 4 2.0Ghz.
| 3Dmark2001 |
3Dmark2001 är
baserat på det nyare DirectX 8.0 och är på det hela ett mer
krävande test för hela systemet.
 |
Vi var inte så
överraskade när det visade sig att Athlon XP 1900+ klarade sig bäst
i detta test med god marginal, men att Athlon T-bird 1.4Ghz även skulle
klämma sig in framför Pentium 4 processorn var verkligen inte väntat.
I vår Pentium 4 recension var det Pentium 4 processorn som drog längsta
strået. Det verkar som att ABIT KR7A-RAID är orsaken till prestandaökningen
eftersom vi inte ändrat mycket annat i testsystemet. Hur som helst är
det mycket imponerande prestanda och speciellt från Athlon XP 1900+.
En av anledningarna
till AMDs framgångar den senaste tiden är det inflytande de har
fått bland överklockare. Med bra priser och stora överklockningsmöjligheter
har det varit många som tagit Thunderbird processorerna till sina hjärtan.
Med lägre värmeutveckling och bättra bärare till kärnan
har Athlon XP alla möjligheter att nå samma status som de äldre
Thunderbird processorerna. Det enda som talar emot Athlon XP processorer högre
hastigheter (~1800Mhz+) är den uttömda 0.18 microns tekniken. Medan
Intel redan har släppt sina 0.13 microns processorer med bra respons
har AMD en bit kvar tills 0.13 microns Athlon XP (Thoroughbred) blir en verklighet.
För att
överklocka sin Athlon XP processor behövs det dock fortfarande mycket
bra kylning om man vill få ett stabilt system. Vi använde oss av
en Akasa Silver Mountain kylare under våra tester och med 1.85v lyckades
vi överklocka vår låsta Athlon XP 1900+ till en mycket respektabel
hastighet.
Om
vi räknar bort den högre busshastigheten skulle detta vara jämförbart
med en Athlon XP 2100+ (1.73Ghz). Vi tar givetvis och tittar lite närmare
på några tester också med den överklockade processorn.
Först ut
är Quake 3 som i de lägre upplösningarna verkligen älskar
höga processorhastigheter.
 |
Vi ser en tydlig
prestandavinst med det överklockade systemet men vid vanlig användning
blir det omöjligt att märka någon skillnad på 244fps
och 268fps.
| Audiograbber 1.81 + LAME 3.91 MP3-encoder |
MP3-encodning
är vanligt förekommande arbete för datorn och då får
det gärna gå så snabbt som möjligt.
 |
Vi ser här
att processorhastigheten spelar stor roll i MP3-encodning och prestandavinsten
ligger runt 10%. Eftersom vi har höjt processorns klockfrekvens med nästan
precis 10% är det verkligen en bra prestandaökning.
| 3Dmark2001 |
Vi går
vidare med 3Dmark2001 och ser vad överklockningen kan göra för
prestandan i detta test.
 |
Här
är den procentuella prestandavinsten inte så stor men det beror
mycket på att processorhastigheten bara påverkar en mindre del
i detta test. 7610 poäng är faktiskt inte långt ifrån
de 7727 poäng som vår Pentium 4 processor presterade när
den var överklockad till 2280Mhz med 190Mhz FSB. Mycket imponerande
prestanda från Athlon XP 1900+ alltså.
Med Intel Pentium
4 Northwood och AMDs flaggskepp Athlon XP 2000+ frånvarande ser det
onekligen knepigt ut för Intel. I våra tester har Athlon XP 1900+
även fast vi var medvetna om dess prestanda överraskat oss ibland
med otroligt fina resultat.
Om vi räknar med våra speltester som har testats i två olika
upplösningar har vi sammanlagt gjort 15 tester och Athlon XP 1900+ har
vunnit 12 stycken av dessa och i några har det varit ren utklassning.
Men vilka tester var det som Athlon XP 1900+ inte vann då? I MPEG-4
encodningen blev det en delad förstaplats med Pentium 4 2.0Ghz men två
tester vann faktiskt Intel processorn. Det är bara det att de testerna
var minnestesterna som redan innan var givna segrar genom Rambus-minnets höga
bandredd.
Prestandan på
Athlon XP 1900+ är alltså minst sagt imponerande och det verkar
mer och mer som att AMDs märkningssystem baseras på Intels Pentium
4 Northwood som har bättre prestanda i samma klockfrekvens än den
testade Pentium 4 Willamette.
Visst finns det
negativa delar med Athlon XP processorerna också. Eftersom AMD fortfarande
inte använder sig av en så kallad "heatspreader" är
processorkärnan på Athlon XP fortfarande ömtålig och
är man oförsiktig finns det risk att kärnan och processorn
skadas. Precis som för Athlon T-bird är även värmeutvecklingen
ett problem då det är en väldigt liten yta som överför
värmen till kylflänsen. De kommande Thoroughbred processorerna (Athlon
XP 0.13micron) verkar inte heller vara utrustade med heatspreader men de kommer
också att ha mycket lägre värmeutveckling.
AMD har faktiskt
lyckats mycket bra med deras Athlon XP processorer som har tagit allt bra
från Thunderbird-serien och även förbättrat det mesta.
Bättre prestanda, högre klockfrekvenser, intern tempdiod, lägre
värmeutveckling och ett fortsatt slagkraftigt pris. Vi har här jämfört
Athlon XP 1900+ med en Pentium 4 2.0Ghz (Willamette), Athlon XP 1900+ har
med en oöverträffad prestanda och ett avsevärt lägre pris
gjort det väldigt lätt för oss att rekommendera en av de två.
Athlon XP 1900+ är en väldigt prisvärd processor som i vår
mening alla processor-köpare ska titta närmare på.
Vi har valt att
inte ge ut något betyg i denna recensionen utan låter resultaten
och slutledningen tala för sig. Willamette är som synes inte med
i leken längre men kampen är dock inte över eftersom vi fortfarande
har Athlon XP 2000+ och Intels Pentium 4 Northwood processorer kvar. Vi hoppas
få återkomma snarast med en jämförelse dessa processorer
emellan.
