AMD Athlon64 FX-60

Vi har tittat närmare på den första Athlon 64 FX-processorn med dubbla processorkärnor. FX-60 får visa vad den går för i kamp med AMDs tidigare flaggskepp men även Intels nya dual-core monster, Pentium Extreme Edition 955.

AMD har under de senaste åren skördat stora framgångar med sina Athlon64-processorer med FX-modellerna som

prestandamonster i främsta ledet. FX-processorerna har varit begåvade med olåsta multiplar och 1MB L2-cache,

men också med bara en kärna. AMD lanserade i mitten på 2005 X2-serien som är AMDs första desktop-processor

med dubbla kärnor och man har nu valt att FX-57:ans efterföljare också ska vara av denna typ.

Vi ska idag titta närmare på AMDs senaste tillskott till FX-serien som har fått namnet FX-60. Vad som döljer

sig bakom namnet är inget mindre än en processor med dubbla kärnor arbetandes i en klockfrekvens på 2.6GHz.

Frekvensmässigt motsvarar detta en FX-55, men AMD har varit övertygade om att denna kan prestera minst lika

bra, om inte bättre, än en FX-57. Huruvida detta stämmer återstår att se i våra prestandatester.

Först tar vi och jämför FX-60 mot AMDs övriga processorer.

Här har vi en snabb jämförelse mellan en del av AMDs aktuella processorer på marknaden. Inte helt oväntat

har FX-60 fått ärva egenskaperna hos X2-seriens processorer med stora mängden L2-cache, precis som

FX-57-processorn som har 1MB L2-cache i likhet med 3700+ och 4000+ modellerna. FX-60 har också fått en lätt frekvensökning från X2-seriens snabbaste modell, 4800+. Trots det högre modellnamnet så har alltså FX-60 en lägre klockfrekvens än FX-57, men här har AMD ansett att den generella prestandan tack vara de dubbla kärnorna kommer att vara till fördel för FX-60.

Vi tar och kikar lite mer i detalj på Toledo-kärnan på nästa sida.

Här ovan ser vi en bild på själva kärnan i processorn. Bilden är färgmässigt ändrad för att visa en

tydligare skillnad mellan de olika delarna. Det två stora fälten högst upp föreställer L2-cachen och tar som

synes upp en väsentlig del av processorn. Under L2-cachen sitter de två olika beräkningsenheterna. Runt om

dessa två huvuddelar har vi gränssnitt mot minnen och moderkort.

Som vi antydde i inledning är FX-60 baserad på Toledo-kärnan och således funktionsmässigt identiskt med de

Toledo-baserade X2-processorerna 4800+ och 4400+. Toledo-kärnan i sin tur har långväga likheter med San

Diego-kärnan men är kraftigt modifierad för att kunna tillverkas som en enhet. Här är det alltså frågan om

dubbla kärnor i ett och samma chip till skillnad från Intels metod som går ut på att sätta två chip bredvid

varandra. San Diego-kärnan består av ungefär 114 miljoner transistorer medans Toledo-kärnans motsvarande

siffra är ungefär 233 miljoner. Utöver de dubbla San Diego-kärnorna har det alltså gått åt några miljoner

ytterligare för kommunikationen mellan processorerna. Processorn innehåller fortfarande bara en

minneskontroller som används av båda kärnorna för att kommunicera med RAM-minnet.

Härnäst tar vi oss en titt på testsystemet.

Testsystem
Hårdvara	AMD	Intel
Moderkort	Asus A8N32-SLI Deluxe	Intel D975XBX (i975X) Asus P5WD2 (i955X)
Processor	AMD Athlon64 FX-60, 2.6GHz AMD Athlon64 FX-57, 2.8GHz	Intel 955XE, 3.46GHz Intel P4 660, 3.6GHz
Minne	Corsair XMS 3200 (2x512MB)	Corsair XMS 5400UL (2x512MB)
Grafikkort	nVidia GeForce 7800GTX512
Nätaggregat	OCZ PowerStream 520W
Mjukvara
Operativsystem	Windows XP (SP2)
Drivrutiner	nVidia nForce 6.67 Intel Chipset Driver 7.2.2.1006 nVidia Forceware 81.95
Monitoringprogram	Asus AI Booster
Testprogram	SiSoft Sandra 2005 SR3 SuperPi 1.4 3DMark2003 3.6.0 3DMark2005 1.2.0 AquaMark 3 VirtualDub 1.6.10, XviD 1.0.3 WinRAR 3.42

Värdena för 4800+-processorn i testerna är utförda med FX-60-processor fast med ett snäpp lägre multiplier. Med denna

inställning blir den till specifikationerna identisk med 4800+ modellen.

För att simulera en multitaskingsituation kommer vi att köra en 32M-beräkning i SuperPi i bakgrunden. Med denna

simulering ser vi i större utsträckning hur processorn klarar av belastning av båda kärnorna.

Innan vi sätter igång med själva testerna undersöker vi effektutvecklingen i systemet.

Med hjälp av en Ampere-meter inkopplad innan nätaggregatet mätte vi upp strömåtgången för systemet både med och utan

belastning. Vi vill trycka på att dessa siffror alltså är för hela systemet och inte bara processorn.

Inte helt oväntat drar dubbla kärnor mer ström både under idle och load, men under belastning så har vi också förståss

högre prestanda jämfört med det enkelkärniga systemet. Vi ser också att AMD har ett klart övertag över Intel när det

gäller strömförbrukning under belastning

Först ut i våra tester är Sisoft Sandra och WinRAR.

De aritmetiska delen av testerna testar först hur bra processorn är på att utföra en uppsättning generella instruktioner

och sen prestandan i flyttalsberäkningar. FX-60 och 4800+ presterar bra i den första delen men halkar tillbaka under

flyttalsberäkningarna. Multi-Media testerna visar prov på prestandan i tilläggsinstruktioner såsom 3DNow!, MMX, SSE, med

flera. Här ser vi också tydligt hur processorerna med dubbla kärnor drar ifrån de enkelkärniga. AMDs processorer rår inte

riktigt på Intels 955XE-processor men visar god prestanda jämför med de enkelkärniga processorerna.

Vi går vidare till mer praktiska tester i form av filpackning och videokomprimering.

I detta test presterar AMDs processorer avsevärt bättre och Intels processorer åker ner i resultatlistan.

I detta test packar vi ihop en 1.6GB stor okomprimerad videosnutt till Xvid-format med hjälp av Virtual Dub. Som vi ser är det betydligt jämnare mellan processorerna här. AMDs FX-60 presterar bäst följt av Intels 955XE.

Vi går vidare till 3DMark och Aquamark.

AMDs processorer har alltid presterad bra i 3DMark2001 och det är inget undantag denna gång. Trots att detta är ett

enkeltrådigt test så vinner FX60-processorn över FX-57 tack vare dagens grafikdrivrutiner som är optimerade för

dubbelkärniga processorer. I 3DMark03 blir det en jämnare fight med FX-60 som vinnare tätt följd av 955XE. I 3DMark05 är

vi tillbaka till samma scenario som i 3DMark2001 där AMDs processorer toppar listan. Aquamark drar mer nytta av dubbla kärnor och de båda enkelkärniga processorerna hamnar sist.

Vi fortsätter vidare till några speltester.

Vi har valt en lätt uppsättning spel som alla tillför lite olika saker. Unreal Tournament 2004 har varit med ett tag och

är i dagsläget kraftigt systembegränsande, vilket ger en indikation på systemprestanda. Far Cry och Doom3 är nyare och

baseras på Direct3D respektive OpenGL och har tyngre grafikkrav än Unreal. I dessa tester får en bild av hur prestandan i dagsaktuella spel och hur mycket dubbla kärnor spelar in.

Trots en 200MHz fördel för FX-57:an så lyckas FX-60 processorn och till och med 4800+-processorn slå den i alla tester

utom Unreal Tournament. AMD fortsätter att erbjuda utmärkt spelprestanda med sina processorer och FX-60 är inget

undantag.

Näst ut är multitaskingtesterna.

Det är lätt att tro att dubbla kärnor ska ge dubbla prestandan, men så är inte riktigt fallet. Speciellt gäller detta enkeltrådiga applikationer som på grund av sin uppbyggnad inte har möjlighet att utnyttja mer än en kärna. När vi däremot har flertrådiga program har vi rent teoretiskt dubbla beräkningskraften i processorn, men det är också bara i själva processorn. Processorn delar nämligen på en och samma minneskontroller och således också den totala bandbredden till minnena. För att simulera en flertrådig miljö har vi valt att köra en 32M-beräkning i SuperPi i bakgrunden under alla tester.

Det är inga större svårigheter att inse vilken enorm skillnad dubbla kärnor gör för AMDs processorer. FX-60 förlorar endast runt 13% av prestandan i 3DMark2001 jämfört med FX-57:an som tappar över 50%. Intels enkelkärniga processor klarar situationen lite bättre tack vare HyperThreading, men det är inget som kan mäta sig med två fysiska kärnor i de övriga processorerna.

Vi går vidare och ser hur det ser ut i spelen.

Situationen återutpprepar sig. FX-57:an tycker verkligen inte det är roligt med multi-tasking och det går märkbart långsamt i varenda spel. FX-60 har däremot hur kul som helst och vinner utan problem alla multi-taskingtester utan problem.

Vi tar och sammanfattar våra upplevelser på nästa sida.

AMD har inte helt oväntat valt att fortsätta köra med ett vinnande koncept och baserat FX-60 på X2-seriens processorer.

Liksom tidigare har man valt att lämna multiplarna olåsta i FX-versionen för att underlätta optimal injustering av

prestandan jämntemot minnena.

Överklockning

Vi hade tyvärr endast tillgång till denna processor under två dagar för dessa tester och därför har vi inte kunnat göra några utförligare överklockningstester. Vi kommer istället att publicera mer ingående överklockningsresultat vid ett senare tillfälle. Preleminärt kan vi avslöja att det inte var några som helst problem att öka multipeln ett snäpp vilket alltså resulterar i en klockfrekvens motsvarandes FX-57:ans 2.8GHz. Detta gjordes med en bra luftkylare och utan att öka processorspänningen.

För att sammanfatta några positiva saker med processorn

Men trots alla lovord har vi några negativa synpunkter.

AMD har i dagsläget inte presenterat några planer på en ny processorarkitektur inom det närmsta året, vilket heller inte är något som ser ut att behövas för den delen. Med tanke på överklockningspotentialen är det också mycket troligt att AMD lanserar minst en efterföljare till FX-60 med högre klockfrekvenser.

AMD Athlon64 FX-60

Positivt: + Marknadens bästa multitasking-prestanda + Olåsta multiplar + Låg strömförbrukning Negativt: – Cold-bug – Troligtvis mycket dyr

Vi vill tacka AMD som har skickat processor till detta test.