OBS. Redaktionen har tagit bort personuppgifter och redigerat namn i handlingarna för att skydda identiteten hos de involverade.
Förvaltningsrätten bifaller Socialnämnden i Linköpings kommuns ansökan och beslutar att tonårspojken ska beredas vård med stöd av 1 och 2 §§ LVU. Beslutet om vård ska gälla omedelbart.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM
I LINKÖPING 2017-01-16
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
Förvaltningsrätten förordnar att sekretessbestämmelserna i 26 kap. 1 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska vara tillämpliga även fort- sättningsvis för de uppgifter om enskilds personliga förhållanden som lagts fram vid förvaltningsrättens muntliga förhandling inom stängda dörrar och som inte tagits in i denna dom.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM 8416-16 I LINKÖPING
ANSÖKAN M.M.
Socialnämnden i Linköpings kommun ansöker om att tonårspojken ska bere- das vård med stöd av 1 och 2 §§ LVU och yrkar att beslutet om vård ska gälla omedelbart. Som grund för ansökan anges bl.a. att det finns en påtaglig risk för att pojken Fröjes hälsa och utveckling riskerar att skadas till följd av brister i omsorgen och att behövlig vård inte kan ges med samtycke.
Tonårspojken bestrider bifall till ansökan.
Mamman bestrider bifall till ansökan.
Om förvaltningsrätten skulle bif- alla ansökan så bestrider hon att beslutet om vård ska gälla omedelbart.
Förvaltningsrätten har den 9 januari 2017 hållit muntlig förhandling inom stängda dörrar.
VAD PARTERNA SAMMANFATTNINGSVIS ANFÖR
Socialnämnden
I pojkens vardag finns det ett flertal risker som föranleder en oro för hans framtida hälsa och utveckling. Dessa risker hänför sig främst till att han inte har haft en fungerande skolgång under tre år och att han lever med en förälder med alkoholmissbruk.
pojken har själv beskrivit sina problem med att gå till skolan som en fobi. Han har blivit isolerad, stillasittande och hans ångestproblematik är allvarlig. Han behöver hjälp att bryta sin isolering. pojken spelar mestadels datorspel och sitter uppe på nätterna, vilket bidragit till en snedvriden dygnsrytm och bristande rutiner i vardagen. Han och mamman har ett begränsat nätverk och de flesta av pojkens sociala kontakter sker genom dataspel. Både mamman själv och familjepedagoger har beskrivit att mamman har svårt att gränssätta pojken och skapa fungerande rutiner gällande sömn, kost och hygien.
Många olika typer av stöd har erbjudits från skolan, elevhälsan och barn- och ungdomspsykiatrin för att förmå pojken att gå till skolan. Sedan pojken flyttade tillbaka till mamman i januari 2016 har de haft ett omfattande stöd från socialpedagogiskt barn- och ungdomsteam och resursskolan Pandion. Både mamman och pojken har visat viss förståelse över de förändringar som behöver ske men saknar förmåga att omsätta det i praktiken. Varken familjepedagogerna eller resursskolan har lyckats att hjälpa eller motivera pojken och mamman till någon förändring. mamman har avbokat majoriteten av de inbokade träffarna med familjepedagogerna och familjen har gjort sig otillgängliga och inte tagit emot de insatser som erbjudits. Då pojkens situation inte har förändrats trots omfattande insatser så krävs det en annan typ av stöd för att för- ändra situationen. Den tidigare familjehemsplaceringen innebar inte ett sådant kvalificerat stöd som pojken behöver.
Mamman har inte kunnat skydda pojken från destruktiva miljöer där missbruk varit inblandat under hans uppväxt. Hon har en lång bakgrund av bland- missbruk av narkotika, alkohol och spel. Hon har gjort upprepade försökt att få bukt med missbruket genom olika behandlingar utan att lyckas. Under utredningen har hon uteblivit från de flesta provtagningarna på beroende- mottagningen, vilket ger en anledning till oro kring hennes alkoholkonsumt- ion. Två prover har visat en överkonsumtion av alkohol och hon har själv medgett att hon druckit mer under sommaren. Boendestödet har också rapporterat att de uppfattat att mamman har druckit. Eftersom mamman inte ser nå- got problem med sin alkoholkonsumtion så är det svårt att hjälpa henne.
mammans återfall i missbruk och oförmåga att skydda pojken från destruktiva miljöer tyder på att hon inte kan ta det vuxen- och föräldraansvar som pojken behöver och att han hamnar i situationer där han som barn får ta ett för stort ansvar. Under hela sin uppväxt har han fått ta hand om sin mamma och haft en oro för hennes mående.
Mamman och pojken bedöms ha en kärleksfull relation men behöver hjälp då mamman saknar förmågan att gränssätta, skydda och skapa en fungerande var- dag för pojken. Det negativa beteendet måste brytas om pojken ska få goda chan- ser att leva ett bra liv.
Tonårspojken
Han mår bra och upplever inte någon anledning till oro. Han har en bra relation med sin mamma och är nöjd med det med tanke på den historik som varit. Boendemiljön är normal och stabil. De mesta av uppgifterna i utred- ningen stämmer, förutom vissa punkter. Han har förändrat sina matvanor, gått ner i vikt och mår bättre nu. Under sommaren hade han en period då han sörjde sin pappa och då skötte han inte sin hygien.
Problemet med skolgången har funnits länge och han vet inte vad det beror på. Han skulle vilja gå klart skolan och leva sitt eget liv med jobb, körkort och bil. mamman har försökt att motivera och stötta honom men det finns inte så mycket hon kan göra. Han vet inte vilken hjälp eller vilket stöd som han behöver.
Nu bor han tillsammans med sin mamma och det är bättre än någonsin. De- ras relation är stark och de kan prata om det mesta. Det är stabilt och han behöver inte kontrollera henne eller oroa sig för hennes mående. Han anser inte att hon har ett missbruk. Hon dricker bara folköl och det är vanligt att människor dricker betydligt mer än vad hon gör.
Han spelar ofta dator och går inte ut så mycket. Han har själv valt att spela datorspel och det är fel att beskriva det som en isolering. Genom spelandet får han vänner, som han även träffar personligen, och han riskerar inte att hamna bland droger. En placering på ett HVB skulle inte påverka honom på ett bra sätt. Han är rädd för att hamna tillsammans med ungdomar med problem och bli påverkad av grupptryck.
För ett antal år sedan fanns det en anledning till oro men det har skett en stor förändring. mamman har tagit kontroll över situationen och det finns inget missbruk i hemmet längre. Hans bristande skolgång och skolk är inte brister i omsorgen. Det föreligger inget vårdbehov och både han och mamman är mo- tiverade till frivilliga insatser.
Mamman
Det föreligger inga sådana omsorgsbrister som avses i LVU. Utredningens kvalité är bristfällig, bl.a. till följd av att offentliga biträden inte förordnades till henne och pojken under utredningstiden. Utredningen skiljer inte heller på då- och nutid. pojkens skolfrånvaro kan inte vara grund för ett LVU. pojkens svårigheter att komma till skolan arbetade man med i familjehemmet och det är orimligt att hon ska klara av att förändra det på så kort tid.
Det finns inte något pågående missbruk. Hon dricker alkohol ibland men har inte någon kraftig överkonsumtion som det framstår i utredningen. I somras drack hon sex till sju folköl dagligen, men det gör hon inte nu. Hon blir inte onykter och dricker inte dagligen. Det var inte heller någon som reagerade när hon lämnade proverna på beroendemottagningen. Hennes spelmissbruk har också blivit mycket bättre.
Hemmiljön är inte skadlig för pojken. Det förekommer inte några olämpliga personer där. Hon slog larm när hon upptäckte att kontaktpersonen varit påverkad. Hon lagar mat, sköter hemmet och har regler för datorspelandet. Det bästa för pojken är att bo kvar hos henne. Numera dricker pojken bara Coca Cola på helgerna och hon behöver inte tjata om hygienen. Hon har gjort vad hon kan för att motivera pojken att gå till skolan.
De vill ha hjälp men känner inte att socialtjänsten lyssnar på dem. Ibland känner hon att det blir för mycket, för många kontakter, och då har hon dragit sig undan. Vid dessa tillfällen har hon i stället prioriterat kontakterna med socialtjänsten. Hon kommer att ta emot hjälp om pojken får bo kvar hemma.
Hon och pojken har en kärleksfull och djup relation. De kan prata om allt och han behöver inte oroa sig för henne längre. Det bästa för honom är att bo kvar hos henne och det saknas belägg för att han skulle isolera sig. Många ungdomar har sina sociala kontakter via internet och pojken har även vänner som han träffar personligen. En placering på HVB är inte lämplig för honom.
SKÄLEN FÖR FÖRVALTNINGSRÄTTENS AVGÖRANDE
Tillämpliga bestämmelser m.m.
Av 1 § LVU följer att den som är under 18 år ska beredas vård enligt lagen, om någon av de situationer som anges i 2 eller 3 § föreligger och det kan antas att behövlig vård inte kan ges den unge med samtycke av den eller dem som har vårdnaden om honom eller henne och, när den unge har fyllt 15 år, av honom eller henne själv. Vid beslut enligt lagen ska vad som är bäst för den unge vara avgörande.
Enligt 2 § LVU ska vård beslutas om det finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas till följd av fysisk eller psykisk miss- handel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhål- lande i hemmet.
FÖRVALTNINGSRÄTTEN DOM I LINKÖPING
I förarbetena till lagen framgår följande. I uttrycket ”påtaglig risk” ligger att det inte kan vara fråga om en obetydlig, oklar eller avlägsen risk för den unge utan om en klar och konkret risk för skada på den unges hälsa eller utveckling. Det får inte vara fråga om något subjektivt antagande om att den unge löper risk att skadas. Brister i omsorgen innefattar enligt förarbetena situationer då barnet utsätts för vanvård. Det kan röra sig om att barnet all- varligt missköts i fråga om hygien, kläder eller mat. Brister i omsorgen före- ligger också om barnets behov av känslomässig trygghet och stimulans all- varligt eftersätts t.ex. på grund av missbruk eller psykiska störningar hos föräldrarna. Även fall där föräldrarna placerar barnet i en miljö som innebär en påtaglig risk för att dess hälsa eller utveckling skadas omfattas (prop. 1989/90:28 s. 62-65 och 107 f.).
Förvaltningsrättens bedömning
Förvaltningsrätten har att ta ställning till om det föreligger en påtaglig risk för att pojken hälsa eller utveckling skadas till följd av brister i omsor- gen och att han därför är i behov av vård. Vidare har förvaltningsrätten att bedöma om erforderlig vård i sådant fall kan genomföras på frivillig väg eller om vården måste ske med stöd av LVU.
Av utredningen i målet framgår att tonårspojken under flera års tid har saknat en fungerande skolgång, vilket har fått till följd att han inte har en komplett grundskoleutbildning. Han spelar mestadels dataspel och isolerar sig i hemmet. Han har en oregelbunden dygnsrytm och bristande rutiner när det gäller kost och motion. Brister har periodvis förekommit även i fråga om den personliga hygienen. Majoriteten av hans sociala kontakter sker via internet även om han haft viss umgänge med vänner som han träffat genom spelandet. Utredningen beskriver att han ofta är sjuk med förkylningar och magproblem, sannolikt orsakade av ohälsosamma levnadsvanor. Mamman har varit oförmögen att komma tillrätta med hans beteende och att ge honom den gränssättning och stadga i vardagen som han behöver. Till följd av detta anser förvaltningsrätten att pojken Fröjes hälsa och utveckling har skadats och att det finns en påtaglig risk för att hans hälsa och utveckling skadas ytterligare om hans situation inte förändras.
Av utredningen framgår vidare att mamman tidigare har haft ett omfat- tande missbruk av narkotika, alkohol och spel. mamman har under ut- redningstiden uteblivit från flertalet provtagningar vid beroendemottagning- en, men har vid två tillfällen, i augusti och september 2016, lämnat prover som visat en överkonsumtion av alkohol. Hon uppger att hon numera inte dricker alkohol dagligen och att hon inte har någon problemfylld relation till alkohol men medger att hon under sommaren druckit för mycket. Förvalt- ningsrätten anser inte att utredningen tydligt klarlägger att mamman idag har ett fortgående alkoholmissbruk, men att lämnade prover kunnat påvisa att det i vart fall under sommaren 2016 funnits en överkonsumtion av alkohol. Hennes inställning till alkohol framstår enligt förvaltningsrättens me- ning som problematisk i relation till hennes tidigare missbruk och utgör därmed ett orosmoment i omsorgen av tonårspojken.
Förvaltningsrätten finner mot bakgrund av det ovan anförda att tonårspojken har ett vårdbehov till följd av brister i omsorgen. Det verkar i grunden fin- nas en kärleksfull relation mellan mamman och tonårspojken och en vilja hos dem båda att komma till rätta med pojken Fröjes skolgång. mamman har dock inte i tillräcklig utsträckning den vilja eller förmåga som krävs för att inse omfattningen av, och kunna tillgodose, hans behov av stöd och hjälp. De förbättringar som tonårspojken beskriver och som har skett på senare tid när det gäller matvanor och mående kan inte betraktas som tillräckligt genomgripande och stabila för att ändra på denna bedömning. Familjen har tidigare varit föremål för ett flertal frivilliga insatser utan att den rådande situationen har förändrats. Varken mamman eller tonårspojken samtycker till den av socialnämnden föreslagna vårdplanen och erforderlig vård kan därmed inte genomföras på frivillig väg.
Förvaltningsrätten finner sammanfattningsvis att det föreligger förutsätt- ningar att bereda tonårspojken vård med stöd av 1 och 2 §§ LVU. Med beak- tande av omständigheterna i målet så framstår det som angeläget att den föreslagna vården kan inledas så snart som möjligt. Beslutet om vård ska således gälla omedelbart.
Det är ju uppenbart att sonens datorspelande har fått föräldern att börja bruka droger. /s
Och så klagar pressen på att ingen köper tidningar längre när de inte ens kan skriva sanning i tidningarna. Får jag lögner tänker jag banne mig inte betala för det.
Har debatten blivit bättre eller sämre?
Generellt har den blivit bättre, men det kommer alltid enstaka bakslag, som det aktuella exemplet visar…