Blogg: Autocorrect – språkförfall eller första klassens underhållning?

Det är säkert ett flertal av er som besöker damnyouautocorrect.com med jämna mellanrum. Ni som inte gör det har gått miste om ett stort antal skratt. Det är en hemsida som lägger upp roliga konversationer som uppstått genom att den automatiska rättstavningen ersatt ord med helgalna alternativ. Skrattet kan dock fastna i halsen.

Det hela är klart underhållande så länge man inte lägger några djupare filosofiska eller språkliga värderingar i felen. Om man råkar göra det går det snabbt utför. Nu är den sidan amerikansk, men i all ärlighet kan jag inte påstå att det skulle vara annorlunda någon annanstans i västvärlden.Jag upplever samma fel bland mina bekanta som jag läser där. Man skickar bara och får sedan ta konsekvenserna av att man litar blint på tekniken.

Faktum är att man idag får fler felstavade meddelanden än någonsin och det är inte ovanligt med helkonstiga ersättningar. Människor verkar i allt större utsträckning lita till att telefonen och datorn ska rättstava allt automatiskt. Man bryr sig inte ens om att läsa texten utan skickar bara i tron att det faktiskt blir rätt. Eller så litar man mer på telefonen än sin egen stavningsförmåga.

Jag kan upplysa om att det blir väldigt ofta fel när man gör det, om inte redan insett det.

Fyra fel på rad, ganska starkt faktiskt

Jag är på inga vis en självutnämnd språkpolis och spenderar ingen som helst tid med att poängtera för människor att de slarvar med språket eller stavar fel. Jag har varken ork eller tid att göra det. Däremot är jag ganska snabb att påpeka folks överdrivna tillit till tekniken. Den fördummar å det grövsta och automatisk rättstavning har gått från att vara en praktisk hjälp när man blev osäker på sin egen stavning till att ersätta eget tänkande.

Sen får jag erkänna att jag skrattat så mycket åt dessa fel att jag säkert kommer att leva ett par år längre, men jag tycker synd om de människor som inte vet och inte ens försöker lära sig skillnaden mellan de, dem och dom, att original har två i och att en sjuk sköterska nog bör stanna hemma från jobbet på sjukhuset. Det är inte så jävla svårt att lära sig om man försöker, men det känns som att man inte orkar bry sig.

Skillnaden mellan detta och hur surfplattor ersätter böcker i skolan är att det här ger mig i alla fall ett gott skratt. Här är det mer eller mindre vuxna människor som gör bort sig och då får de fasen skylla sig själva. Barn kan man i alla fall försöka hjälpa till en bra start i livet med goda språkkunskaper, men tyvärr går vi nog mot en generation av felstavare där sidor som damnyouautocorrect.com kommer att få många systersidor och avknoppningar.

Medans jag skrev den här texten mindes jag en MSN-konversation jag hade med den gode Coore. Klockan var säkert runt 3-4 på natten och en av oss var minst sagt packade. Det hela yttrade sig som så att varje gång jag skickat ett meddelande tog det en himla lång tid innan det kom ett svar. Det var inte så att han inte skrev, för det såg jag att han gjorde, utan han verkade kolla allting extra noga eftersom han visste att han var i ett stadium av mindre bra precision med både tanke och fingrar.

Väldigt roligt när jag satt där för det fanns inte en felstavning eller felsyftning från hans sida under hela dialogen. Så bra skriver han inte ens nykter. Det är idag ganska beundransvärt att man ändå bryr sig så pass mycket om sitt eget språk. Hardcore helt enkelt. Ett av många fina minnen med den mannen.