Brytarguiden – Den ultimata ledstjärnan i tangentbordsdjungeln

Cherry MX och MX-kloner

Cherry MX

Brytare ur MX-linjen från tillverkaren Cherry är idag de mest förekommande brytarna i mekaniska tangentbord. MX-linjen introducerades den 7 November 1983, och har genom åren växt till sig med en lång rad av olika brytartyper, däribland linjära, taktila och även taktila brytare med klick. De brytare som vi oftast ser i kommersiella tangentbord idag är linjära MX Black och MX Red, samt de taktila MX Brown, MX Blue och MX Clear. De olika brytarvarianterna kan oftast enkelt urskiljas med hjälp av färgen på brytarstammen.

Cherry MX Black

Brytartyp: Linjär
Taktil: Nej
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 60cN
Slaglängd: 2mm till aktivering, 4mm till botten

MX Black-brytare är linjära och anses av många vara den bästa brytaren vid spelande. Anledningen till det är att datorspelare inte behöver känna av när en tangent aktiveras. Vidare är aktiverings- och släppunkten i exakt samma position, som i sin tur leder till att man kan utföra dubbeltryckningar enklare än med någon annan brytare.

Motståndet i MX Black-brytare är linjärt, och ökar proportionerligt till nedtryckningen. Om du har som vana att ibland trycka ned fel tangent vid spelande, så hjälper brytaren dig att undvika många av de olyckliga aktiveringarna; eftersom att aktiveringskraften är så hög i jämförelse med andra brytare. Många anser att brytaren är mindre lämplig för användare som skriver stora mängder text, då det höga motståndet kan trötta ut fingrarna efter användning under längre perioder.

Brytaren var bland de första som blev tillgängliga på marknaden för allmänheten, och introducerades så tidigt som 1984. Med åren så har flera justeringar gjorts med brytaren, och många tangentbordsentusiaster menar på att tidigare upplagor av brytaren var mycket mer mjuka i sin känsla.

Cherry MX Red

Brytartyp: Linjär
Taktil: Nej
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 45cN
Slaglängd: 2mm till aktivering, 4mm till botten

I samband med att tillverkningen av mekaniska speltangentbord tog fart, så sköt även MX Red-brytaren upp i popularitet. Anledningen till att brytaren anses bra till just spel är då den kräver relativt lite kraft för att aktivera, samt att den är linjär. Dessa drag möjliggör användaren att enkelt i snabb, successiv följd, aktivera brytaren. Brytaren är i det stora hela identisk med MX Black-brytaren, med den enda skillnaden att fjädern har ett lägre motstånd. Detta gör att MX Red-brytare anses vara mer lämplig för skrift än sitt syskon.

Brytaren introducerades så sent som 2008, och i en väldigt begränsad upplaga. Tangentbordet Cherry G80-3600 var det enda tangentbordet som använde brytaren, och fanns endast tillgängligt i Japan. När en brytarorder kom in till Cherry 2010, så hävdade tillverkaren att brytaren inte längre var i produktion; något som senare bekräftades av tillverkaren Ducky. Ducky erkände att de exklusiva tangentbord som de släppte med MX Red-brytare, faktiskt var avlödda brytare ur just G80-3600-tangentbord.

Brytaren är idag fortfarande i produktion, fast i en mindre mängd. I och med att efterfrågan är så stor så har brytaren blivit mer vanlig idag, men tangentbord med MX Red-brytare är därmed också generellt mer kostsamma.

Brytartyp: Taktil med klick
Taktil: Ja, exakt
Klick: Ja
Aktiveringskraft: 50cN
Slaglängd: 2mm till aktivering, 4mm till botten

Den Cherry MX-brytare i vår guide med allra tydligast användningsområde är MX Blue. Brytaren är ofta en favorit hos användare som skriver mycket text, då man inte bara känner, men också hör ett distinkt klick varje gång brytaren aktiveras. Många användare tycker att brytaren presterar bra även vid spelande, men vissa gillar inte att släppunkten är ovanför aktiveringspunkten; vilket kan försvåra snabba dubbeltryck. I och med att släppunkten är ovanför aktiveringspunkten så måste man som användare låta hela tangenten återgå till sin neutrala position innan man trycker ned den igen, till skillnad från exempelvis den linjära MX Black-brytaren.

De flesta kolvar som man hittar i Cherry MX-brytare består endast av en del, men MX Blue är en som faktiskt använder två. Huvudkolven är blå och är ansluten till tangenten, och på insidan finns ett vitt reglage som används för att öppna- samt stänga kretsen. Det klick som man hör vid aktivering uppstår när det vita reglaget slår i botten av brytarhylsan.

Som en sidonotering så kan tangentbord med Cherry MX Blue-brytare ibland ha en mellanslagstangent med Cherry MX Green-brytare. MX Green är en mycket mer styv brytare som aktiveras vid 80cN, och det är därmed sällsynt att se ett tangentbord som använder MX Green för samtliga tangenter.

Cherry MX Brown

Brytartyp: Taktil
Taktil: Ja
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 45cN
Slaglängd: 2mm till aktivering, 4mm till botten

MX Brown-brytaren är lite av en hybrid, och är populär bland användare som önskar ha en bekväm skrivupplevelse, men samtidigt inte kompromissa vid spelande. Likt MX Blue så har MX Brown en taktil känsla som uppskattas vid skrift, men till skillnad från MX Blue så är vilo- och aktiveringspunkten så pass nära att man kan “flyta” med fingret precis ovanför punkten och enkelt utföra dubbeltryck. Det taktila guppet är inte lika brant som i exempelvis MX Blue och MX Clear, och kan därför komma att kännas som en linjär brytare om användaren trycker ned tangenterna hårt.

Cherry introducerade MX Brown redan 1994, men då under namnet “ergo soft”. Det var inte förrän 2011 som de officiellt släppte ett tangentbord med brytaren i G80-3800. Sedan dess har MX Brown-brytaren bara stigit i popularitet och finns idag tillgänglig i en lång rad av tangentbord.

Cherry MX Clear

Brytartyp: Taktil
Taktil: Ja
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 55cN
Slaglängd: 2mm till aktivering, 4mm till botten

MX Clear-brytare kallas av några entusiaster för en styvare version av MX Brown, men de har även en större taktil känsla eftersom att det taktila guppet är brantare och längre. Utformningen av det taktila guppet har lett till att MX Clear-brytaren är den brytare ur Cherrys MX-linje som har mest friktion.

Efter den taktila punkten så ökar motståndet kraftigt, upp till ungefär 95cN ända ned vid botten. Om en användare inte är van vid brytaren så kan det upplevas som utmattande, men många menar på att det hjälper vid skrift då brytaren hjälper användaren att inte bottna ut – vilket i längden är fördelaktigt för fingrarna.

Även om ämnet är väldigt subjektivt, så anses MX Clear-brytare likt MX Brown, att vara en mer balancerad typ av brytare som är bra för både skrift och spelande.

MX Clear rapporteras ha dykt upp redan år 1989, men var inkluderad i ett nummerblad redan år 1988 – därmed kan brytaren ha varit i produktion tidigare än så.

Som en fotnot så är inte brytarstammen klar eller genomskinlig som clear i namnet antyder, utan är istället färglös (vit). Cherry valde att döpa brytaren till Clear för att urskilja brytaren från MX White som är en äldre taktil brytare med klick.

Cherry MX-kloner

När Cherrys patent för MX-brytare gick ut år 2014 blev marknaden överöst av billigare kinesiska kloner av de populära brytarna. Många stora tillverkare som exempelvis Razer och Das har valt att gå över till kloner för att öka sina intäkter, men även för att ta del av brytarändringar som återfinns i vissa av klonerna.

Många av brytarklonerna är designade för att vara bättre än de ursprungliga MX-brytarna, genom att exempelvis höja aktiveringspunkten till 25% istället för 50% av tangentnedtrycket som MX-brytare är utformade efter. De flesta klonbrytarna är färgade enligt sin MX-motpart, och fastän de är utformade för att ha samma känsla som Cherry har åstadkommit, så har de inte alltid samma aktiveringskraft som MX-motparten.

Kailh

Kailh-brytare är tillverkade av Kaihua Electronics, och växte sig snabbt stora på marknaden genom att sälja sina brytare billigare än konkurrensen. Deras MX-klonserie har namnet Kailh PG1511 och är nästintill helt identiska till sina motparter vad gäller dimensioner och mekanik. Det har noterats att den plast som används för brytarstammen inte håller lika hög kvalitet som Cherry MX-motsvarigheten, samt att aktiveringskraften kan vara inkonsekvent i upp till +/-5cN; även i samma batch. I ett blindtest kan inte majoriteten av användare särskilja en Kailh-brytare med en Cherry MX-brytare.

Gateron

Gateron-brytare är högt ansedda bland tangentbordsentusiaster och deras kloner håller hög kvalitet. Gaterons linjära brytare anses ofta vara överlägsna sina Cherry MX-motparter, eftersom att brytarstammen har en finare plast vilket leder till mjukare tangentnedtryck. Fjädrarna som används är något lättare än de i Cherry MX-brytare, och det taktila guppet känns skarpare.

Brytarhylsan kan variera från svart, färglös och genomskinlig. Cherry MX-brytare kommer även dem i genomskinliga hylsor, men i en väldigt begränsad utsträckning; exempelvis i Corsair-tangentbord som resultatet av ett partnerskap tillverkarna emellan. Både in- och utsidan av Gateron-brytare är nästintill identiska med Cherry MX-brytare, och användare kan byta ut samtliga delar av en Gateron-brytare med delar från en Cherry MX-brytare. Den enda komponent från en Gateron-brytare som inte passar i en MX-motsvarighet från Cherry är fjädern, men en Cherry MX-fjäder passar i Gateron-brytare.

Razer switch

I och med de Razer BlackWidow-modeller som släpptes år 2014 så valde Razer att gå över till en egenutvecklad brytare. Fram till 2014 så använde Razer genuina Cherry MX-brytare, men misstänkte att Cherry skulle få svårt att kunna leverera brytare enligt efterfrågan i framtiden, och valde därför att gå en annan väg så fort patenten för MX-brytare nådde sitt slut.

Under åren så har många misstänkt att Razer fått brytare tillverkade av både Kailh och Greetech, fastän Razer själva inte velat avslöja de tillverkare de samarbetat med. Första generationen av Razer switch kom från Kaihuas PG1511-serie, och hade ordet Razer samt ett Kailh-emblem på brytaren. De två brytarna som släpptes var Razer Green och Razer Orange, som i själva verket var Kailh Blue och Kailh Red med omfärgad brytarstam och Razer-logga. Brytarna har en aktiveringspunkt som är något högre än traditionella Cherry MX-brytare, och släppunkten är något lägre. Razer switch skallrar också mindre än Cherry MX-brytare, men är inte stadigare. Värt att notera är att några användare har anmärkt att brytarna har en tendens att utveckla knarrande ljud med tiden.

Idag har Razer valt att gå tillbaka till Cherry MX-brytare i vissa av sina tangentbord, men deras Chroma-varianter har fortsatt Razer switch. Razer switch kommer i alla de klassiska brytartyperna som taktila med klick, taktila samt linjära.

Razer Green Switch
Brytartyp: Taktil med klick
Taktil: Ja
Klick: Ja
Aktiveringskraft: 50cN
Slaglängd: 1.9mm till aktivering, 4mm till botten

Razer Orange Switch
Brytartyp: Taktil
Taktil: Ja
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 45cN
Slaglängd: 1.9mm till aktivering, 4mm till botten

Razer Yellow Switch
Brytartyp: Linjär
Taktil: Nej
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 45cN
Slaglängd: 1.9mm till aktivering, 4mm till botten

Nedan har vi sammanställt en tabell med de vanligaste MX-baserade brytarna.