Buckling spring, Romer-G och Topre
Buckling spring
Brytartyp: Taktil med klick
Taktil: Ja, väldigt exakt
Klick: Ja, högljudd
Aktiveringskraft: 65-70cN
Slaglängd: 2.3mm till aktivering, 3.7mm till botten
Hur en buckling spring fungerar är väldigt simpelt. När användaren har tryckt ned tangenten en viss längd så böjs fjädern utåt, som i sin tur leder till att hammaren längst ned av brytaren slår ned i ett membranark och aktiverar brytaren via elektrisk kontakt. När fjädern böjs utåt så slår den även till i brytarhylsan och orsakar ett högljutt klick. Buckling spring är den enda brytaren där den taktila känslan, och ljudet man hör överensstämmer med det exakta tillfället som brytaren aktiveras.
Det finns flera olika typer av buckling spring-brytare, men själva buckling spring-betäckningen syftar nästan alltid på IBMs mekaniska brytare. Brytaren utvecklades av ingenjören Richard Hunter under 70-talet, och det har sedan dess tillkommit ett par olika variationer som är baserade på Richard Hunters originalkoncept. Hunters brytare använder sig av ett membranark för att registrera de olika tangentaktiveringarna, men det finns även en kapacitiv variant. Den idag mest kända buckling spring-brytaren är den som användes i IBMs Model M-tangentbord och använder membran, som faktiskt tillverkas än idag, nu istället av företaget Unicomp.
Romer-G
Logitech har tillsammans med Omron valt att utveckla en egen brytare, och resultatet blev en ny taktil brytare i Romer-G (Omrons B3K) som först kom att användas i Logitechs G910 Orion Spark-tangentbord 2014.
Romer-G skiljer sig ganska mycket från MX-brytare, både i funktion och design, men känslan i den taktila Romer-G-brytaren kan liknas till känslan i en Cherry MX Brown-brytare. Logitech har valt att höja aktiveringspunkten till 1.5mm av nedtrycket istället för 2mm som i en MX-brytare, och hela längden är 3.2mm istället för 4mm. Man har också valt att dämpa både upp- och nedtryck med hjälp av en sidostång som kolliderar med brytarens bas vid nedtryck, och med locket på väg upp. Dämpningen kan för vissa upplevas som svampig, men ska enligt Logitechs design göra brytaren mer tyst. Man har också valt att ha ett ljusrör i mitten av brytaren som släpper förbi ljus via ytmonterade lysdioder, vilket leder till en mer jämn belysning och minimerar läckage.
Romer-G Tactile
Brytartyp: Taktil
Taktil: Ja
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 45cN
Slaglängd: 1.5mm till aktivering, 3.2mm till botten
Romer-G Linear
Brytartyp: Linjär
Taktil: Nej
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 45cN
Slaglängd: 1.5mm till aktivering, 3.0mm till botten
Topre
Brytartyp: Taktil, kapacitiv
Taktil: Ja
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 30cN, 35cN, 45cN, 55cN (beroende på modell)
Slaglängd: 4mm
Toprebrytare är utvecklade av Topre Corporation, och patent för brytaren dök upp redan år 1984. Brytaren används främst i tangentbord inriktade till företag i Asien, men används även i scenarion när en brytare verkligen inte får falera. Toprebrytare har under en längre period varit ett förstahandsval för tangentbordsentuasiaster, och har på senare tid blivit mer lättillgängliga eftersom att fler företag börjat tillverka brytarna. Ett exempel är Cooler Masters Novatouch-tangentbord, som använder en modifierad Toprebrytare som gör brytarlocken kompatibla med brytarlock för MX-brytare. Ett annat exempel är den Koreanska tillverkaren Leopold som har släppt flera populära tangentbord med toprebrytare, bland annatt FC660C.
Brytaren aktiveras med hjälp av en fjäder inuti en gummikon av brytarens botten. När fjädern försänks så orsakas en ändring i kapacitans mellan de underliggande kondensatorplattorna, och när ändringen sker så aktiveras brytaren. Det är gummikonen i brytaren som står för en majoritet av den taktila känslan och det motstånd man känner vid nedtryck.
Toprebrytare anses vara en av de absolut finaste brytarna att skriva på, och priset är därefter. Bryaten är taktil, men många upplever att den linjära känslan är mycket mer fin än den i exempelvis Cherry MX Red. Brytaren är också väldigt tyst, men i och med att man inte känner när brytaren aktiveras så är det lätt hänt att användaren bottnar ut, vilket ger ett distinkt dunkljud som många har kommit att älska.
Bra sammanställning – tummen upp
Hej, tack så mycket för att du tittat in och läst vår guide!
Fin lista! Kanske kan inkludera Cherry MX Speed också? 🙂
Hej, tack så mycket för lovorden och för att du läser vår guide! 🙂 Vi har bara skrapat på ytan, men vi tycker ändå att vi har sammanställt de vanligaste brytarna som finns tillgängliga för slutkonsumenter i dagsläget. Vi kommer att uppdatera guiden kontinuerligt, så det är inte omöjligt att Cherry MX Speed Silver med fler dyker upp! 🙂 Kortfattat så är Cherry MX Speed Silver väldigt lik en Cherry MX Red-brytare, med skillnaden att aktiveringspunkten är högre upp (1.2mm) och det är 3.4mm till botten – i övrigt så känns de väldigt lika (om inte identiska). Ha en trevlig… Läs hela »