Brytarguiden – Den ultimata ledstjärnan i tangentbordsdjungeln

Rubber dome, Scissor switch och sammanfattning

Rubber dome

Brytartyp: Taktil
Taktil: Ja
Klick: Nej
Aktiveringskraft: 55-60cN (varierar)
Slaglängd: (varierar), aktiveras vid botten

Rubber dome-teknologin är idag den mest förekommande tangentbordsbrytaren. Anledningen är att brytaren är billig att tillverka och relativt tyst, vilket gör den passande för exempelvis massinköp till företag, skolor och liknande. Det finns olika typer av rubber dome-brytare, men den vanligaste idag är den som använder membranark för att registrera tangentaktiveringar.

I ett rubber dome-tangentbord så pressas två plastmembran ihop för att ansluta kretsspåren, som i sin tur aktiverar brytaren. Denna typ av rubber dome behöver tre membranark, ett övre- och ett nedre ark med exponerade ledspår, samt ett separationsrark för att hålla membranen separerade fram till att kontakterna pressas samman. Detta sker när man trycker ned en stam som är monterad på ett tangentlock; när användaren trycker ned tangenten så pressar stammen ned gummikupolen som aktiverar brytaren.

Brytaren kan upplevas som svampig, och eftersom att man måste trycka ned brytaren ända ned i botten så kan användaren lätt bli öm om fingrarna vid längre bruk. Livslängden för en rubber dome-brytare är betydligt kortare än en mekanisk brytare, och är ofta specificerad att endast klara upp till 10 miljoner tangentnedtryck. Eftersom att gummikupolerna är monterade i form av mattor under tangenterna så måste en hel matta bytas ut om en av kupolerna skulle gå sönder.

Scissor switch

Scissor switch (eller saxbrytare) fungerar som ett par motstående stabilisatorer som är förenade med ett gångjärn. Brytaren har två stycken korsade armar i plast, varav den ena vänder i bottenplattan, och den andra på tangentlocket. Brytaren fälls ihop likt en sax som namnet indikerar, vilket i sin tur trycker ihop gummikupolen som vilar precis under tangentlocket. Brytaren är en typ av rubber dome, och likt andra rubber dome-brytare så måste man trycka ned tangenten hela vägen för att registrera ett tryck – vilket sker nästan omedelbart. Det finns få slaglängder bekräftade, men Sony nämner att deras Vaio-laptop VPCZ21M9E från Z-serien endast har 1mm ned till botten.

Denna typ av brytare möjliggör en stabil tangent i låg profil, och är den typ av brytare som används i dagens moderna laptops. Vissa tillverkare har dock valt att göra stationära tangentbord med denna typen av brytare, eftersom att många användare känner sig bekväma med dem. Ett exempel på stationära tangentbord som använder scissor switch är Apples stationära iMac-datorer.

I dagsläget vet man inte exakt när scissor switch först kom till, men man har noterat att General Instrument har begärt patent på en liknande sax-brytarteknik redan år 1983 (US4433225).

Sammanfattning

Nedan har vi sammanställt en tabell över de användningsområden som vi anser de olika brytarna vi gått igenom lämpar sig för. Vi har kategoriserat brytarna enligt följande:
Spel – Dessa typer av brytare är bäst lämpade för datorspelare. Ofta utformade med en släppunkt som när nära aktiveringspunkten, för att hjälpa användaren att bland annat dubbeltrycka i snabb följd.
Hybrid – Passar användare som inte önskar kompromissa på varken skriv- eller spelupplevelse.
Skrift – Dessa typer av brytare är bäst lämpade för användare som skriver mycket. Har en taktil känsla för att hjälpa användaren att undvika typografiska misstag.
Allmän – Vardaglig brytare, utmärker sig inte i varken skrift eller spel. Mellanmjölk helt enkelt.

Avslutningsvis så hoppas vi att vår brytarintroduktion gav den insikt ni behöver inför era kommande brytarval. Det viktiga att ta med sig är att brytare är ett väldigt subjektivt ämne, vad någon föredrar kan skilja sig helt mot vad du själv tycker. I den mån det är möjligt, prova dig fram i brytarvärlden!