Corsair K90 och Corsair K60 tangentbord med röda brytare

Mekaniska brytare - en stadig comeback?

Mekaniska brytare hamnar i specifikationerna hos fler och fler speltangentbord idag, vilket bland annat är fallet med Corsairs K60 och K90, men tekniken är inte på något sätt ny. Men då persondatorn blev allt vanligare i privatpersoners hem under 80- och 90-talet var tekniken ofta för dyr för konsumentmarknaden. Istället blev det desto vanligare att dator- och tillbehörstillverkare skickade med och sålde tangentbord med den förvisso mindre kvalitativa men mycket billigare membranbrytartekniken.

I ett mekaniskt tangentbord har alla tangenter en egen mekanism och därmed en egen elektrisk komponent som registrerar varje knapptryckning, till skillnad från membrantangentborden där varje tangent istället är tilldelad en sektion av ett gummi- plast- eller silikonmembran som sträcker sig över hela tangentbordet. Dessa sektioner trycks ner av tangenten och aktiverar en del av det underliggande kretskortet, som registrerar knapptryckningen. Resultatet är en lägre tillverkningskostnad med färre komponenter, men knapptryckningarna känns inte lika distinkta (många beskriver känslan som “mosig”) och hållbarheten brukar som mest vara omkring 10 miljoner knapptryckningar (med variationer från tillverkare till tillverkare såklart), och tangenten brukar kännas sämre och sämre med tiden innan den går sönder. Mekaniska brytare har mycket fler komponenter som måste tillverkas, men känslan är generellt bättre och hållbarheten är mycket bättre. En mekanisk tangent brukar generellt klara minst 20 miljoner knapptryckningar och upp till 50 miljoner – med bibehållen kvalitetskänsla ända fram tills tangenten faktiskt fallerar.

Det finns därmed många egenskaper hos mekaniska tangentbord som tilltalar spelare. När membrantangenter går sönder måste oftast hela membranet eller till och med hela tangentbordet bytas ut, men med ett mekaniskt tangentbord behöver man oftast bara byta ut eller reparera enbart den tangent som är trasig. Och spelare brukar ha mindre jämn belastningsfördelning på tangenterna på grund av standardkontroller i de flesta spel. WASD-klustret, piltangenterna och mellanslagstangenten brukar vara extra utsatta för spelarnas ibland inhumana behandling, och med dessa mekaniska blir livstiden längre och eventuell reparation billigare och enklare i längden.

Cherry MX Red, spelarens kompromiss

Det finns många mekaniska brytare på marknaden, och störst på den fronten är den tyska aktören Cherry. De har många välbekanta brytare som betecknas Cherry MX följt av en färg, som till exempel Blue, Black, Red eller Brown, alla med distinkta egenskaper. Cherry MX Black hittas vanligast på den svenska tangentbordsmarknaden i Steelseries 6Gv2 och 7G, varav förstnämnda har blivit väldigt populär för dess kvalitetskänsla och design till ett överkomligt pris. “Svarta” brytare karaktäriseras av att de har ett linjärt motstånd, det vill säga att ju mer du trycker på tangenten, desto mer motstånd gör den. Den har inget distinkt klick-ljud, utöver ljudet som uppstår när tangenten trycks ner i tangentbordsbasen. Många spelare uppskattar brytaren då de anser att motståndet ger ökat precision, men många som också skriver mycket anser att motståndet blir obekvämt för händerna under längre skrivsektioner.

En annan brytare som hittat ut på speltangentbordsmarknaden är den blå brytaren (som bland annat hittas i Razers BlackWidow-serie och QPad MK-80) Dessa anses vara Cherrys bästa brytare för att skriva, då de har lågt motstånd, taktil respons och ett distinkt klickande vid aktivering. Användandet blir därtill högljutt jämfört med andra brytare. Medan kunder som skriver mycket uppskattar den blå brytaren så är den mindre populär bland spelare. En del tycker att klickandet är distraherande i spelsektioner, att den taktila aktiveringen saknar precision vid snabba tryckningar och att tangenterna helt enkelt har för lite motstånd.

Corsair var mycket väl medvetna om båda sidors argument när de skulle tillverka sina Vengeance-tangentbord. Medan spelande var i fokus så ville de inte tappa kunder som också skriver mycket, så varken svarta eller blå brytare var riktigt passande. Så vad Corsair gjorde var att välja den mer ovanliga Cherry MX Red-brytaren. Brytaren, som idag tillverkas i väldigt små upplagor på grund av låg efterfrågan, är närmare identisk med den svarta brytaren, fast med lägre motstånd. På så sätt hoppas Corsair att målgruppen, spelare, ska få det som de ofta eftertraktar hos svarta brytare, men utan att de som också skriver ofta och mycket ska rygga tillbaka.

På pappret verkar Corsairs tangentbord ha goda förutsättningar för att ta spelvärlden med storm. Om så är fallet kommer vi granska under nästkommande sidor.