CPU-guiden: Att tänka på när du ska köpa ny processor

Även om många processorer idag är kraftfulla nog för de allra flesta så finns det en hel del faktorer du bör ha i åtanke när du ska hitta rätt processor för dig.

Den här artikeln är en del av Svenska CPU-guiden, navet för alla CPU-relaterade artiklar på Nordichardware. Där hittar du alltid våra senaste nyheter och tester som handlar om processorer, och såklart även våra aktuella köpråd.

Bakåtkompatibilitet

Ska du bygga en helt ny dator gör du bäst i att först välja processor och sedan hitta ett lämpligt moderkort som passar till den processorn, men ska du istället göra en uppgradering får du vara på din vakt så att ditt moderkort och din processor faktiskt är kompatibla. Intel byter sin sockel i samband med att de byter arkitektur, exempelvis med Haswell eller Broadwell, medan AMD bibehåller viss bakåtkompatibilitet mellan sina generationer. Vi listar vilken sockel och styrkrets som gäller för varje processorserie i den här guiden, och det ska alltid stå utskrivet i produktbeskrivningen för både moderkort och processor.

TDP och värmeutveckling

Alla gillar prestanda, men ibland är det inte nödvändigtvis den snabbaste processorn som är det bästa valet. De snabbaste processorerna drar mer ström och genererar därför mer värme – därför får du också vara på din vakt så att du har en kylare som klarar av värmeutvecklingen och att du använder ett chassi som är lämpligt för ändamålet. Ska du bygga en HTPC i ett trångt chassi gör du bäst i att kika på de lite billigare och mer strömsnåla modellerna, men bygger du i ett luftigt tornchassi med en lite större kylare har du betydligt friare tyglar.

Välj rätt kylare

Högst relaterat till stycket ovanför är valet av kylare. Många processorer levereras idag tillsammans med en enkel kylare (dubbelkolla dock alltid att så är fallet!), men av flera anledningar rekommenderar vi dig alltid att köpa till en tredjepartskylare. De medföljande kylarna är designade för att hantera processorns värmeutveckling, men sällan mer än så – de tenderar i regel att vara högljudda och ineffektiva i jämförelse med tredjepartsalternativen. Du kan få en effektiv och tyst kylare för en relativt liten summa, där torn- och vattenkylare är de vanligaste alternativen för lite större stationära datorer. Ska du bygga ett mer kompakt system finns det en uppsjö av lågprofilskylare att välja bland.

Högre frekvens är inte alltid snabbare

En vanlig missuppfattning är att en processor med högre klockfrekvens per automatik är snabbare än en processor med lägre klockfekvens. I vissa situationer är det sant – jämför du två processorer av samma modell och överklockar den ena så kommer den bli snabbare än den med originalfrekvens. Samma sak gäller dock inte nödvändigtvis mellan olika processorer. Frekvensen berättar nämligen bara hur många klockcykler som hinns med på en sekund, men olika processorer hinner med olika mycket arbete under en klockcykel. Dessutom kan en processor ha högre IPC för en syssla (såsom videokonvertering), men lägre för en annan (såsom kryptering). Därför bör du alltid ta en titt på prestandatester eller läsa på om arkitekturen hos processorn innan ett köp.

Hur många kärnor behövs?

Idag finns det gott om program som kan dra nytta av många kärnor för att sprida ut sin belastning och arbeta effektivare – till exempel videokonverteringsprogram som Handbrake. är det sådana sysslor du ska arbeta med kan det därför vara bra att satsa på många kärnor och teknik som hyperthreading framför hög klockfrekvens. Ska du däremot ”bara” spela spel är det inte säkert att du kommer få nytta av alla kärnor och trådar du har betalt för, utan du kanske klarar dig med fyra kärnor utan hyperthreading.

Portar och anslutningar – styrkrets och moderkort spelar roll

Själva processorn är det som räknas när det kommer till prestandan, men det är ofta mer än bara prestanda som ger ditt system mervärde. Vill du kunna använda de senaste tillbehören och få en dator som håller sig aktuell så länge som möjligt är det även värt att ta en titt på styrkretsen som används och vad den ger stöd för. Till exempel kanske en ny moderkortsplattform har stöd för den senaste SATA-, USB- eller PCI Express-standarden, eller så kanske en specifik plattform har stöd för fler anslutningar än en annan. Moderkortet blir din dators ryggrad, så det är värt att fundera lite extra över ditt moderkortsval snarare än att bara köpa det billigaste alternativet.

Den här artikeln är en del av Svenska CPU-guiden, navet för alla CPU-relaterade artiklar på Nordichardware. Där hittar du alltid våra senaste nyheter och tester som handlar om processorer, och såklart även våra aktuella köpråd.