Datorbyggarskolan

Komponenter: Nätaggregat

En av de komponenterna du inte kan klara dig utan i din dator är nätaggregatet. Alla komponenter i en dator behöver ström för att fungera, men problemet är bara att alla komponenter inte använder samma spänning. Därför behöver man en mellanhand då vi inte bara kan pumpa in ström från vägguttaget in i datorn. Det kan liknas med distribueringen av vatten i en villa där du har en kraftig vattenledning in till huset men denna måste sedan tyglas med hjälp av förgreningssystem som minskar trycket och vattenflödet till en acceptabel nivå ini själva huset.

Det är på ett liknande sätt nätaggregatet fungerar då den skickar ut rätt spänningar till rätt komponenter i datorn. Från vägguttagets ursprungliga 230 V får man ut flera olika spänningar, 12 V, 5 V och 3.3 V främst. Vad vi även kunnat se de senaste åren är att våra datorkomponenter drar mer och mer ström och som ett restultat har nätaggregaten blivit kraftigare. I dagsläget är det inte ovanligt att vi ser nätaggregat som kan distribuera över 1000W till komponenterna i din dator, vilket täcker strömbehovet för mer eller mindre vilken “vanlig” PC som helst.

Hur mycket är för mycket?

Det är aldrig fel att välja ett starkare nätaggregat än dina komponenter tillsammans drar vid vanlig användning. Du kan helt enkelt inte få för mycket kraft i ditt nätaggregat. Ett kraftigare nätaggregat drar inte mer ström, ett nätaggregat drar aldrig mer ström ur väggen än dina komponenter har behov av. Idag är dessutom de flesta nätaggregat så pass effektiva att effektförlusten är väldigt liten och det är i sin tur lättare att göra ett mer kraftfullt nätaggregat effektivt.

Som en hjälp på traven har industrin har infört en standard som heter 80Plus, vilket har gjort det enklare att urskilja bra nätaggregat. Det har tyvärr varit lite si och så tidigare, men med en industristandard och hårdare tester har den genomgående kvalitén höjts avsevärt över de senaste åren. Nedan finns en tabell som föklarar riktmärkena för de olika märkningarna. Siffrorna i tabellen visar vilken effektivitet de måste uppnå för att få en viss märkning. Lustigt nog finns det ingen märkning för 90Plus, men det finns en 80Plus-märkning för nätaggregat som lever upp till det.

ATX nätaggregat: Levicom 550W

Nätaggregat kommer i olika former och standarder men för den vanliga konsumenten finns det främst två modeller man riskerar att stöta på, ATX-aggregatet eller FlexATX aggregatet. ITX i sin tur kan använda en tredje standard, men använder ofta ATX. Det förstnämnda används i alla “normalstora” datorer som baseras på ATX-formfaktorn, inklusive mATX. ATX-aggregaten brukar ha en specificerad uteffekt på mellan 400-1200W i dagsläget, men det finns både klenare och kraftigare modeller. De flesta vanliga datorer borde klara sig bra med en enhet med 80Plus, men det skadar aldrig att ha lite extra kraft till övers. Satsar du på ett mer high-end-system bör du även anpassa nätagget efter detta.

Eftersom SFF-systemen inte har plats för lika många komponenter som ett vanligt system är strömbehoven heller inte lika stora. Risken är också väldigt liten att man som konsument kommer behöva köpa sig ett eget FlexATX-aggregat. De system som kräver dessa aggregat blir ofta utrustade med nätaggregat direkt i fabriken och där har de dimensionerat det hela efter systemets behov.

MiniITX nätaggregat: Powerstream 80W

Om du nu är en av de många som bygger ett miniITX-system kan du behöva en helt annan typ av nätagg som du kan se till vänster. Ett miniITX-system är långt ifrån lika strömkrävande som en vanlig dator utan drar en endast en bråkdel av vad en stationär dator gör. Detta gör givetvis att de så kallade nätaggregaten blir betydligt mindre i storlek, vilket är medvetet då hela idén med miniITX bygger på att det ska vara så litet som möjligt.

Som vi nämnde tidigare är ett 550W nätaggregat tillräckligt för de flesta datorer. Men för de som bygger sin egen dator skulle vi nog rekommendera åtminstone ett 600W nätaggregat för att undvika besvärliga stabilitetsproblem och underlätta framtida uppgraderingar. Satsar du däremot på ett SLI- eller Crossfire-system så bör du nog försöka satsa på ett nätagg av modell kraftigare. Dagens grafikkort konsumerar ganska mycket ström och det är bättre att ha lite till godo än att ligga på gränsen. Du kan hitta en FAQ över nätagg här i forumet där användare skrivit sina erfarenheter av olika märken. En mer ingående förklarande artikel om nätaggregatet finns här.

Vi nämnde tidigare att det finns olika standarder: ATX, mATX, osv. men det finns även olika versioner av dessa med olika kontakter. Moderna moderkort är utrustade med kontakter enligt ATX2.0-standarden. Denna standard är bakåtkompatibel med den äldre ATX1.3, men i vissa fall kommer man att behöva en adapter för att den stora ATX-kontakten med 24-pinnar ska passa i de äldre kontakterna med bara 20-pinnar. Om du vet att ditt moderkort är byggt enligt ATX2.0, vilket det högst troligen är idag, försök välja ett nätagg som också är enligt den standarden för att undvika problem. Det säljs i regel inga nätagg som bara följer ATX1.3 idag.

Ett bra och enkelt sätt att särskilja ATX1.3 från ATX2.0 är har den förstnämnda har en 20-pin strömkontakt och ATX2.0 har 24-pin. Den första passar dock i ett moderkort av ATX 2.0-modell, men beroende på hur moderkortet är konstruerat är det inte garanterat att det fungerar. Det här borde dock inte vara ett problem idag.

– FAQ för nätaggregat –
– Artikel om nätaggregat –