Datorbyggarskolan

Komponenter: Moderkort

Moderkortet får ses som lite av datorns ryggrad. Alla komponenter är kopplade till moderkortet som i sin tur förser komponenterna med den information/data som de behöver. Moderkortet är knutpunkten som förser komponenterna med dess nödvändiga information.

Det är inte svårt att förstå hur viktigt moderkortet är i en dator då alla andra komponenter i systemet påverkas och är beroende av dess funktion. Om något går fel med moderkortet kommer man garanterat att märka det och moderkortet är också den del i datorn som är jobbigast att byta ut då allt annat är kopplat till det.

Moderkortet är inte bara en viktig del för att undvika flaskhalsar i systemets prestanda utan man ska också vara nogrann med att kontrollera dess egenskaper, hårdvarustöd och eventuella integrerade komponenter. Det finns pengar att spara om man nöjer sig med t.ex. ett integrerat ljudkort.

Integrerade kretsar – mervärde eller?

Alla moderkort i dagsläget kommer med någon komponent integrerad direkt på moderkortet och de vanligaste är nätverks- och ljudkretsar. Du kan även hitta många moderkort med videoutgångar eftersom det blivit allt vanligare med integrerad grafik i dagens processorer.

Även om prestandan hos de integrerade komponenterna för det mesta inte når upp i samma standard som de externa lösningarna blir de bättre och bättre. Det kanske viktigast av allt är att du kan tjäna många kronor på att utnyttja de integrerade komponenterna istället för att lägga extra pengar på externa lösningar. För en “vanlig” användare fungerar t.ex. de flesta integrerade nätverks- och ljudkretsar alldeles utmärkt.

Anslutningar

Sedan finns det flera intressanta anslutningsgränssnitt som man gärna ska ha stöd för. USB är den vanligaste formen av externt anslutningsgränssnitt och med detta kan du koppla in mängder av produkter i samma sorts kontakt. Även FireWire är ett känt anslutningsgränssnitt som ofta används av bland annat externa hårddiskar, men det är främst Apple som nyttjar detta. Intels nya Thunderbolt-gränssnitt är på inkommande, men än så länge en ovanlig syn.

Det finns dessutom olika versioner av dessa, där USB 3.0 har höjt ribban väsentligt för överföringshastigheter mellan externa enheter och datorer. Desamma gäller Thunderbolt, men det är än så länge en exotisk produkt. Det är viktigt att hålla isär de olika versionerna. Även om de är kompatibla, kan du gå miste om mycket om du köper ett moderkort med gamla kretsar som inte stöder nyare gränssnitt.

Välj rätt sockel

Sockeln är den kontakt processorn har med moderkortet i form av ett antal metallpinnar (pins) som fästs i moderkortets processorsockel. Med processorer som har LGA-socket är det dock moderkortet som har dessa pins och undersidan på processorn har massor med kontaktytor som matchar dessa pinnar.

Detta är första steget för att hitta rätt moderkort, men sedan finns det ofta flera olika processormodeller som använder samma processorsockel. Det som kan skilja mellan processorer är ganska mycket, allt från klockfrekvensen på processorns buss eller fysiska element inuti kretsen. Det innebär tyvärr att till synes lika moderkort kan ha olika processorstöd eftersom de har olika styrkretsar. Styrkretsen är själva navet på moderkortet och det avgör vilka processorer som fungerar med moderkortet.

Det betyder t.ex. att alla Socket 775-processorer inte är kompatibla med alla Socket 775-moderkort, vilket kan sätta ytterligare griller i huvudet på en oerfaren datoranvändare. Att göra en lista över alla äldre och aktuella chipset och vilka processormodeller de stöder skulle ta upp mer plats än vi har tillgång till och den skulle dessutom ganska snabbt bli inaktuell. Så för er som undrar över vilka modeller som fungerar med vilka chipset hänvisar vi till forumet eller våra senaste recensioner.

Det tar dock inte slut där utan en processor med till synes samma namn kan vara väldigt olika då de kan ha olika kärnor (innehåll). En kärna är själva innanmätet av processorn. Den innehåller instruktionerna för hur processorn ska hantera all data som strömmar igenom den. Ett exempel är Pentium 4 som först kom med en kärna som kallades Willamette. Willamette ersattes av Northwood som sedan fasades ut för Prescott som blev den sista, men alla hette Pentium 4. Skillnaderna mellan dessa var tyvärr större än man kunde tro och krävde ibland ett moderkortsbyte för att det skulle fungera.

Zotac H67-ITX WiFi

Än en gång, att skriva en lista över alla kärnor som släppts skulle även det ta alldeles för mycket plats och den skulle snabbt bli inaktuell. Forumet är en bra plats att fråga om just vilken processor som är bäst för ditt system just nu.

Ett moderkort är byggt kring en styrkrets som ofta är uppdelad i vad som kallas en nordbrygga och en sydbrygga. Nordbryggan tar hand om den övre delen av moderkortet med processorn i centrum och sydbryggan tar hand om lagringsenheter och annan datatrafik. I våra moderkortsrecensioner kan ni hitta mer detaljerad information om ett moderkorts specifika uppbyggnad och ingående fakta och omdöme för det testade moderkortet.