Datorbyggarskolan

Komponenter: Internminne/RAM-minne

Systemminne, fysiskt minne eller RAM (Random Access Memory) är benämningar på datorns snabbaste lagringsplats (om vi bortser från de som finns integrerade i en processor som cache). Internminnet är den komponent i datorn som regelbundet lagrar temporär information för att optimera systemets prestanda. All information i datorn finns lagrad på hårddisken (som vi kommer till snart), men jämfört med processorn är hårddisken otroligt seg och därför används det mycket snabbare RAM-minnet för att kompensera de väntetider systemet annars får när det måste hämta information från hårddisken.

Mer information om RAM-minnets funktion kan man hitta här.

I dagsläget finns det tre olika minnestyper som används på desktopmarknaden i större utsträckning, DDR, DDR2 och DDR3. Det förstnämnda, DDR, är en döende teknologi som är mer eller mindre ute från konsumentmarknaden idag, ersatt av DDR2, som i sin tur är mer eller mindre ersatt av DDR3.

Äldre tekniker släpar med

Tidigare fanns även RDRAM som var en extremt dyr och ovanlig teknik som enbart fanns till Intel-system, och innan DDR-minnena fanns SDRAM som också får ses som död idag. I och med att utvecklingen gick framåt, hastigheterna ökade, priserna sjönk och kraven höjdes behövdes nya produkter.

Det är tyvärr långa övergångsperioder för internminne. Det är därför inte ovanligt att man kan hitta två generationer med minnes tekniker på marknaden samtidigt. Det är dessutom ovanligt att AMD och Intel gör övergångar exakt samtidigt, vilket gör att den äldre tekniken ofta släpar med något år eller så. Det gäller därför att se upp med att man köper rätt minne. Tidigare kunde man räkna antalet pinnar som minnena hade, men nu har DDR2 och DDR3 lika många pinnar, men de är inte kompatibla eftersom den lilla “nocken” i mitten sitter på olika ställen.

DDR3-tekniken är dagens melodi än så länge och har varit det ganska länge. DDR4 verkar dröja några år till. Övergången från SDRAM till DDR medförde vissa problem, men stegen från DDR till DDR2 och nu DDR3 gått betydligt smidigare. Medan steget från SDRAM till DDR innebar en teoretisk fördubbling av bandbredden, har varje ny generation av DDR bara varit mindre förbättringar som gett högre frekvenser och lägre strömförbrukning. Det är dock gott nog eftersom DDR3 idag är upp i hastigheter över 2000MHz, medan DDR omöjligen kunde nå ens hälften av det.

DDR – Double Data Rate

DDR kan både skicka och ta emot data i en cykel, vilket gör att man räknar den faktiska frekvensen som dubbelt så hög som den verkliga. Ett minne som säljs som 1800MHz jobbar alltså egentligen vid 900MHz, men ett SDRAM måste jobba vid 1800MHz för att få lika mycket gjort. Marknaden har dock enats om att använda den effektiva frekvensen i alla lägen och inte blanda och ge.

Uppföljaren till DDR var DDR2. Den stora fördelen med DDR2 jämfört med DDR är att man kan nå högre hastigheter med mindre värme. Det visade sig dock till en början att man kunde pressa DDR till nästan likvärdiga hastigheter som DDR2 dock så var dessa minnen ganska krävande, då de framförallt krävde väldigt höga spänningar för att ens fungera, och riktade sig främst mot överklockare och riktiga hardcore-entusiaster som vill klämma fram så mycket prestanda som möjligt ur sitt system.

Idag har dock DDR2 sprängt 1GHz-barriären och klättrar hela tiden, medan DDR har stagnerat och inte används med nya datorer längre. För den vanliga användaren så gör man bäst att följa den tabell som finns nedan. DDR3 har i sin tur tagit över och är nu uppe på hastigheter som DDR2 aldrig hade klarat av.

Det kan vara svårt att veta vilken minneshastighet du ska välja för ditt system men en bra riktlinje att gå efter är att inte köpa minne med lägre klockfrekvens än den rekommanderade för ditt moderkort. Processortillverkarana sätter ofta en rekommendation eller högsta standard för sina processorer, men moderkortstillverkarna brukar sedan putsa denna siffra något för att det bli ännu högre. Tidigare har man utgått ifrån bussfrekvenser mycket när man valt minne, men det tänket är svårare att utgå ifrån idag eftersom tillverkarna använder mutliplar i högre grad än tidigare.

Både Intel och AMD har speciellt på senare tid börjat använda sig av asynkrona plattformar där RAM-minnet har en högre klockfrekvens än processorbussen vilket ofta ger högre prestanda. Med hjälp av nedanstående tabell borde det bli lite lättare att hitta vilken minnestyp du borde använda till just din processor. Märk väl att moderkort ofta är ganska flexibla med vilka minneshastigheter man kan använda, men väljer man minnen som är specificerade till lägre hastigheter än i vår tabell är risken stor att man tappar i prestanda.

Även här kan det såklart vara bra att sikta lite högre än riktlinjerna då man på flera system kan köra minnet i högre klockfrekvens än själva processorbussen med bra resultat. Funderar man på att överklocka är det också bra att satsa på minnen med hög specificerad hastighet.

Timings och latenser

Utöver frekvensen spelar även “timings” roll för minnesprestandan. Dessa är latenser, fördröjningar, som finns i minnet. Ganska självklart innebär högre latenser lägre prestanda. Det är aldrig bra med fördröjningar, men det tyvärr är latenserna ett nödvändigt ont. De måste finnas där för att alla minnets komponenter ska hinna med i de höga frekvenserna. Varje ny generation av DDR har medfört högre latenser, men eftersom frekvenserna har ökt mer än latenserna har det ändå varit av godo.

Ett annat alternativ vore då att satsa på minnen med lägre, aggressivare, latenser, istället för högre frekvenser. I forumet finns en kort och bra förklaring av de olika typerna latenser. Latenser spelar dock mindre roll för prestandan idag än den gjorde tidigare. Den har fortfarande betydelse och det är därför du kommer att hitta prestandaserier som kostar betydligt mer än de vanligare minnen och endast är snäppet snabbare ifråga om frekvenser, men också har lägre latenser.

För att hitta det optimala valet av minne till just ditt system kan vi rekommendera vårt forum där man snabbt och enkelt kan få svar på sina frågor. Tester och utvärderingar av olika minnesmoduler kan du hitta i våra minnesrecensioner.