Genom genmodifieringstekniken CRISPR har en grupp Harvard-forskare lagrat en kortfilm i DNA, mer eller mindre använt bakterier som hårddiskar.
CRISPR (akronym för “clustered, regularly interspaced, short palindromic repeats”) är en teknik som används för att klippa och lagra DNA i levande celler, och har använts särskilt flitigt inom gentekniken på senare år. Men utöver att bidra till utveckling av nya behandlingar mot tidigare obotliga sjukdomar har CRISPR nu även använts för att lagra digital information direkt i DNA.
Digital film i biologisk form
Mer specifikt har en grupp forskare på Harvard sparat en liten animerad GIF (en komprimerad version av en av världens första filmer) på 36 x 26 pixlar i DNA-bitar som imiterar små virus. När dessa sedan införs i E. Coli-bakterier plockas de upp av ett av cellens proteiner, Cas9, som sedan sparar DNA-bitarna i bakteriens eget DNA.
Mekanismen är egentligen till för att bygga upp cellens interna imunförsvar mot främmande virus, men kan även utnyttjas för att lägga till eller ta bort gener hos levande celler.
Projektet på Harvard markerar dock första gången som en animerad, digital film har sparats biologiskt i en levande varelse. Lagringen är fortfarande inte perfekt, då informationen går att läsa ut från bakterien korrekt i omkring 90 procent av fallen. Projektet är dock inte första gången digital information i sig har sparats i DNA, då samma forskarlag bland annat kodade en bok i DNA-form redan 2012.
Medan vi knappast kommer använda bakterier som USB-minnen inom en snar framtid hoppas forskarna kunna använda liknande metoder för att placera ut digitala “markörer” i DNA i forskningssyfte. På så sätt ska man enklare kunna följa en cells utveckling under dess livstid, och tydligare se när och hur dess DNA förändras.
