May 22, 2001
MATTIAS INGHE ANALYSERAR: Farttrött
"Kopierat från IDG:s emailbrev"
BYT UT DET ANTIKA TANGENTBORDET
Den i särklass mest använda av datorns kontroller, tangentbordet, kan utan att överdriva vara det mest missanpassade av våra datorverktyg. Tangentbord har sett ut ungefär på samma sätt sedan den första prototypen gjordes för över 140 år sedan. Är det inte dags för lite utveckling?
Det tangentbord som du till 99% sannolikhet sitter framför är ett av så kallad QWERTY-modell. Namnet kommer sig av de första sex tangenterna på övre bokstavsraden.
QWERTY-tangentbordet är på sätt och vis en relik från en svunnen tid, gjort för gamla tekniker och gamla traditioner. Det var på den tiden då specialutbildade sekreterare satt och hamrade dikterade brev på mekaniska
skrivmaskiner, den där sorten med färgband och armar som kunde klippa av fingrar om man kom för nära. Bara en arm i taget kunde få plats att pränta sin bokstav på pappret. För att inte armarna skulle slå i varandra av att man skrev för fort var man tvungen att hitta ett sätt att sakta ner de snabbare tangent-kombinationerna.
År 1860 arbetade skivmaskinskonstruktören C.L. Sholes fram det upplägg som används än idag. I grunden hade han ett alfabet från A till Z. Detta bytte han sedan plats på och arrangerade om tills han fått ett upplägg
där så få skrivarmskollisioner som möjligt inträffade. Ett litet spår av det är DFGHJKL på mittenraden, som är en sekvens där E och I har fått flytta på sig.
Resultatet blev ett tangentbord som, för den som vet vad de gör, ger ett mycket jämnt skrivflöde. Speciellt för den som väljer att skriva på engelska. Utan skrivarmarnas hinder kunde man ju tro att ett datortangentbord skulle vara smartare utformat. Men vanans makt är svår att bryta. De som kunde skriva på skrivmaskin ville givetvis inte byta teknik. Och med tiden har alla lärt sig knappa vidare på ett gammalt tangentbord. Att byta när man är van vid ett visst sätt att röra händerna är inte lätt.
Vår generation är nog därför för evigt förlorad i QWERTY-träsket. Men de unga och formbara borde faktiskt få en chans. Om bara någon vågade sig på att massproducera ett smartare upplagt tangentbord,(Alternativ finns framtagna, där det mest kända är konstruerat 1936 av professorn August Dvorak, men har ännu inte fått mycket till fotfäste på marknaden.)så kunde man erbjuda alternativ tangentbordsträning i alla våra högstadie- och gymnasieskolor.
För tangentbordsträning behövs definitivt i vilket fall som helst. Att skriva denna text hade tagit mig hälften av den tid jag lade ner, om jag bara fått lära mig hur.
Läs mer om det alternativa Dvorak-tangentbordet:
http://www.cse.ogi.edu/~dylan/.....vorak.html
1 Guest(s)