Clapton, en vettig artist.|Allt mellan himmel och jord|Forum|Nordichardware

pompougnac wrote: Ja Bono är en j**la tönt.

Stort ord på det!

//Andreas

Jerry wrote: Möjligt, men vad säger Clapton? Att de inte ska vara politiskt aktiva eftersom de inte är yrkespolitiker utan "bara" musiker...

Och i det instämmer ni?

Läs artikeln igen.

De använder sin position, som de fått av folk som gillar deras musik, till att helt plötsligt utöva politiska påtryckningar.

Men sossarna gör ju ungefär samma sak efter varje val; lovar en sak (får röster p.g.a. löften) och gör något helt annat när de säkrat makten. Så jag förstår varför inte du reagerar särskilt starkt. 😉

ilg@dd wrote: Geldof förresten, när gjorde han något "lyssningsbart" sist?

Har han någonsin gjort det? 😕

//Andreas

ilg@dd wrote: [quote=Delph1][quote=ilg@dd]Geldof förresten, när gjorde han något "lyssningsbart" sist?

Har han någonsin gjort det? 😕

//Andreas

Eftersom jag var lite "punk" som ungdom (Runt -80), så var Boomtown Rats ganska "lyssningsbara" just då iaf..
😎

Ja ok då 😉

//Andreas

Jerry wrote:

Jo jo, men han säger mer än så. Han ifrågasätter deras trovärdighet på basis av att de är artister och inte yrkespolitiker. Det är bara dumheter.

Kopplingen till sossarna hänger jag inte med på.

Politiker som tar beslut på den nivån har för hoppningsvis hamnat där p.g.a. deras åsikter och tidigare ageranden. Vad Clapton sätter sig emot är väl att "Bono" m.fl. tagit sig dit och legitimerar sig med hjälp av deras musik.

Låt oss säga att Jerry gillar en artist X's musik, köper skivor, tvingar sina kompisar att lyssna på dem. Helt plötsligt är X känd och känner sig upplåst nog att ställa krav och försöker förändra världen på sitt egna sätt. Visst är det väl bra, men vad gör Xs ord mer värt än andras? Jo, dess kändisskap, som de fått av folk som kanske inte alls stödjer X syn på saker och ting.

X utger sig alltså för att vara ett band som levererar bra musik och vill givetvis bli stora inom musikvärlden, men använder sen istället sitt mandat till att göra sin högst personliga politiska röst hörd.

Sossekopplingen kan som sagt vara lite svår att förstå för vissa. Tar du av ögonbindeln från ögonen och händerna från ögonen så ska du se att det blir tydligare. :]

PaiN wrote: [quote=Jerry]

Jo jo, men han säger mer än så. Han ifrågasätter deras trovärdighet på basis av att de är artister och inte yrkespolitiker. Det är bara dumheter.

Kopplingen till sossarna hänger jag inte med på.

Politiker som tar beslut på den nivån har för hoppningsvis hamnat där p.g.a. deras åsikter och tidigare ageranden. Vad Clapton sätter sig emot är väl att "Bono" m.fl. tagit sig dit och legitimerar sig med hjälp av deras musik.

Låt oss säga att Jerry gillar en artist X's musik, köper skivor, tvingar sina kompisar att lyssna på dem. Helt plötsligt är X känd och känner sig upplåst nog att ställa krav och försöker förändra världen på sitt egna sätt. Visst är det väl bra, men vad gör Xs ord mer värt än andras? Jo, dess kändisskap, som de fått av folk som kanske inte alls stödjer X syn på saker och ting.

X utger sig alltså för att vara ett band som levererar bra musik och vill givetvis bli stora inom musikvärlden, men använder sen istället sitt mandat till att göra sin högst personliga politiska röst hörd.

Vi pratar inte om samma sak. Jag håller med om vad du säger här - att man inte ska utnyttja meriter från en nisch till att övertyga i en annan.

Vad jag pratar om är idén att en musiker inte är lämpad att uttrycka sig politiskt. Jag ser inget fel i att utnyttja en konsert som politiskt forum.

Visst finns det ett problem här eftersom Bonos status gör att det hela lätt leder till vad du pratar om. Och hans intentioner kan mycket väl vara att marknadsföra sig själv. Förmodligen är de det.