Log In
Home
August 16, 2002
Offline
Json_81 wrote:
Hur kan du jämföra "neger" och "idiot"?
Idiot är ett nedvärderande ord. Kan du använda det på något sätt utan att det blir nedvärderande?
men folk kanske ska sluta uppatta idio som nervärderande?
jag har själv aldrig i hela mitt liv träffat en svart som inte tycker att det är kränkande att bli kallad neger... sen till er som skrev att ni ska sluta om nån säger det, har ni tänkt på att det kan vara kränkande utan att dom säger till er?
Tintin wrote:
Neger är svenska och betyder svart. Varken mer eller mindre.
Ser folk det som rasistiskt så är det deras problem och ingen annans(snacka om insnöad syn på saker och ting) och ordet negress är inte på något sätt nedvärderande.
men säg svart då? skälet till att man inte kan jämföra ord som svenne och viting är att vi vita aldrig har varit utsatta för slaveri, vitt förtryck etc... ordet neger kommer inte från ordet svart (s varting gör det däremot), neger är en omskrivning av ordet nigger, vilket var det slavhandlarna etc för att avmänskliga hela den svarta befolkningen... de var inte människor, de var negrer... sen att det finns svarta som inte tar illa upp har att göra med att de ser sig som svenskar (typ andra generationens invadrare), och vet att det finns smygrassar så de tar det som ett skämt... fråga vilken som helst svart person här i västerort om de gillar att bli kallade neger, så får ni ett trevligt svar... nämligen nej...
insnöad syn? nej... dessutom är negress en omskriven form av neger, på samma sätt som neger är omskrivet till svenska från ordet nigger...
ska vi sluta det här samtalsämnet nu? seriöst...
August 16, 2002
Offline
Bogus^ wrote: asså... jag tror ingen har skrivit att neger kommer från spanska negro... t.ex. vinet gato negro (betyder svart katt)... är det ett racistiskt vin då eller?
jag kommer använda neger på det sätt jag tycker det passar... t.ex. negerboll, neger, negress.
och jag har inget emot negrer, jagf tycker de ska ha samma rättigheter som alla andra vitingar, gulingar osv.
jag skriver till dig också då... neger är historisk laddat, vilket viting inte är... guling är också till viss del historiskt laddat, eftersom guling kommer från gook på engelska, vilket användes av amerikanska soldater i vietnamn... det är lättare att döda en neger eller en guling än en människa...
nigger kommer från negro, neger kommer från nigger, visst, men kalla dem svarta då? att nigger kommer från det spanska ordet negro tillför inget till diskutionen, eftersom neger fortfarande kommer från nigger, vilket användes för att... aa läs mitt inlägg ovan...
men visst, använd ordet neger du... det är ju inte jag som ger intrycket av att vara vara en korkad lantis eller whatever (du behöver inte skriva "meh jag är inte lantis, jag kommer från staden XYZ", jag sa bara att du gav intrycket att vara en dum lantis)...
OKEJ NU LÄGGER VI NER NEGER-DISKUTIONEN
April 20, 2002
Offline
Neger, fjortis, nörd, bimbo....finns många ord som används på fel sätt och de används olika mycket av alla. Och en del tar illa upp medan en del inte gör det.
Det är ord som används för att beskriva något.
Jag kommer från en liten by, dock är jag inte en lantis för det. Men folk får jättegärna använda det ordet för att beskriva mig, mig gör det inget.
Om man kallar en prostituerad för ordet på fyra bokstäver kanske hon/han tar illa upp men det är ju hans/hennes eget val.
Min fiskeblogg:
specimenfiske.se
January 5, 2002
Offline
http://runeberg.org/img/nfak/0483.4.png
http://runeberg.org/img/nfak/0484.4.png
Läs särskilt det i fetstil, resten handlar mest om vilka negrer som är äkta negrer och vilka som är låtsasnegrer, hur negrer bor och klär sig samt hur många det finns.
Negrer (Fr. nègre, af Lat. niger, »svart») var
ursprungligen en allmän benämning på alla svarta
folkslag till skilnad från de hvita, gula och röda
raserna, men en på mer tillförlitliga kännetecken än
hudfärgen grundad indelning af menniskoslägtet har nu
från negerrasen frånskilt icke blott dravida-folken
i Dekhan och hela malajiska rasen, utan äfven de
australiska folken och papúa (på Nya Guinea). Med
negrer menas derför riktigast blott de i Afrika
inhemska eller i historisk tid derifrån genom
slafhandel utförda svarta folken. Dock nyttjas ännu
ofta nog uttrycken »papúa-negrer» och »australiska
negrer» i motsats till de egentliga negrerna i
Afrika. Men äfven i denna verldsdel höra icke alla
svarta folk till negrerna. De semitiska och hamitiska
folken i Sahara, Abessinien och egyptiska Sudan liksom
ock hottentotter och buschmän i Kaplandet skiljas på
goda etnologiska grunder från negrerna, ehuru samma,
i alla nyanser mellan brunt och svart vexlande
hudfärg förekommer hos alla dessa folkslag. Alla
öfriga i Syd- och Central-Afrika inhemska folk kallas
vanligen negrer och delas i Bantu-negrer (kongonegrer
m. fl.), s. om 5° n. br., och äkta l. Sudan-negrer
n. derom. Men äfven de förre anses af nyare etnologer
bilda ett särskildt folkslag, som bör skiljas från de
äkta negrerna i Sudan (jfr art. Kaffrer). På detta
sätt inskränkes numera benämningen negrer till de
i Sudan (egentl. Bilad-es-sudan, »de svartes land»)
mellan Sahara och eqvatorialtrakterna bosatta folk,
hvilkas närmare gruppering och förnämsta stammar
finnas angifna i art. Negerspråk. -- De vigtigaste
fysiska kännetecken, genom hvilka dessa äkta negrer
skiljas från öfriga folkslag, äro följande.
1) Kraniets starka prognatism med en breddindex af 70-74
(enl. Broca) och abnorma tjocklek, som låter negern
uthärda slag, hvilka ovilkorligt skulle krossa en
normal europeisk hufvudskål; 2) svarta ögon med svart
iris och gulaktigt hvitöga; 3) utstående kindknotor
och kort, bred, platt näsa med stora näsborrar;
4) tjocka utskjutande läppar, så »vulstiga», att
den inre röda sidan alltid synes; 5) kort, tjock
hals och långa, ned till knäskålen räckande armar;
6) smala ben och breda, platta fötter, med stortån
formad nästan som en »griptå» och den platta hälen
utskjutande bakåt; 7) svart, ulligt hår och sval,
sammetslen, för det mesta hårlös, svartbrun hud; 8 )
kroppsbyggnad af medelhöjd och något bakåtlutad till
följd af ryggradens och bäckenets särskilda form. Alla
dessa kännetecken finnas dock mera sällan förenade
hos samma individ och bilda då den äkta negertypen,
från hvilken många stammar mer eller mindre aflägsna
sig, ehuru aldrig så mycket, att de böra skiljas från
den gemensamma negerrasen. När dessa skiljaktigheter
i typen, som väl oftast torde vara fallet, bero på
uppblandning med andra (hamitiska, semitiska eller
bantu) folk, brukar man tala om
vid ännu större skiljaktighet, om
utan att några mer noggranna kännetecken kunna
uppställas för dessa »sub-species» af negerrasen. Som
exempel på en sådan negroid grupp kan anföras den
af Fr. Müller antagna s. k. nuba-fulah-gruppen
l. nuba-rasen (se
galla och somali af några betraktas som sub-negroida
folk. I psykiskt hänseende kan negern sägas i
allmänhet stå på barnets ståndpunkt, med liflig
fantasi, brist på uthållighet och energi och ett
lättrörligt lynne, hvars mest framstående drag
utgöras af glädtighet, fåfänga och lättsinne i god
bemärkelse. Det är nämligen träffande anmärkt,
att negern i sedligt afseende snarare kan sägas
sakna moral än vara omoralisk. I intellektuelt
hänseende står negerrasen enligt etnografernas
samstämmiga mening under kaukasiska, mongoliska,
malajiska och amerikanska raserna. De politiska och
sociala inrättningarna vexla mycket hos de olika
folken. Några muhammedanska stater, t. ex. Bornu
och Wadai, synas vara politiskt lika väl ordnade
som exempelvis Marokko, men intet negerfolk har
någonsin kunnat uppvisa en sådan kultur som en stor
del indianska och malajiska folk i äldre och nyare
tider. Styrelseformen är öfverallt ren despoti och
religionen ursprungligen fetischism, hvilken dock
småningom undantränges af islam och blott i ringaste
mån af kristendomen. Slafveri och slafhandel äro
öfverallt inhemska och uråldriga institutioner, men
det var först genom de kristne européernas och de
bildade arabernas mellankomst, som slafröfveriet och
slaf-exporten antogo en fasaväckande utveckling. Äfven
kannibalism förekommer hos vissa stammar (såsom
njamnjam o. a.), dock icke så allmänt, som exempelvis
hos kongonegrerna synes vara fallet. Andra upprörande
sedvänjor äro bekanta från Asjanti, Dahome och de
inre staterna kring sjön Tsad. Polygami herskar
allmänt. Qvinnan, som af fadern säljes till hustru,
betraktas i allmänhet som sakegendom och förrättar
jämte slafvarna de tyngre göromålen i landtbruket
och hushållet, men behandlas för öfrigt väl. Hos unga
flickor skattas kyskheten högt, men äldre ogifta och
enkor föra vanligen ett mera fritt och utsväfvande
lif. Åkerbruk, boskapsskötsel och handel finnas
öfverallt, men industrien är af ringa betydenhet,
ehuru vackra prof på väfnad, halmflätning, smide
och keramik icke saknas. Negrerna bo tillsammans
i byar; husen äro cirkelrunda, med en diameter af
2-3 m., och hafva en vägg af 1,3 m. höga pålar,
hvilkas mellanrum fyllas med jord och halm, samt ett
högt, spetsigt halmtak. Stora, folkrika städer med
stenhus och befästningar äro icke sällsynta, men
af arkitektur i egentlig mening finnes intet spår
hvarken från nyare eller äldre tider. Klädedrägten
är inskränkt till det vanliga skörtet kring midjan,
som enligt regeln bäres blott af qvinnor, men i de
större städerna finner man äfven enskilda plagg af
europeiska eller arabiska drägter, oftast begagnade
på ett förvändt sätt. Allmänt spridt är begäret efter
prydnader (halsband af glasperlor, öron-, näs- och
läpp-ringar o. d.), liksom ock tatuering öfverallt
synes vara inhemsk sed. -- I politiskt hänseende bilda
de egentlige negrerna i Afrika till vida största delen
sjelfständiga stater, då innevånarna i de europeiska
besittningarna i Senegambien och Öfre Guinea uppgå
till knappt l mill. De vigtigaste staterna äro:
republiken Liberia, konungarikena Asjanti, Dahome,
Joruba, Benin och Igbo, alla utmed Guinea-kusten
(från v. till ö.), Massina, kring Nigerns öfre,
samt Guandu och Sokoto kring dess mellersta lopp,
Adamaua vid dess biflod Binue, Bornu, Kanem och
Baghirmi kring sjön Tsad,
samt längst österut Wadai, Dar-fur och Kordo-fan,
af hvilka de bägge sista lydde under Egypten före
mahdins uppror (1881). -- Hela antalet af afrikanska
negrer, hvilket af tydliga skäl endast gissningsvis
kan angifvas, uppskattas, med inberäkning af
bantunegrerna, till omkr. 130 mill. Dertill komma
ytterligare omkr. 20 mill. i andra verldsdelar bosatta
negrer af hel- eller halfblod. Af dessa räknas på
Nord-Amerikas förenta staterna 6 1/2, på Vestindien
3 3/4 och på Brasilien 2 mill. Öfverflyttningen af
negerslafvar till Nya verlden tog sin begynnelse under
de första årtiondena af 1500-talet och är förbunden
med namnet Las Casas (se d. o.). Men slafveriet är
numera afskaffadt såväl der (i Nord-Amerikas Förenta
stater dock först efter långvariga bearbetningar af
de s. k. abolitionisterna och ett gräsligt inbördes
krig, 1861-65) som i öfriga kristna land. Men i
alla muhammedanska stater frodas negerhandeln ännu
trots de officiella förpligtelser, som Turkiet och
Egypten i detta hänseende afgifvit. På ön Haiti
hafva negrerna gjort sig till landets herrar och
inom Förenta staterna tillväxer deras antal numera
på naturlig väg i långt större proportion än de
hvites, medan de i det öfriga Amerika synas
antingen, såsom i Mejico och Peru, bibehålla
sig via ungefärligen samma antal eller, såsom i
Central-Amerika och Argentinska staterna, småningom
utdö. -- Jfr Waitz: »Anthropologie der naturvölker»
(bd 2, 1860), Fr. Müller: »Allgemeine ethnographie»
(2:dra uppl. l879), Peschel: »Völkerkunde»
(6:te uppl. 1885), Hartmann: »Die völker Afrikas»
(1879), och dessutom de bekanta reseskildringarna
af Barth, Schweinfurth och Nachtigall.
H.A.
Såja, nu vet ni allt om negrer!
2 Guest(s)
