November 27, 2003
Som lite av en uppföljning på The real Piteå kommer nu nästa fristående del om Skiroyismsagan.
Tanken med denna resa var ju som tidigare rapporterats att invadera och konvertera Finland till skiroysimen. Detta då som det femte landet efter Lappland, övriga Sverige, Elfenbenskusten och Asker i Norge (vi vet att det inte är ett land egentligen men det skiter vi i).
Vi var medvetna om den Finländska kulturen och jag hade därför valt att ta med min svåger på resan eftersom han verkligen kan festa som ett svin. Resan började i hjärtat av Sverige (gnällbältet, ingen dåligt dubbelbottnad mening i det...) där jag, svåger, far och syster, kvinnlig fägring är aldrig fel om man vill övertala någon, samlades för att göra gemensam resa uppemot Krockho... förlåt Stockholm.
Vi tog oss upp utan några större händelser utom att kanske svågern värmde upp med att reta lite stockholmska skinheads och allmänt komma ii rätt stämning. I samma korridor som oss bodde fyra stycken finska killar som han tyckte vi kunde leka Pekka med, men vi lyckades förhindra det. Vi skulle ju trots all förbrödra oss, inte låta dom sticka ner varandra (Pekka går ut på att man stänger in ett gäng finländare i ett rum och sedan slänger in en kniv. Han som kommer ut med kniven är Pekka).
Väl framme i Finland med färjan så gick vi i land och försökte lokalisera ledaren som vi blivit informerade var en kvinna (?) och president. Det hade vi ju tänkt ändra på sen (ingen kvinna ska behöva slita så) för att vara någon annan till lags, alternativt instifta en hög vicepresidenter som hon kan sprida allt jobb på).
Vi frågade oss fram efter palatset och hittade två fiskare som satt i hamnen och försökte slå bort fiskmåsarna med sina spön.
-Presidentpalatset?
-Vodka?
-No, the president's residence?
-Vodka?
-No, the president's residence?
*tystnad* fiskarna tittar på varandra
-F-I-N-L-A-N-D-I-A?
-T-H-E P-R-E-S-I-D-E-N-T'-S R-E-S-I-D-E-N-C-E!
*mer tystnad*
- AH, harbor master.
*pekar på en stuga lite längre bort*
Vi tittar stumt på varandra. I brist på bättre råd och mindre nyktra personer så går vi mot vad vi antar är huset hon håller till i. Tyvärr visar det sig att någon måste förvarnat om våran ankomst för de hade av någon anledning ökat patrulleringen kring "palatset" (läs sommartorp). Istället för vad vi trodde skulle vara en stor finne, en liten finne med kniv och en stor jävla hund var det nu två stora finnar, tre små (alla med kniv) och riktigt två stora hundar.
Det här funkar ju inte tänkte vi. Efter lite planerande och starka påtryckningar från svågern så var det bara att ändra sig och inse att vi kommer inte åt henne. Vi kom därför på den briljanta iden om att helt enkelt lura med eliten hem. Så vi uppsökte helt enkelt universitet i hopp om att hitta något av värde. Receptionisten (svensk för övrigt, söt tjej) bara skrattade när vi frågade om någon professor var inne. Hon skickade oss vidare mot en parkbänk utanför, men varnade oss och sa att vi bäst borde ha någon liter 50-60% dricka med oss. Dock inte Absolut, de kan inte svälja att den är populärare än sina egna brygder.
Som den man man är så har man ju alltid en liter i beredskap för detta. Kosken i detta fallet vilket borde duga tänkte vi. med flasken i högsta hugg gick vi ut och visst satt dom där och diskuterade smaksättning. Efter att svågern påpekat att alla deras mammor var prostituerade och deras pappor hallickar så blev det genast fart. De skrattade glatt och konstaterade att han kunde sin finska historia, till hans stora förtret.
Vi lyckades få dom att nyktra till lite efter att damen i sammanhanget helt enkelt halsat det sista dom hade och sedan förklarat krig mot Ryssland. Det gick hem, minst sagt. Efter lovord om gratis Absolut och medborgarskap i den snart omdöpta Asker-Lappland-Sverige-Elfenbenskusten-unionen så lyckades vi få med en hel del trevligt folk hem. Vi kände oss rätt nöjda med det. Dock så hade de lite tips på var vi kunde hitta mer av denna elit och givetvis lyssnade vi.
Tydligen bor tomten långt upp i Landet. Tyvärr befann ju vi oss i Helsingfors vilket gjorde det omöjligt att möta denna person direkt, men efter lite sökande fick vi tag på ett journummer, vi förklarade vår situation och fick därefter prata med en undertomte. Vi hade sedan tidigare fått förklarat för oss att "tomten" är egentligen ett företag styrt av en kvinna vi tyvärr inte har lyckats få några bilder på. Fett nederlag. Men hon kommenderar helt enkelt runt ett gäng tomtar. Coolt tänkte vi och ville ha med henne över. Hon var dock upptagen men svor all heder åt skiroy och lovade hjälpa till med att underminera Finland i hopp om en slutlig konvertering.
Resan hem gick ganska smidigt, förutom att svågern nu verkligen hade kommit upp i varv och retade de där fulla stockholmska skinheadsen. Jag vet inte om de var för fulla, för rädda för den kanske kommande snön eller helt enkelt inte tillräckligt skarpa för att förstå hans kvicka och elaka humor. Efter att vi lyssnat till vad som troligtvis var den bästa trubadur jag hört hittills så måste jag bara konstatera att denna resa var ganska lyckad. Vi lyckades inte konvertera Finland, men det måste ju varit någon som tjallat på oss så vi är inte så ledsna över det. Vi had eju med oss det bästa av Finland hem 🙂
God Jul och Gott Nytt år på er!
Tomten är en kvinna, skiroy är gud och jag tror nästa år kommer bli något alldeles extra 🙂
//Andreas
2 Guest(s)