Folk som avbryter en när man talar.|Page 3|Allt mellan himmel och jord|Forum|Nordichardware

skiroy wrote: Men ilg@dd då.
Jag vet vad du menar men tycker ändå att du har ett grundläggande fel i din argumentation.
Oavsett ålder så är det viktigt att respektera att personen man talar med får tala till punkt.
Måste säga att om min dotter ska tala till mig och detta gäller även om hon har gjort en mindre bra sak så är det för mig viktigt att hon får säga vad hon vill ha fram utan att köra över henne alls.

Ibland kan jag be henne att tänka över saken först så att en vettig förklarning ska komma fram men grundbulten är att man ska få framföra det som behöver sägas.
Inte att ålder och annat ska komma före...

Jo, men som jag skrev tidigare i tråden:"En gammal människa kan jag lyssna på tokprat från, men skulle en 16-17-åring prata samma gallimattias så drar jag mej inte för att avbryta mitt i samtalet.. "
Det är inte detsamma som att jag kategoriskt skulle avbryta yngre människor i samtal. Bara en inflikning om att jag kan tänka mej att göra det ifall den yngres monolog är totalt intetsägande.
Jag har ju själv en son på 12 år, så nog vet jag vad det innebär att försöka avbryta ett sådant samtal, det går helt enkelt inte, och som förälder måste man ju låta ungen få utveckla sin åsikt, helt klart. Dock präntar jag in i honom att visa äldre människor respekt, och det för att jag anser det vara viktigt.

*Edit*
Mycket möjligt att min argumentation ser lite mysko ut, men vem kan skriva lättförståeligt när vissa här är på en som en hök så fort tillfälle ges.

Om vi förutsätter att ingen av parterna säger dumheter (även om det handlar om olika åsikter) så är det helt fel att avbryta oavsett ålder.

Står däremot en fjortis och gormar om hur dåliga föräldrar han har för att barnbidraget han får inte räcker för JL tröjan han vill ha, så anser jag inte att det är särskilt fel att avbryta. Men även då är det mer korrekt att föregå med gott exempel.

Men om man har ett samtal med sin mamma om huruvida man ska få vara ute till klockan 23 i stället för 21, eller om man ska få spela 5 timmar om dagen på sommarlovet i stället för 2, så tycker jag inte att det finns någon anledning för någon att avbryta i samtalet. Set skulle bara vara väldigt oartigt.

Respekten visar man ju inte genom att hålla tyst medans föräldern dikterar regler hit och dit, utan det visar man genom att lyda överenskommelsen man förhoppningsvist kommit fram till utan avbrott.

Respekt för föräldrar är jag helt för. Att ha mer respekt för äldre än alla andra bara för sakens skull är inte särskilt befogat tror jag. Unga bör däremot visa hänsyn för äldre och vara artiga mot främmande överhuvudtaget.

obelix wrote: Respekt förtjänar man enligt mig, jag respekterar alla i början, men om de gör bort sig och tappar bort min respekt för dom så är det svårt att få tillbaka den.

Där är jag tvärtemot, om det gäller min egen åldersgrupp iaf..
Min respekt får man förtjäna, och det gör man inte genom att ha funnits i min sfär 5 minuter.
Dock är jag lika ifall nån raserar respekten och förtroendet, det är nog ganska svårt att reparera då, och jag anser att det bör vara ömsesidigt.

Min mor är precis likadan, hon avbryter mig hela tiden i diskussioner och är av inställningen "Som jag tycker och tänker eller tror så är det". Försöker man sedan säga åt henne så blir hon tyst och lägger armarna i kors och väntar, sen 10 sekunder senare börjar hon om och fortsätter att avbryta.

Detta gäller alla diskussioner, oavsett innehåll.

Bara för att du är 60 så betyder det inte att du är visare än andra. Ålder är definitivt inget mått på visdom någonstans. Antingen håller man klaffen då nån annan pratar eller så ger du dig inte in i en diskussion eftersom du uppenbarligen inte kan föra en på ett vettigt sätt.

Illg@dd, i min generation visar vi respekt jämtemot andra efter hur de beter sig. Om någon 50 åring kommer och avbryter min mening i en diskussion fler än en gång och försöker visa att han står över mig, eller vad han nu vill få fram, så får han ingen respekt från mig.
Du får vårda din egen årskull med silkeshandskar, för era värderingar dör med er, tack och lov.

Ang wrote: Men problemet som ingen här snackar om men är så pass mycket viktigare är personer som avbryter en utan mena något illa av det. För de som är bara helt störda ignorera man och lämna de utanför ens värld, men personer som bara vill gott och ändå gör detta... (sociala problem helt enkelt)

vad ska man säga till en sådan? Och utan att det låter alls negativt på något sätt. Och sen kanske de har svårt att anpassa sig för att de, helt enkelt har sociala problem....

Haha låter lite som i mitt fall, är dom som mig så är det bara att säga åt dom att hålla käften en stund. :bgrin: