Har Nån spelat in Disneydags Nalle Puh var hög på cannabis o|Allt mellan himmel och jord|Forum|Nordichardware

LÄS OCH BEGRUNDA

Nalle Puh: Sju mils färd mot ångest - prolog.
I-or var död, han hade tagit sitt liv genomatt hänga sig i ett av Sjumilaskogens högsta träd. Avskedsbrevet var förvirrat och skrivet i två omgångar. Tydligen hade den deprimerade åsnan först försökt hänga sig i sin svans. När han upptäckt att den var alldeles för kort, hade han hämtat ett rep hos Kanin istället. I-ors svans låg på marken nedanför kroppen, som ett minnesmärke medan kroppen fortfarande gungade lätt i repet.

Det var en sorglig syn för de flesta av vännerna, alla hade hunnit ta sig till platsen vid det här laget. De enda som inte kände ett spår av sorg var Kanin, som mest var irriterad för han visste att det skulle bli hans uppgift att plocka ner åsnan, och Nalle Puh som var för hög för att bry sig. Honingskicken hade slagit till 10 minuter innan kroppen hittades och Puh låg nu halvt vid medvetande, halvt däckad, nedanför trädet.

Tigger grät ljudligt. Han hade för bara nåt dygn sedan, under haschets inflytande, hallicunerat om hur ett gäng Heffalumpar försökt våldta I-or och Tigger hjältemodigt räddat sin vän för att sedan ägna sig åt en natt härligt het sex. Den randige visste att det inte hade varit verkligt, men han kände fortfarande av närheten till sin vän och saknade honom därför mest av alla. Nasse stod bara kall, visade ingenting. För några år sedan hade han gråtit värre än Tigger, kanske försökt göra I-or sällskap. Inte nu. Nu stod han där, stolt och starkt, tänkte mer på Fürhern än på sin döde vän. Osäkerheten hade drivit lille Nasse rakt in i nazisternas gemenskap, och grisen kände sig nuförtiden säkrare än han någonsin gjort. En falsk säkerhet, tänkte Uggla, som med hat i blicken stod och glodde på Nasse. Hur gärna Uggla än skulle vilja försöka övertala sin vän, vågade han inte. Han var för feg och förbannade sig själv för det innan han åter vände blicken mot I-or.

Vid Kanins sida stod Kängu, som förvisso tog I-ors död väldigt hård, men sen hon gifte sig med Kanin kunde man aldrig vara säker på hur hon kände sig. Visst, paret hade varit lyckliga i början, det hade synts. Men något hände och nuförtiden var Kanin mer sur och tvär än han någonsin varit, och Kängu var bara tom. Inte ens Rus problem med våld och droger (han tydde sig allt mer till nalle Puh för var dag som gick) verkade väcka känslor hos henne nuförtiden. Uggla trodde att Kanin slog Kängu och Ru, men dels hade han inga bevis för något sådan och dels skulle han ändå inte våga göra något, lika lite som han vågade prata med Nasse. Uggla var kär i Kängu, han älskade henne, därför gjorde det honom så mycket mer ont att hon inte mådde bra, men de känslorna skulle han behålla för sig själv. Han tänkte ta med dem in i graven.

Kanin muttrade till och utan att säga något tog han sin kniv och började klättra. Trädet var inte det enklaste att klättra upp i, och I-or måste ha haft väldiga problem eller iallafall ha varit väldigt bestämd för att klara det. Kanin kom upp, tog sig upp på grenen och började skära. Precis när I-or med en duns slagit i marken, gick grenen av och Kanin föll ner, rakt på I-ors döda kropp. Tack vare det klarade han sig utan andra skador än lite blåmärken, men han började ändå svära och dra Kängu med sig hemåt. De andra fick fixa med graven och gräva ner den döde. Uggla tyckte sig se hur Kanin gav sin fru en örfil när han trodde de var utom synhåll, men ignorerade dem och gick mot de andra som ställt sig i en ring runt I-or och diskuterade hur de skulle gå till väga.

Ja, utom Nalle Puh då, som satt kvar under trädet, smaskade i sig ännu en honingsbruk och filosoferade om huruvida man kan skjuta honing direkt i blodet med hjälp av ett bi.

On 2001-09-15 22:58, LeviAthaN wrote:
*loooooool*

Fast lite sjukt änna...! 😀 😀 😀

LITE sjukt???
jag har en j**la fantasi...
hehe

_________________
///Frolic..TheGhozt´s syster *asg*

[ Detta Inlägg ändrades av: Frolic den 2001-09-15 23:03 ]

Oh yes I do

otroligt lite