kvinnor och barn|Allt mellan himmel och jord|Forum|Nordichardware

känner ni igen det uttrycket? är vanligt förekommande vid katastrofer och konflickter.
uttrycket har väll uppkommit under romantiken antar jag. Det får mig att tänka lite. Är kvinnor och barn mer värda än män? Är de mindre värda? Det värkar ju som om det är något speciellt med dem just vid katastrofer och konflickter. Vid tillfällen då det finns drama. Kan män offras medan barn och kvinnor måste? Hur man än vrider det så är det nedvärderande i vissas ögon.
Se det så här, är det på något sätt mindre hemskt om en man blir skuten än en kvinna?
Vi kan nog alla hålla med om att om ett barn blir utsatt för något hämskt så brukar det slå hårdare på den än på en äldre individ.
Men hur som hällst, är det så mycket hämskare att en man blir skuten än om en kvinna blir det? tydligen så är det så. Det värkar inte bara vara det undermedvetet utan helt öppet. Tydligen så tycker man så då man nästan kan garantera att alla har hört det uttrycket och absorerat det. Såkert också använt det.

Vad är det som gör kvinnor så speciella? är de helt enkelt svagare och mer sköra? klarar de inte av drama på samma vis som män gör?
Altså är det accepterat av alla att män är det starkaste könet och kvinnor är svaga och sköra. tydligen så är det så då kvinnor använder själv det här uttrycket. komiskt nog så är det oftast kvinnor som jag har hört säga det. Vad är det som gör att människor säger det här och accepterar det? Folk kanske inte tror på orden och lever för de orden betyder men det värkar som om att det har sugit sig fast och inte vill bort. Är vi så konservativa att vi inte vill släppa något så gammalt och dumt? Om man bara brukar uttrycket en gång så betyder ju det att man tror på dem om än bara lite. Men detta lite är mer än inget.

Vad är det för skillnad mellan män och kvinnor? Är vi som sagt starkare i sinnet? Är kvinnor skapta skörare? Fysiskt sett så är män starkare men inte i sinnet vad jag vet. I alla fall inte från födseln. Uppfostrar vi barn till att bli olika? Ja det gör vi, det måste vi alla erkänna. Vi uppfostrar barn till att vara olika. Flickor får rosa kläder och massa dockor medans pojkar får blå kläder och bilar. Flickor ska vara söta medans pojkar ska vara busiga. I alla fall så värkar man tänka så då man blunda mer för deras rackartyg. Gör man såhär med flit då man önskar att flickor ska växa upp till kvinnor som som på något vis är mer skör och svagare än män?

Man säger att kvinnan är mer med barnen än manen. Det är ganska naturligt på ett sätt då kvinnor har något som inte vi har och det är bröstmjölk. Men utöver det så är det väll ingen skillnad, eller? Jag menar kvinnor har väll inte på något sätt blivit förproggramerade att vara mer med barnet och män mindre? Om det är så att kvinnor automatiskt är mer med barnet betyder inte det då att de uppfostrar barnet mer? Och om det är så betyder inte det då att kvinnor med flit sitter gör att barnen blir olika. Där den ena är stark och den andra svag. Om det är så hur ska vi då lyckas med att få ett jämnlikt sammhälle?

Kvinnor står för mer än hälften av Sveriges befolkning. Lite lätt mer än hälften. Men nu om den här hälften med flit motarbetar allt vad nu jämnlikhet är hur ska man då lyckas med att få det? Betyder inte det då att någon kommer ta maktpositionen och den andra får stå och titta på? Det kanske det gör. Men vem är det då som kommer göra det? Den svaga och sköra eller den starka?

- När jag filosoferar så stavar jag även fel i huvet.
tony