July 3, 2003
Alltså, hur tusan tänker folk?
Tycker det att tillräckligt illa att vissa barn blir adopterade, jag vet då inte om en enda som har mått bättre av att veta att ens föräldrar inte är ens riktiga.
Hur skulle det då se ut om man är adoptivbarn samt får växa upp hos ett par homosexuella? Det finns faktiskt anledningar till att två killar inte kan få barn tillsammans, likaså kvinnor.
Var inte så egoistiska och tänkt på vad bögarna mår bäst av, tänk på barnet. Hur bra hade du mått om du var adopterad av två homosexualla.
Ni som säger att det inte finns några nackdelar, nämn några fördelar med det då?
November 27, 2003
Spindel wrote: Alltså, hur tusan tänker folk?
Tycker det att tillräckligt illa att vissa barn blir adopterade, jag vet då inte om en enda som har mått bättre av att veta att ens föräldrar inte är ens riktiga.
Hur skulle det då se ut om man är adoptivbarn samt får växa upp hos ett par homosexuella? Det finns faktiskt anledningar till att två killar inte kan få barn tillsammans, likaså kvinnor.
Var inte så egoistiska och tänkt på vad bögarna mår bäst av, tänk på barnet. Hur bra hade du mått om du var adopterad av två homosexualla.
Ni som säger att det inte finns några nackdelar, nämn några fördelar med det då?
Nu är det ju inte så att man rycker barn från andra föräldrar utan barnen kommer ju ofta från en plats där de inte har mycket till framtid, antingen pga de nuvarande föräldrarna inte kan ta hand om det eller helt enkelt övergett barnet. Att påstå att det vore en bättre värld än att växa upp med ett bra par, oavsett om de är homosexuella eller inte, som kan ge barnet en trygg och stabil uppväxt är väl bra korkat iaf?!
Och för tredej gången: kraven på adoptivföräldrar är extrem höga: det är inte vem som helst som får adoptera, varken heterosexuella eller homosexuella.
//Andreas
July 3, 2003
Delph1 wrote: [quote=Spindel]Alltså, hur tusan tänker folk?
Tycker det att tillräckligt illa att vissa barn blir adopterade, jag vet då inte om en enda som har mått bättre av att veta att ens föräldrar inte är ens riktiga.
Hur skulle det då se ut om man är adoptivbarn samt får växa upp hos ett par homosexuella? Det finns faktiskt anledningar till att två killar inte kan få barn tillsammans, likaså kvinnor.
Var inte så egoistiska och tänkt på vad bögarna mår bäst av, tänk på barnet. Hur bra hade du mått om du var adopterad av två homosexualla.
Ni som säger att det inte finns några nackdelar, nämn några fördelar med det då?
Nu är det ju inte så att man rycker barn från andra föräldrar utan barnen kommer ju ofta från en plats där de inte har mycket till framtid, antingen pga de nuvarande föräldrarna inte kan ta hand om det eller helt enkelt övergett barnet. Att påstå att det vore en bättre värld än att växa upp med ett bra par, oavsett om de är homosexuella eller inte, som kan ge barnet en trygg och stabil uppväxt är väl bra korkat iaf?!
Och för tredej gången: kraven på adoptivföräldrar är extrem höga: det är inte vem som helst som får adoptera, varken heterosexuella eller homosexuella.
//Andreas
Tja, sedan finns det ju folk som föder barn, sedan adopterar dem för att tjäna pengar.
February 25, 2002
Nej nej och åter nej. Urk!!
Men här har ni något att fundera på.
Kanske vi får ändrade åsikter efter detta??
*edit, testa både Yes och No om ni inte gjort det*
April 14, 2002
Arny wrote: Insemination känns lite fel.
Adoption tycker jag är upp till adoptionsbyrån (eller vad det nu kallas) att bestämma. Alla par bör ha rätt till enskild prövning.
Håller med dig. Sen allt tjaffs om mobbing, ska de behöva ge vika bara för att andra inte kan acceptera hur läget är? Svaret är nej.
Jag är för att homosexuella ska få adoptera.
February 4, 2003
abishai wrote: Ja, ni som säger nej är inte annat än rackarns dumstrutar!
Och vad är dina argument?
Har du ens läst vad jag skrivit?
Har du någon erfarenhet av homosexuella?
Jag har släktingar som BOR i homsexuella familjer så jag tror mig ha mycket mer erfarenhet av det än er.
Bara för det låter fint att alla har samma möjligheter så är det inte perfekt.
Det är inte homosexuella som är sämre föräldrar som sagt. Utan resten av samhället och andra människor som barnet är beroende av som är emot detta. Och även detta påverkar barnen!
Som Denstore har sagt så finns det även länder som vägrar adoptera bort barn som kan hamna i homosexuella familjer. Får jag fråga personer som Delph1 om det är särskillt bra?
För där brister ju all logik med att "homosexuell adoption" trots mobbning och liknande ändå är bättre än att leva "i misär". Eftersom då ännu fler får leva i misär eftersom länder inte låter andra svenska hetrosexuella adoptera (på grund av risken att det kan bli "homosexuella par")
Och även om ni tycker det är fel så är det bara så. DET ÄR BARA SÅ. Och det får man ta hänsyn till.
Och alla ni som säger blabla att man ska låta dem och så vidare. Kan ni förklara varför min släktings kompisar slutade umgås med honom efter att det kommit ut att hans mamma blev homosexuell? Är det för att de kände sig olustiga?
För det låter verkligen fint när ni säger hale-luja. Men ord betyder inget. Handling däremot.
February 4, 2003
Marcan- wrote: [quote=Arny]Insemination känns lite fel.
Adoption tycker jag är upp till adoptionsbyrån (eller vad det nu kallas) att bestämma. Alla par bör ha rätt till enskild prövning.
Håller med dig. Sen allt tjaffs om mobbing, ska de behöva ge vika bara för att andra inte kan acceptera hur läget är? Svaret är nej.
Jag är för att homosexuella ska få adoptera.
Som sagt. Vadå ge vika?
Det handlar väl för guds skull inte om de homosexuella?
Det är väl inte dem som är viktiga i sammanhanget?
Det är väl ändå barnet?
Eller?
October 18, 2004
Tycker såhär, ska det vara tillåtet att adoptera barn ska det också vara tillåtet att inseminera. Man kan inte tillåta det ena och förbjuda det andra
Förövrigt tycker jag båda ska vara förbjudet åtminstonde några år(tionden) till då jag anser det oerhört själviskt och elakt mot barnet ifråga med det samhälle som finns idag.
När samhället förändras, så visst no problems.
Tvivlar inte alls på att dom skulle vara sämre föräldrar, inte alls det det handlar om.
Klaga på mig nu men så är det faktiskt, man måste inse det. Barnet ska ALLTID sättas i första hand, ALLTID. Och att säga att ett barn INTE skulle ta skada av det är idioti.
Lite offtopic men bara jag som blir sur när folk flyttar ihop, skaffar barn och sen skiljer sig efter nått år? Man måste vara säker på sin sak innan man skaffar barn. I många fall kan man förstöra ett barns liv helt genom på det sättet, tro mig.
Edit: Har nu läst dina inlägg davidhellmyrs och kan inte annat än hålla med dig.
December 5, 2001
Marcan- wrote: [quote=davidhellmyrs] Som sagt. Vadå ge vika?
Det handlar väl för guds skull inte om de homosexuella?
Det är väl inte dem som är viktiga i sammanhanget?Det är väl ändå barnet?
Eller?
Ja men vem som helst kan råka ut för mobbing, ska vi sluta skaffa barn bara för det?
Skulle du våga berätta för dina 12-åriga skolkamrater att du har bögar/lesbiska som föräldrar? Iaf inte jag.
December 5, 2001
Marcan- wrote: [quote=Sardaukar]Skulle du våga berätta för dina 12-åriga skolkamrater att du har bögar/lesbiska som föräldrar? Iaf inte jag.
Kanske inte men ska man bara acceptera det då? Backa för problemen istället för att ta itu med dem?
Nejdå, men det kommer ta väldigt lång tid att ta itu med det om det ens går. Mobbare kommer nog alltid finnas mer eller mindre tyvärr.
Det är olagligt att råna banker, men ändå händer det.
November 27, 2003
davidhellmyrs wrote: Som Denstore har sagt så finns det även länder som vägrar adoptera bort barn som kan hamna i homosexuella familjer. Får jag fråga personer som Delph1 om det är särskillt bra?
Självklart är det inte bra att vissa länder fortfarande lever på medeltiden och vägrar acceptera att ett barn kan hamna i ett homosexuellt par.
//Andreas
July 23, 2002
davidhellmyrs wrote: [quote=nilsrock]Att inte tillåta det för att barnet eventuellt skulle bli utsatt för mobbning är idioti. Vem som helst kan bli mobbad för vad som helst och det är inget som ska styra någon lagstiftning. Man kan inte låta någras trångsynthet stoppa kampen för jämnlikhet.
Trångsynhet? Men hörredu vem av oss är trångsynt?
Gå ut till vilken lågstadieklass idag som helst och kolla hur barnen använder ord som "bög", "*censur* röv", "lesb" och så vidare.
Om du är så trångsynt att du jämför dig själv med småbarn som de som adopteras är så är du ju otroligt trånsynt själv människia.
Kom ihåg att barnen som adopteras redan har komplex över att de har förlorat sina riktiga föräldrar. De ska inte behöva ha ännu mer problem på deras axlar.
Ska exempleviss en svart unge ha tre problem att tänka på? Eventuellt fyra?
1.) De är adopterade
2.) De är svarta / skiljer sig
3.) Föräldrarna är homosexuella
4.) Föräldrarna är ev. tjocka
Nilsrock kom inte till mig och säg att homosexuella är accepterade idag, för det är dem inte. På ytan ja. Men skrapar man lite så finner man att de inte alls är 100% accepterade.
Ett exempe som jag kan reletera till eftersom jag känner en famil som det blivit såhär för.)
Pelle och Ella gifte sig 1989. Skaffade barn 1990. Skiljde sig tyvärr efter 5 år, alltså 1994 när barnet var fyra år. Pelle och Ella bestämde sig för att vara vänner eftersom de ville att barnet skulle trivas och ha det bra.
2001 så träffade dock Ella en ny partner. Men denna gången var det en kvinnlig sådan. Vilket Pelle efter några löften och diskssioner accepterade. Även i fortsättningen var vårdnaden i Ellas händer.
2004 så träffade även Pelle en ny partner, men han är fortfarande hetro. Pelles nya partner Eva-Lena accepterar att Ella är homosexuell och säger att familjen ska leva tillsammans som de tidigiare gjort, med nära relationer.
2005. Eva-Lena har märkt att hon har homo-noja och drar sig för att umgås med Ella och hennes nya partner, vilket även i långa loppet gör att Pelle blir påverkad eftersom det blir "en märklig situation". I det långa loppet glider barnet och pappan ifrån varandra.
2005 lite senare. Idag är det en väldans diskussion med många gräl i den familjen.
Visst. Detta är ingen adoptiv-familj. Men det jag vill visa är att så länge inte ALLA accepterar homosexuella fullt ut inombords så spelar det ingen roll vad ni säger utåt.
Visst man kan säga att det är Pelles uppgift att sätta ner foten och säga NEJ!
Men verkligheten är annan. Man påverkas omedvetet. Man glider ifrån varandra. Även sina barn i värsta fall!
Det räcker inte att prata fina ord. Så länge inte samhället accepterar det fullt ut så kommer barnet ofta ut i olägenheter som inte är bra.
Vad händer om lärarna på skolan inte gillar att barnets föräldrar är homosexuella? Sämre betyg?
Finns allt för många "OM".
Ska lågstadieelevers eventuella mobbningsmönster styra lagstiftningen? Deras fördommar och skällsordsanvändning osv kommer från deras föräldrar och andra vuxna i deras närhet.
Om man accepterar homosexualitet som en sexuell läggning och inte är så insnöad att man tycker att det är en sjukdom eller liknande så måste man också ge homosexuella par samma rättighet som heterosexuella att ansöka om att få adoptera. Om man inte gör det så legitimerar man synsättet att homosexualitet är fel.
Barn ska inte behöva mobbas i skolan. All form av mobbning måste bekämpas. Man ska inte vika sig för mobbninen för att slippa ta itu med det verkliga problemet.
"Sammhället" blir inte redo av sig självt. Man måste vidtaga åtgärder.
Jag förstår inte vad du vill säga med ditt exempel. Det finns många barn redan idag som har föräldrar som lever i homosexuella förhållanden. Är detta något som du tycker att man bör förlora vårdnaden om sitt barn för? Problemet i exemplet verkar vara den nya homofoba kvinnan. Situationen för alla barn med homosexuella föräldrar skulle säkerligen bli bättre om det inte längre från lagens håll indirekt sades att detta är fel och onormalt.
4 Guest(s)