January 31, 2003
Jag är en, eller rättare sagt mina föräldrar är nysvenskar/invandrare som flyttade hit från Libanon pga kriget. Jag känner mig mer som en Svensk än som en invandrare, jag är född och uppvuxen i detta land och firar de seder och traditioner man har i Sverige, jag sjunger nationalsången och hissar flaggan när det är flaggdagar. Som svensk är jag (även min familj) oerhört stolta även om vi inte riktigt ser ut som svenskar.
Jag förstår inte att invandrare/nysvenskar klagar på traditionerna och sederna man har här. Jag blir förbannad när invandrare säger att det är fel att hissa fanan och antyda på att nationalsången är rasistisk. Det är Sverige vi lever i och inte ditt gamla hemland! Här är det den blågula fanan som gäller och nationalsången oavsett om den är den officiella eller inte så är det den som sjungs. Den är lika rasistisk som den fanan och nationalsången man har i sitt ursprungliga hemland.
Säg bara till de som antyder på rasism gällande svenska flaggan och nationalsången att komma ihåg vilket land dom bor i och att saker och ting här inte är exakt som i deras hemländer. I Sverige är det denna flagga och nationalsång som gäller, take it or leave it. Behåll din kultur så länge den inte skadar någon! Du har alltid ett val, flytta hem om det inte passar. Det är kanske lite hårt sagt men jag står för det jag säger!
Var en stolt svensk i stället för att som den skolan som inte hissade den blågula fanan och inte sjöng nationalsången. Jag tycker att det är tragiskt att man har hamnat i denna situationen. En svensk som inte får tala bra om sin nations flagga och nationalsång och sin stolthet som svensk.
Denna ständiga debatt som uppstår oftare är något som politikerna måste gå in och bestämma att så här ligger det till och det är bara att anpassa sig. Sedan får man säga vad man vill om att det inte är demokratiskt tänkande men just detta är nog inget man vill förändra på i andra länder runtom världen. Alla länder har en fana och nationalsång som dom förknippas med och som betyder något för folket och nationen.
Vart är världen, rättare sagt Sverige på väg? Sverige håller på att bli osvenskt.
May 1, 2005
Kame_boy wrote: nej jag vet 🙂 jag menade inte heller att det var det som var problemet. Jag ville bara komma till att det är så mycket lättare att inte ha fördomar mot folk som ser ut som en själv.
Vi är så pass lättlurade av våra egna ögon.
Ok, då är jag med på vad du ville trycka på.
När du ändå tog upp de aspekterna, som jag tycker är väldigt intressanta, så skulle jag vilja flika in där att språket är ruggigt viktigt också. Att inte kunna kommunicera fullt ut är något som är otroligt alienerande. För egen del så känns en arier som bryter på tyska mer främmande för mig än en kolsvart afrikan som på bred göteborgska kan roa mig med skämt. 🙂
Kan för övrigt säga att jag känner mig mer främmande med en (vanlig svensk) feminist-vegan än med ovan nämnda afrikan. 😀 Men det är en annan diskussion hehe
October 18, 2002
På min skola i högstadiet (fröslunda för er som bor i Eskilstuna) fick vi inte sjunga nationalsången på nationaldagen.
Detta va i nian. Alla andra år hissades den, men efter mycket klagomål och bråk under åren så bestämdes det att flaggan hissades, men inte med eleverna på gården, sjungandes som alla andra år.
Senare den dagen efter att några elever sjungit den i ren protest misshandlades 2 av dem ganska rejält av ett gäng invandrare.
May 19, 2003
Har inte läst allas inlägg, men jag tycker då fan att vi ska få fira vårat land med flaggor och sång och ingen ska kunna säga något emot det!
Och ang. alla invandrare, som tycker att det är rasistiskt. Hallå? De bor ju också i Sverige, och det är tack vare Sverige som dom kom in och troligen fick ett nytt liv (och pengar...). Varför kan inte dom sjunga och vara glada för att detta fina land finns?
May 1, 2005
Ok, vi har ju hyffsad koll på vad som har gått fel, hur det händer och varför. En sak är dessutom klar: invandrarna har ju inte gjort något fel. Utan det är vi själva som aktivt, eller indirekt genom att vara passiva, låtit svenskheten försvinna. Är det nån som har någon realistisk idé om hur man ska komma till bukt med problemet? Svensk identitet är ju på klar dekis.
March 23, 2004
Att svenska flaggan och sveriges national sång ses som rasistiskt tror jag beror på att svenska flaggan ofta förknippas med nazister/rasister som kallar sig "patrioter".
(Nu menar jag nazister och rasister som kallar sig patrioter, inte normala människor som älskar sverige)
edit:
Såg att squarepusher redan hade skrivit vad jag ville få fram..
June 18, 2001
dreamweaver wrote: Ok, vi har ju hyffsad koll på vad som har gått fel, hur det händer och varför. En sak är dessutom klar: invandrarna har ju inte gjort något fel. Utan det är vi själva som aktivt, eller indirekt genom att vara passiva, låtit svenskheten försvinna. Är det nån som har någon realistisk idé om hur man ska komma till bukt med problemet? Svensk identitet är ju på klar dekis.
Jag tror du är fel ute. Det finns ingen svensk identitet - svenskhet - med gemensamma värden. Det är idén om en gemensam identitet och hyllandet av denna i sig som är värderingen. Det är den idén som är gemensam, ingenting annat. Och den idén är bara gemensam för nationalisterna.
October 22, 2002
denstore wrote: I det politiskt korrekta Sverige är allt svenskt fult och dåligt, och allt icke-svenskt vackert och bra. Det är bara att acceptera, och knyta näven i fickan..... 🙁
Jag tycker att man borde beskylla sverige/svenskarna för att just en sådan sak händer. För att varje gång någon säger något, i detta fall att nationalsången är "rasistisk" så håller sverige/svenskarna tyst och låter det passera förbi (i denstors fall: "Det är bara att acceptera, och knyta näven i fickan").
Slår man dock näven på borde och stolserar att man är svensk, så kommer andra sidan att hålla käft och istället sjunga med. Mindre meshet och mer stolthet.
Detta påminner mig dock om ett sk*tland som brukar tvinga sina elever (från grundskola till gymnasiet), att dagligen på morgonen klockan 8.00 sjunga nationalsången framför flaggan på skolgården, där alla är sammlade snyggt och prydligt. Just det där är kanske lite overkill, men något i den stilen borde kanske införas i sverige 😛
Kan dock säga att detta land är ganska rasistiskt och för stolt över sig självt, även om du har samma ETNISK bakgrund.
May 1, 2005
Jerry wrote: [quote=dreamweaver]Ok, vi har ju hyffsad koll på vad som har gått fel, hur det händer och varför. En sak är dessutom klar: invandrarna har ju inte gjort något fel. Utan det är vi själva som aktivt, eller indirekt genom att vara passiva, låtit svenskheten försvinna. Är det nån som har någon realistisk idé om hur man ska komma till bukt med problemet? Svensk identitet är ju på klar dekis.
Jag tror du är fel ute. Det finns ingen svensk identitet - svenskhet - med gemensamma värden. Det är idén om en gemensam identitet och hyllandet av denna i sig som är värderingen. Det är den idén som är gemensam, ingenting annat. Och den idén är bara gemensam för nationalisterna.
Jag ska förklara lite mer vad jag vill få ut, vilket inte är helt lätt att göra. För du påpekar något som är väldigt sant, men är ändå inte det som egentligen betyder nåt.
Det finns olika sätt för en människa att identifiera sig. En persons identitet består inte enbart av de rena personliga egenskaper man fått under sin uppfostring, utan man är även ett derivat av t ex sin yrkesroll, kön och även då nationalitet. Det som händer är att personen anpassar sig efter de "kläder" den bär för att matcha den bild som personen i fråga tror (eller vill tro) att andra har av denna roll. Denna "förlängda" identifikation blir extra påtaglig då personen i fråga är väldigt stolt över sin roll och befinner sig bland en annan rollgrupp. En person som stolt är läkare till yrket är personlighetsmässigt mer läkare bland vanliga allmänheten än på sin arbetsplats, för det är när skillnader uppstår som karaktärerna stärks och identiteten blir markerad. Sedan finns det ju yrken/sysselsättningar/egenskaper som inte har någon personlighet förknippad till sig, men ändå fungerar som identifikationsmedel.
En bra jämförelse är kristna. Kristna personer är väldigt stolta över att de är frälsta och det brukar ofta framgå rätt tidigt att de är det. Att vara kristen innebär att de förmedlar att de hittat sin ledstjärna i livet, de har en gemenskap, de har ett helt paket av värderingar att luta sig tillbaka mot och iaf enligt sig själva (en del av dem) så har de hittat rätt till skillnad från oss andra ofrälsta. Att vara kristen är förvisso väldigt integrerat med värderingar och inte en ren roll, men kontentan hoppas jag framgår vad gäller att förmedla en bild av sig själv genom att säga att man är kristen.
I slutändan då, vad vill man förmedla genom att säga "jag är svensk"? Som jag antydde tidigare så måste det inte finnas en klar personlighetsprofil kopplad till en roll för att den ska funka som identifikationsmedel, vilket innebär att man måste inte kunna svart på vitt statuera "så här är en svensk", men det vore önskvärt.
Sen får man tänka på att genom att bara blicka inåt så fyller inte en svensk identitet nåt syfte, utan det är när vi sätter oss i relation till andra som svenskar som grupp stärks internt och externt. Jämför grupperingarna som uppstår på gymnasiet. Man är inte naturare till rollen förrän man ställs mot samhällare och fordonare. Klassammanhållningen var aldrig bättre än när det var lite "maktkamp" där emellan.
Det här med identifikation genom roller är något som förekommer ständigt och den frågan som du och andra implicit uttrycker är "behöver vi en svensk identitet"? Jag tycker det. Så splittrat och grupperat som samhället är idag med klyftor av alla dess slag så behöver vi något som håller oss samman för att underlätta ömsesidig respekt.
June 17, 2002
Jag förstår inte hur svenskar kan vara så jävla icke stolta över sitt land.. (då menar jag inte våra jävla idiotregering)..
nä man ska ha respekt o värna om nationlasången o flaggan!
Kolla USA.. där e man stolt över att vara patriot, i sverige e man automatiskt rasse om man e det..
June 18, 2001
dreamweaver wrote: [quote=Jerry][quote=dreamweaver]Ok, vi har ju hyffsad koll på vad som har gått fel, hur det händer och varför. En sak är dessutom klar: invandrarna har ju inte gjort något fel. Utan det är vi själva som aktivt, eller indirekt genom att vara passiva, låtit svenskheten försvinna. Är det nån som har någon realistisk idé om hur man ska komma till bukt med problemet? Svensk identitet är ju på klar dekis.
Jag tror du är fel ute. Det finns ingen svensk identitet - svenskhet - med gemensamma värden. Det är idén om en gemensam identitet och hyllandet av denna i sig som är värderingen. Det är den idén som är gemensam, ingenting annat. Och den idén är bara gemensam för nationalisterna.
Jag ska förklara lite mer vad jag vill få ut, vilket inte är helt lätt att göra. För du påpekar något som är väldigt sant, men är ändå inte det som egentligen betyder nåt.
Det finns olika sätt för en människa att identifiera sig. En persons identitet består inte enbart av de rena personliga egenskaper man fått under sin uppfostring, utan man är även ett derivat av t ex sin yrkesroll, kön och även då nationalitet. Det som händer är att personen anpassar sig efter de "kläder" den bär för att matcha den bild som personen i fråga tror (eller vill tro) att andra har av denna roll. Denna "förlängda" identifikation blir extra påtaglig då personen i fråga är väldigt stolt över sin roll och befinner sig bland en annan rollgrupp. En person som stolt är läkare till yrket är personlighetsmässigt mer läkare bland vanliga allmänheten än på sin arbetsplats, för det är när skillnader uppstår som karaktärerna stärks och identiteten blir markerad. Sedan finns det ju yrken/sysselsättningar/egenskaper som inte har någon personlighet förknippad till sig, men ändå fungerar som identifikationsmedel.
En bra jämförelse är kristna. Kristna personer är väldigt stolta över att de är frälsta och det brukar ofta framgå rätt tidigt att de är det. Att vara kristen innebär att de förmedlar att de hittat sin ledstjärna i livet, de har en gemenskap, de har ett helt paket av värderingar att luta sig tillbaka mot och iaf enligt sig själva (en del av dem) så har de hittat rätt till skillnad från oss andra ofrälsta. Att vara kristen är förvisso väldigt integrerat med värderingar och inte en ren roll, men kontentan hoppas jag framgår vad gäller att förmedla en bild av sig själv genom att säga att man är kristen.
I slutändan då, vad vill man förmedla genom att säga "jag är svensk"? Som jag antydde tidigare så måste det inte finnas en klar personlighetsprofil kopplad till en roll för att den ska funka som identifikationsmedel, vilket innebär att man måste inte kunna svart på vitt statuera "så här är en svensk", men det vore önskvärt.
Sen får man tänka på att genom att bara blicka inåt så fyller inte en svensk identitet nåt syfte, utan det är när vi sätter oss i relation till andra som svenskar som grupp stärks internt och externt. Jämför grupperingarna som uppstår på gymnasiet. Man är inte naturare till rollen förrän man ställs mot samhällare och fordonare. Klassammanhållningen var aldrig bättre än när det var lite "maktkamp" där emellan.
Det här med identifikation genom roller är något som förekommer ständigt och den frågan som du och andra implicit uttrycker är "behöver vi en svensk identitet"? Jag tycker det. Så splittrat och grupperat som samhället är idag med klyftor av alla dess slag så behöver vi något som håller oss samman för att underlätta ömsesidig respekt.
Läst sociologi nyligen?
Problemet är att man vill att alla ska assimileras till detta godtyckliga och efterkonstruerade ideal.
May 1, 2005
Jerry wrote: Läst sociologi nyligen?
Hehe nä faktiskt inte, men jag är ju mer än genomsnittligt intresserad av socialpsykologi.
Men det lär nog hamna några högskolepoäng på pappret på det så fort man får lite tid över.
Jerry wrote: Problemet är att man vill att alla ska assimileras till detta godtyckliga och efterkonstruerade ideal.
Assimilation är att ta i. Tanken är ju inte att man ska slukas totalt i det.
March 23, 2004
Har personligen aldrig förstått patriotism. Jag är inte stolt över att vara svensk.
Därimot är jag väldigt glad över att jag bor i sverige för om man jämför med andra land så har vi det väldigt bra här.
Jag har inte på något sätt påverkat att jag föddes i sverige, det var en ren slump. Stolt kan man vara över att man uppfostrat sitt barn till en bra människa eller liknande, men inte för att man råkat födas i ett speciellt land.
January 31, 2003
richardb wrote: Har personligen aldrig förstått patriotism. Jag är inte stolt över att vara svensk.
Därimot är jag väldigt glad över att jag bor i sverige för om man jämför med andra land så har vi det väldigt bra här.
Jag har inte på något sätt påverkat att jag föddes i sverige, det var en ren slump. Stolt kan man vara över att man uppfostrat sitt barn till en bra människa eller liknande, men inte för att man råkat födas i ett speciellt land.
Det är ingen som kan tvinga någon att vara stolt över sin nationalitet eller sin nationalsång men man kan (bör enligt mig) acceptera att det är den flaggan och nationalsången som gäller i det land man bor i oavsett var man har sina rötter ifrån. Dom dagar som firas behöver du inte fira men respektera att just i detta fall Sverige firar.
Denna debatt handlar mer om att invandrare/nysvenskar bör acceptera att Sverige har en blå-gul flagga och en officiell/inofficiell nationalsång som sjungs till den flagg cermonin än patriotism. Det som många inte kan förstå (däribland jag) är varför flaggan eller nationalsången inte får sjungas och varför svenskarna måste anpassa sig efter invandrarna/nysvenskarna.
2 Guest(s)