February 10, 2004
Tjena
jag måste fråga hur andra ser på den här saken.
Jag och min flickvän har varit tillsammans i 2 år.
För lite mer än 2 månader sedan tog vi ett litet break.
Vi kom då på att vi ville fortsätta vara med varandra, så vi blev tillsammans igen.
och nu problemet:
ca. 1 vecka efter att vi blivit ihop igen, gjorde hon ett graviditets test som visade positivt.
båda vill ha barnet så de är inga problem, MEN! under den tiden vi inte var tillsammans låg hon med en annan snubbe.
jag klandrar henne inte för detta, för vi var faktist inte tillsammans, och de var jag som gjorde slut.
enligt barnmorskan så skulle barnet komma i mitten av oktober, enligt deras "mätningar" vad det gäller sista mens osv. men det visade sig nu att barnet växte för lite så vi åkte till sjukhuset och gjorde ett ultaljud. där visade testet att hon blev gravid den 24 februari, och hon låg med den här andra snubben den 23-24 feb.
och nu har vi ju problemet. ungen skulle lika gärna kunna vara den här andra killens barn, men min flickvänn bryr sig typ inte om det, utan säger hela tiden "det är du som är pappan eftersom att du varit med från början och kommer ta hand om det". är det egoistiskt av henne att tänka så, eller är det bara jag som är dum som tänker "det kankse inte är mitt?".. vad skulle ni gjort?
skulle ni känna er som den riktigt pappan?, är det barnets rätt att få veta vem som är den riktiga pappan om det nu inte är jag som är farsa?
är abort och "försök igen" det som skulle vara bäst kanske?
dagens ord: Ångest
January 31, 2004
Tycker ju först och främst att den andra killen bör få reda på situationen. Du måste ju skriva på papper där du intygar att du är pappan, om du vet att du ev. inte är det (bör) du begå ngt brott.
Sen finns ju problematiken om det inte håller mellan dig och mamman ifråga, då blir ju du underhållsskyldig. (Inget problem kanske om du älskar barnet och vill vara pappan) Men om förhållandet blir mkt infekterat om säg 6mån från nu, då finns ju möjligheten att du inte vill betala för barnet 18år frammåt.
Så det är ju massa problematik som inte gäller känslor.
September 1, 2002
Jag fick typ ångest av att bara läsa det här.
Dina tankar om att det kanske inte är ditt är helt rättfärdigade. Dessutom har du inget ansvar what so ever om det inte är ditt.
Nu är ju inte jag någon expert på hurvida man kan göra faderskapstest innan födsel i och för sig men det kanske vore något. Just på grund av att då kan du förbereda dig innan födsel på om det är ditt eller inte.
February 1, 2003
Vi har väl alla ett gemensamt ansvar gentemot barn som nu lever och barn som kommer till världen.
Speciellt stort ansvar hos föräldrar och närstående så det är ingen liten grej...
Personligen tycker jag att abort är en absolut nödutväg, och att den lille krabaten som börjat formas borde äga samma rättighet till liv som alla andra på denna jord.
Jag _hoppas_ att jag skulle, om jag hamnade i samma situation, ge det hela den chans det förtjänar, men vete katten hur jag skulle resonera då man står mitt upp i det.
Det viktigaste ur ett barns perspektiv skulle jag säga är kärlek, lite mer kärlek och ytterligare lite mer kärlek. En tillvaro där barnet får vara den unika individ som barnet är. Det är ju lämpligt om man känner att man klarar av det hela ekonomiskt och med arbetssituation/studiesituation, men kärleken kommer i första hand för det brukar oftast finnas en mängd med människor som kan ställa upp på det mesta, allt från ekonomiskt till barnpassning.
Känner du att du kan älska barnet som ditt eget? Om så är fallet så ser jag bara ett svar, behåll det. Om inte så är frågan varför...
Men som någon tidigare skrev, det är viktigt att ta kontakt med den eventuelle "andra-pappan".
Håller tummarna för att allt ska bli så bra som det bara är möjligt, och jag hoppas på lite bejbeeez-bilder.
Over and out //
D
May 8, 2001
Om du vill ta hand om någon annans barn kan bara du svara på men för många verkar det inte vara något problem. Det finns många som lever så även om din situation är lite annorlunda. Oavsett så ska du göra ett faderskapstest istället för att undanhålla den anda killen detta. Dels för att det kan vara ditt barn och då är det nog skönt att veta detta, dels pga de rättsliga orsakerna som tidigare nämnts. Ert förhållande verkar inte vara helt stabilt och min erfarenhet är att småbarn verkligen sätter förhållanden på sin spets...
Desktop: Gigabyte GA-MA770-DS3 | AMD Phenom II 955 BE | 8GB PC6400 | Samsung 1TB + 500GB | Powercolor HD3870
3DMark 2006: 11932 3DMark Vantage: P5137
Laptop: Macbook Pro 2012 | 8GB | Samsung 830 128GB SSD
HTPC: Mac Mini | 3GB | 500GB
February 10, 2004
tack för alla svar, känns som om att jag tänker likadant som många andra.
det var någon ovan som skrev nått i stil med "det första barnet vill man ju ska vara sitt egna", och det är nog så jag också känner det.
om barnet nu skulle komma till jorden, så finns det ingen tvekan om att jag skulle ta hand om det. det är ens ansvar som vuxen, men det skulle ändå kännas konstigt. det blir ju liksom "min flickväns barn, som hon fick när VI var tillsammans!?"
aa, det är en jäkla jobbig situation, och enligt henne så vill hon inte att den andra killen ska veta om det är hans(om fallet nu är sådant). hade jag varit den här andra killen, så hade jag blivit riktigt tokig om jag, om 10år, fick reda på att jag har en son/dotter.
jag har hört nått om fostervattenstest, men vet inte riktigt hur det funkar, ska försöka googla lite på de.
tack för alla svar!
January 12, 2004
min syn...
För det första så är det upp till henne om det ska till abort eller inte, du kan tala om vad du vill eller önskar.
Sedan är det bara att bestämma dig, antingen kör du på och erkänner att du är fader till barnet, eller så väntar du tills ungen är född och gör faderskapstest och bestämmer dig för vad du ska göra då.
September 12, 2001
Nämen dra åt helvete! 😮
Det där var ingen lätt situation att lösa på ett smidigt sätt.
Men...du ska _INTE_ skriva på några papper alls innan ett faderskapstest har klart visat vem som är fadern.
Att hon sedan inte vill att den andra killen ska få veta ifall det är han som är fadern gör mig rätt förbannad. Det är direkt oansvarigt!
Jag vet vad jag skulle göra i denna situation och det är inte att stanna kvar i förhållandet. Inte en chans!
December 24, 2002
skiroy wrote: Nämen dra åt h*****e! 😮
Det där var ingen lätt situation att lösa på ett smidigt sätt.
Men...du ska _INTE_ skriva på några papper alls innan ett faderskapstest har klart visat vem som är fadern.Att hon sedan inte vill att den andra killen ska få veta ifall det är han som är fadern gör mig rätt förbannad. Det är direkt oansvarigt!
Jag vet vad jag skulle göra i denna situation och det är inte att stanna kvar i förhållandet. Inte en chans!
Kan inte mer än hålla med dig.. Uppfostra någon annans barn.. njae.. okej om jag träffade en tjej som redan hade barn från början.. Men i detta fall hade jag nog velat att det skulle vara _MITT_ barn.
Smidigast vore att säga tack och hej och dra.. Om ni redan har haft det knackligt och efter ett uppehåll kommit fram till att ni ska bli tillsammans igen.. hmm.. det känns ju som om det max kommer att hålla ett år till iallafall. Ska du då dras med någon annans barn? Kom igen grabben.. stå på dig lite, sätt ned foten och framförallt be din tjej mogna lite.. Klart som fan att den "riktiga" farsan ska veta att han är farsa.. För barnet kommer ju någon dag att undra.. Ska det då komma som en chock för killen eller?
Om ni nu vill behålla barnet för att ni inte tycker om abort, för att ni bryr er om bäbisen.. då ska ni också bry er hela vägen och tala om för den riktiga farsan att han tyvärr har dragit nit-lotten när han juckade utan hatt!
Och du ska framförallt göra det som är bäst för dig.. DRA! Visst det kanske känns jobbigt i början, men det blir nog ännu jobigare om du inte drar..
..lider med dig..
January 31, 2004
Att lämna förhållandet är ju något som du måste tänka över, men varför blev det ett "break". Om man väljer att ta det steget, så känns det som i mina ögon och personliga erfarenheter att det finns en anledning och den anledningen är inget som repareras eller förändras på 2månaders "uppehåll"
Anser man att man vill vara tillsammans ändå och att man älskar varandra så varför hoppade hon i säng med en annan kille en helg. Antar att det var en fyllegrej från hennes sida.
Jag hade inte tagit tillbaka en tjej inom 2månader om jag eller hon gjort slut oavsett om hon hade legat med 0 eller 10killar under den tiden. Men alla resonerar ju olika, jag är kanske gammal och konservativ med mina 30år 🙂
Det är bara du som kan känna om det är är rätt för dig att vara tillsammans med henne.
Angående barnet ring till en mödravårdscentral eller liknande för att konsultera, om du inte är pappan så måste ju den andra killen få veta detta.
June 16, 2004
Får jag fråga hur länge ni hade erat "break"?
Tycker det är konstigt att tjejer alltid hinner ha sex med en annan kille under ett "break", även om det bara är en månad. Känner många tjejer som haft "break", samtliga har haft sex med andra under den lilla perioden 😕
Svårt att säga hur du ska göra, men jag skulle antagligen be min tjej dra åt *******
Riktiga fadern förtjänar att få veta, och jag skulle aldrig vilja att mitt första barn är någon okänd snubbe som min flickvän låg med's barn. Dessutom skulle jag misstänka att hon inte vet vem den andre killen är, eller att hon inte tror att han skulle hjälpa till med barnet, och är rädd för det, och därför vill att du ska finnas där istället. Kanske inte är så, men jag skulle misstänka det..
August 16, 2004
Combat wrote: jag har hört nått om fostervattenstest, men vet inte riktigt hur det funkar, ska försöka googla lite på de.
Fostervattenprov ökar missfallsrisken dramatiskt, ingenting att rekommendera.
June 16, 2004
bha* wrote: Fostervattenprov ökar missfallsrisken dramatiskt, ingenting att rekommendera.
"Det finns en liten risk för att fostervattenprovet kan leda till missfall. Den beräknas till ett missfall på mellan 100 och 200 provtagningar."
Dessutom står det "Om du är gravid och över 35 år erbjuds du att ta fostervattenprov", jag antar att en tjej som beter sig så inte är över 35 år..
Knivig situation du hamnat i.
Tycker din tjej har delvis rätt i det hon säger, men då vill det ju till att du verkligen tycker om henne och kan tänka dej tillbringa din frantid tillsammans med henne.
Vad det gäller egna och andras barn så har iaf inte jag (tycker jag själv iaf) gjort någon skillnad eller tyckt mer eller mindre om nån unge i de förhållanden jag levt i. Alla ungar i hushållet har fått sin beskärda del av omtanke/ömhet/ovett enligt vad jag själv upplevt det som.
Nu är iofs situationen lite annorlunda än vad jag levt med, men går ni in i det med öppna ögon så tycker jag inte det skulle vara någon svårighet för din del att ställa upp som "farsa", dock måste den biologiska pappan naturligtvis underrättas om faderskapet och få uttrycka sin åsikt. Han kanske är helt ointresserad?
Möjligheten för dej kan ju då vara att helt enkelt adoptera barnet och ta på dej allt ansvar vad det gäller uppfostran och typ ekonomi.
Hur ni än gör bör du och tjejen tänka igenom saken rejält, att dumpa henne som någon föreslog tycker jag låter ganska överilat, iaf om du tycker om tjejen och tagit tillbaks henne en gång redan.
Sen skall du rimligtvis kolla upp faderskapet ordentligt via faderskapstest när barnet är fött, för du lär knappast vilja gå och grubbla över det resten av ditt liv.
Ungar är dock ungar och ska inte behöva komma i kläm för att föräldrarna beter sej som dom gör ibland.
ASUS M5A97 - AMD FX-6300 6-core - 12 GB Corsair DDR3 - Gigabyte 7790 2GB GDDR5 - Några TB HDD
Inte så flitig besökare på forum numera, intresset för hårdvara och datorer har minskat rejält. Mer om mej på min SD-kritiska blogg på: http://www.christer.gunnarsson.biz
2 Guest(s)