Val-resultatet|Page 4|Allt mellan himmel och jord|Forum|Nordichardware

Tjena grabbar, tänkte förklara varför ni inte ska lipa över ett NEJ till EMU. Om ni undrar hur jag vet, så är det för att jag är civilekonom med inriktning mot internationell finansiering (nationalekonom - vi studerar sån här trist skit). Lite långt inlägg, men det är allmänbildande (som all tråkig skit ju är 😉 ):

Låt mig måla upp ett scenario för er:
-Sveriges ek. utveckling går något sämre än ex. den Tyska. Detta är något helt naturligt även inom mycket sammanlänkad ekonomisk union som EU (och EMU) pga. att olika länders industriella sammansättning inte är identisk.

--EGEN KRONA--
-> Har vi egen krona så sjunker vår valuta i jämförelse med den tyska (här EURON).
-> Vår export ökar då den lägre kronan ger billigare priser för utlandet för våra produkter.
-> Investeringsklimatet för utlänska investerare förbättras pga. internationellt sett billigare arbetskraft i Sverige (valutarisken minimeras med hjälp av valuta"hedging").
-> Utländsk import blir dyrare - alltså importerar vi mindre produkter från utlandet. Vi söker substituerande inhemska produkter, vilket ökar vår inhemska konsumtion.
-> Genuint inhemska produkter ökar inte i pris, vilket innebär att vi konsumerar minst lika mycket inhemska produkter som innan (nästan hela servicesektorn är inhemsk, stor del av våra matprodukter, viss elektronik och andra industriprodukter etc.).
=> Allt detta fungerar som en vitamininjektion i den svenska ekonomin: ökningen i vår inhemska konsumtion tillsammans med den ökande exporten och ökade utländska investeringarna verkar till att höja den svenska produktionen, vilket på sikt ökar värdet på vår svenska krona igen.
MÄRK VÄL ATT DETTA SKER UTAN ATT VI MÅSTE GÖRA MASSIVA NEDSKÄRNINGAR I BÅDE PRIVAT OCH OFFENTLIG SEKTOR, VILKET I SLUTÄNDAN VERKAR NEGATIVT FÖR DEN EKONOMISKA ÅTERHÄMTNINGEN.

--MED EURON--
-> Om vi däremot har Euron, så får vi då Tysklands ekonomi jämförelsevis har en bättre utveckling (eller mindre dålig) än Sverige, ett pris på Euron som speglar den Tyska ekonomin bättre än vår egen. Detta beror förstås på att Tysklands ekonomi är MYCKET större än vår, och påverkar värdet på Euron mycket mer än vi.
-> Med en för oss för hög valuta (Euron) så ökar priset på våra exportprodukter internationellt sett, vilket får den att minska.
-> Då vi ser att vår valuta är stark (trots att vi svenskar eg. är på väg in i en lågkonjunktur, men hålls uppe av Tysklands utveckling) blir priserna på utländska produkter lägre, och vi börjar föredra import framför inhemsk konsumtion. Detta verkar negativt mot den inhemska industrin.
-> Den starka Euron innebär också att både den offentliga sektorn och den privata börjar låna pengar från utlandet (då den positiva valutautvecklingen gör lånen billiga för oss) för att stödja den stagnerande ekonomin. Dessa lån innebär en konstgjord andning i den svenska ekonomin, vilket gör att krisen kan fortsätta fördjupas utan att vi egentligen märker en lågkonjunkturs verkliga konsekvenser.
-> När dessa konsekvenser slutligen uppenbarar sig för gemene man har vi ofta redan gått förbi lågkonjunktursstadiet och grävt ner oss i en onödigt djup recession (en djupare version av lågkonjunktur) med en kraftig skuldbörda på våra axlar som kommer att motverka våra krafttag att ta oss ur krisen.
-> Vad som följer är alltså en åtstramningspolitik utan like (för att tillfredsställa våra utländska långivare). Vi måste stå för konstnaden av att ett flertal privata företag går i konkurs, eller helt enkelt använda offentliga medel för att rädda livhanken på dem (vilket skedde ex. med ett flertal banker för inte så länge sedan).
-> Det enda medel vi har för att öka vår export (eftersom vår valuta fortsätter att stiga pga. Tysklands jämförelsevisa goda ekonomi) är att sänka priserna på våra egna produkter, vilket främst sker genom sänkta löner. Då vi redan är i kris får detta liten effekt på den inhemska konsumtionen (då alla är fattiga), vilket annars skulle kunna hjälpa till att dra igång den egna produktionen.
-> Oavsett om krisen blir lika djup som i ovanstående beskrivning eller inte, så SKER EVENTUELL (!) EKONOMISK ÅTERHÄMTNING TILL PRISET AV INTE BARA EN KRAFTIGT NEDRUSTAD OFFENTLIG SEKTOR, UTAN OCKSÅ TILL PRISET AV ATT ETT ÖVERDRIVET ANTAL ANNARS KONKURRENSKRAFTIGA OCH HÄLSOSAMMA FÖRETAG (I EN EKONOMI MED FLYTANDE VALUTA) KURSAR.

Jag säger EVENTUELL återhämtning, för i ett fall som ovan beskrivet så är krisen ofta så djup att vi utan att IMF eller en sammanslutning av våra internationella långivare skulle avskriva vår utlandsskuld, så skulle vi knappast klara oss ur den.

Detta är ex. resultatet av att en av latinamerikas mest lovande ekonomier, Argentina, band sin valuta till den amerikanska dollarn. Pga. skillnad i industriell utveckling blev den goda amerikanska utvecklingen den direkta orsaken till den argentinska ekonomins kollaps.

Detta är anti-tesen för vad EU är ment att göra - nämligen att en fri handel över gränserna gör att den ekonomiska utvecklingen i ett land drar med sig andra länder uppåt.

På en kontinent som härjats av mer krig än någon annan, och som har en mer stridslysten och heterogen befolkning än någon annan (där små länder som England och Spanien härjas av självständighetsorganisationers terrordåd), vad tror ni händer då den goda ekonomiska utvecklingen i ett grannland blir den direkta orsaken till att ens egen ekonomi kollapsar?
Detta är självklara saker för varje nationalekonom som studerat till en viss nivå, trots att orsaken till att vi inte längre har fasta växelkurser snarare är pga. empiriska missöden (får man ont varje gång man stoppar fingret i kontakten, så slutar man tillslut att göra det). Det är också orsaken till att de flesta nationalekonomer utan politiska band fördömmer EMU-projektets framtid.

Lessen om jag uttryckt mig otydligt eller jobbigt. Resonemanget är inte svårt ens för icke-ekonomer - det är bara väldigt djuplodat, vilket gör det jobbigt för folk som inte får ståfräs av ekonomi att träggla igenom resonemanget.

Jag resonerar mig fram till att Euron är ödesdigern för vår ekonomi. Det gäller för alla valutaunioner som är för stora - inget personligt agg mot just Euron. Men ta inte mitt ord (eller någon annans) för det utan att känna till resonemangen bakom påståendet.