Log In
Home
March 10, 2002
Offline
Kickio wrote: beräkna gränsvinkeln för totalreflektioon då ljus går från glas med brytningsindex 1,55 till luft?(vill ha hela uträkningen)
Hrmm, hade velat ha brytningsvinklen. Men jag antar att den ska vara 90 grader då.
Då är det bara att sätta in värdena i brytningslagen.
1,50*sin g = sin 90 Vilket ger sin g = sin 90/sin 1,5 = 41,8
g = 41,8 grader
Så du menar?
January 15, 2004
Offline
Snells lag.
n1 = brytningsindex för glas = 1,55.
n2 = brytningsindex för luft = 1 (ungefär).
theta_1 = infallande vikeln (kritisk vinkel i det här fallet)
theta_2 = refraktionsvinkel (90 grader i det här fallet)
n1 * sin(theta1) = n2*sin(theta2)
n2 = 1, theta_2 = 90 grader =>
1,55 * sin(theta_1) = 1
sin(theta_1) = 1/1,55
theta_1 = arcsin(1/1,55)
January 29, 2005
Offline
Det blir sin b/1,55 sin(-1)
January 29, 2005
Offline
Och i totalreflection är alltid gränsvinkeln 90 grader för sin b
January 29, 2005
Offline
En 0,50 m hög lilja fotograferades på 2,60 m avstånd. På bilden blev den 20 mm hög. Beräkna kameraobjektivets brännvid?
January 4, 2001
Offline
ViU wrote: En till, dock med inrikting på geometri, lös om ni känner för, mig kvittar det. Den är endast för eventuella uttråkade personer eller folk med intresse för detta.
En triangels vinklar A, B och C satisfierar ekvationen sin A sin B = cos C. Visa att triangeln är rätvinklig.
Vi kan skriva om sin A sin B = cos C till:
sin A * sin B = cos (180 - (A+B))
och vi vet att cos (α + β) = cos α * cos β - sin α * sin β. Alltså får vi:
cos (180 - (A+B)) = cos 180 * cos (A+B) - sin 180 * (A+B) = -cos (A+B)
och då vet vi också att:
sin A * sin B = cos A * cos B - cos (A + B)
Nu har vi alltså att:
cos A * cos B - cos (A + B) = -cos (A+B)
<=>
cos A * cos B = 0
Och det kan bara bli noll om A eller B är 90 grader.
April 1, 2003
Offline
matematik: expoentialfunktioner o logartimer:
hur tusan skall man göra på dessa:
1:
3^x - 2 * 3^(1-x) = 1
2:
e^x - 3*e^-x = 2
på tvåan har jag gjort följande:
e^x - 3*e^-x = 2
e^x - 3/e^x = 2
senn e jag fast.....nån som har lust o hjälpa till lite? =)
January 4, 2001
Offline
oxiswoofer wrote: matematik: expoentialfunktioner o logartimer:
hur tusan skall man göra på dessa:
1:
3^x - 2 * 3^(1-x) = 12:
e^x - 3*e^-x = 2på tvåan har jag gjort följande:
e^x - 3*e^-x = 2
e^x - 3/e^x = 2senn e jag fast.....nån som har lust o hjälpa till lite? =)
Har du provat att mclaurin utveckla ekvationerna? Jag orkar inte riktigt göra det nu, men du borde nog testa det!
April 1, 2003
Offline
uh....ingen aning vad mclaurin utveckla e för någe....inget vi har lärt oss....(än iaf...)
men men..
January 15, 2004
Offline
2:
e^x - 3*e^-x = 2
flytta över 2 till V.L. och multiplicera med e^x
(e^x)^2 - 2e^x - 3 = 0
[t = e^x]
t^2 - 2t -3 = 0
lös andragradsekvationen
t1 = 3
t2 = -1
[x = ln(t)]
ln(t1) = 1.0986...
ln(t2) -> ingen lösning ty t2 < 0
x är alltså 1.0986
pss löses uppgift ett.
spolier:
bryt ut 2*3^(1-x) till 2*3 * 3^-x
February 1, 2003
Offline
uppgift nummer 1.
3^x - 2*3^(1-x) = 1
3^x - 6/3^x = 1
3^x = t ==> t - 6/t = 1 ==> t^2 - t - 6 = 0 ==> t = 1/2 +- Sqrt(1/4+24/4) = 1/2 +- 5/2
t1 = 3
(t2 = -2)
3^x = t ==> xln 3=ln t
x = ln3 / ln3 = 1
Svar: X=1, insättning/prövning med det ursprungliga uttrycket visar att liket gäller för x=1
April 1, 2003
Offline
ahh..okej...nu löste jag ettan iaf, thnx
February 20, 2005
Offline
Templar- wrote: Nitroglycerin bildas av salpetersyra och glycerol och har molekylformeln C3H5(NO3)3
Hej alla, mitt första inlägg!
Jag har en vetgirig styvdotter, och min stackars skolkemi räcker inte till....
Vad är molekylen C3H5, (och enbart C3H5), för något? Är det något speciellt med den molekylen, och isåfall vad?
Ja, det är en fråga till ett skolarbete, får jag bara tillräcklig bakgrundsinformation av er kan jag se'n ställa de rätta frågorna till henne - så hon lär sig vad det är.
Jag vill ju inte bara servera henne svaret, men då måste jag också förstå... 
Tacksam för svar...
/Bryn
November 27, 2003
Offline
brynbrenainn wrote: [Vad är molekylen C3H5, (och enbart C3H5), för något? Är det något speciellt med den molekylen, och isåfall vad?
Ja, det är en fråga till ett skolarbete, får jag bara tillräcklig bakgrundsinformation av er kan jag se'n ställa de rätta frågorna till henne - så hon lär sig vad det är.Jag vill ju inte bara servera henne svaret, men då måste jag också förstå...
Tacksam för svar...
/Bryn
[Image Can Not Be Found]
C3H5 är skelettet i molekylen och den kan inte existera i ren form då den inte skulle vara stabil då. Molekylen du ser nederst är väl närmast möjliga stbaila molekylform.
Det som gör nitroglycerin så explosivt är den extrema volymskillnad och energitillstånd som skiljer mellan vanlig N2 som bildas efteråt och NO3-grupperna.
//Andreas
December 5, 2002
Offline
Antar att detta är rätt tråd, behöver hjälp med ett Matte D tal, Det är väl inte så svårt egentligen, men skulle uppskatta om nån löser uppgiften åt mig då jag inte klarar av det själv 😀
"Säker Omkörning"
"Tänk dej att du är ute och kör och blir omkörd av en annan bil. Din hastighet är 20m/s (72km/h) och den omkörande bilen har hastigheten 30 m/s (108km/h). omkörningen, dvs att man kör ut till vänster, startar 25m bakom din bil och avslutas med att svänga in till höger 25m framför din bil.
Från andra hållet kommer en mötande bil och med hastigheten 30m/s (108km/h) och befinner sig på avståndet 300m när omkörningen börjar. Finns det risk för kollision om vägen är så smal att inte tre bilar i bredd får plats?"
Tack på förhand 😉
February 1, 2003
Offline
gah...
den bil som kör om har den relativa hastigheten 10m/s i jämförelse med bilen som blir omkörd
50meters sträcka(bilens längd försummad) tillryggaläggs på 5sekunder då hastigheten är 10m/s.
Bilen som kör om har den relativa hastigheten 60m/s och befinner sig 300m, där finns alltså precis 5 sekunder innan kollision.
Risken för kollision är alltså ganska påtaglig ... om man sedan lägger till att bilen man kör om är +2meter lång så blir omkörningstiden >5 sekunder
... gah
April 1, 2003
Offline
min mattelärare säger att differentioalkalkyl är en av ingenjörens viktigaste redskap...men han säger inte hur man tilllämpar derivator o sånt IRL, dvs på arbetsmarkanaden? nån som vet det? läser nu till dataingenjör o jag skulle gärna vilja veta hur jag kommer använda derivatorna i framtiden ? aldrig fått något rikigt svar på det..
February 1, 2003
Offline
Oxiswofer, om du till exempel kikar på våglära som är en av grundstenarna i all fysik så återkommer derivator och differentialekvationer hela tiden.
Sedan är det så att ALL integralkalkyl bygger på diff.kalkyl.
Man kopplar derivatan till dess primitiva funktion på ett väldigt trevligt sätt som gör att man enkelt kan evaluera värdet på en definitiv integral. Detta med hjälp av insättningsformeln som säger: Int(f(x)dx,a,b) = F(b)-F(a) där F är primitiv till f.
exempel på diff.ekvationer...
Då man i gymnasiet skriver att en pendel/fjäder kan beskrivas med ekvationen: y=A*sin(w*t + a) där A är amplituden, w är vinkelfrekvensen och a är fasförskjutning. Så är det resultatet av att ha löst differentialekvationen: d^2y/dt^2 + k/m * y = 0 som är vad det hela handlar om. Där det hela bygger på att F=ma = m* dv/dt = m * d^2y/dt^2
På liknande sätt bygger man upp alla vågrörelser ... och kan utifrån att man känner en lösning tillämpa det på andra liknande fysiska fenomen, t.ex. en vibrerande sträng...
Vidare så är många av dagens problem av typen minimering- och/eller maximeringsproblem. Här kommer första- och andraderivata in genom att det är "enkelt" att hitta stationära punkter som eventuellt kan vara extrempunkter(lokala)
Vad mer... då man läser flerdimensionell analys så för man det hela vidare till flera dimensioner (no shit sherlock) Men fortfarande så deriverar och integrerar man på samma sätt.
Hoppas du fått lite info iaf... om inte så fråga gärna mer
March 14, 2001
Offline
Kom på en sak nu jag..
Om jag har exempelvis ett skjutmått med oändlig nogrannhet, och om jag då för måttet mot 0 (noll alltså inte mäter något) och när jag närmar mig blir de ju mindre mellan rum och mer decimaler, 0,000000000001, för jag ihop det lite till blir det ännu fler och eftersom det har oändlig nogrannhet kommer jag alltså aldrig kunna skjuta ihop måttet efter som decimalerna bara ökar.. eller hur?.. 🙄
February 1, 2003
Offline
usch... dessa infinitesimala problem...
förutsatt att du kan hålla på i oändligheten så kan skjutmåttet bli noll då du skjutit det oändligt nära ... alltså du får hålla på oändligt länge ...
Man skulle kunna leka med olika sådanna problem och tänka på storleken på olika talklasser ... till exempel så finns det oändligt många heltal, oändligt många reella tal, men det finns FLER reella tal än heltal (Du har ju oändligt med rella tal mellan 1 och 2, mellan 1 och 1.5 mellan 1 och 1.00000000001 osv.)
jag lämnar detta här ... innan det blir för mycket skriva...
2 Guest(s)
