October 8, 2005
Jag har en fråga om fysik:
Man har 250 gram av en okänd vätska. Denna vätska har värmekapacitet 50 J/K. Man värmer den med en doppelektrod som har effekten 15 W tills temperaturen stabiliseras. När man tar bort doppelektroden sjunker temperaturen först med 1,2 K/min. Vad är vätskans specifika värmekapacitet?
May 1, 2005
nessler wrote: Jag har en fråga om fysik:
Man har 250 gram av en okänd vätska. Denna vätska har värmekapacitet 50 J/K. Man värmer den med en doppelektrod som har effekten 15 W tills temperaturen stabiliseras. När man tar bort doppelektroden sjunker temperaturen först med 1,2 K/min. Vad är vätskans specifika värmekapacitet?
Eftersom temperaturen är stabiliserad när 15W tillförs genom doppelektroderna så måste även värme föras bort med just effekten 15W. Vid ögonblicket då elektroderna tas bort är dT (T_vätska-T_omgivning) densamma och 15W gäller även just då.
dQ = c m dT
dQ/dt = c m dT/dt
dT/dt = 1,2 K/min = 0,02 K/s
dQ/dt = 15W = 15 J/s
c = (dQ/dt) / (m dT/dt) = 15/(0,25*0,02) = 3000 J/kgK
October 8, 2005
dreamweaver wrote: [quote=nessler]Jag har en fråga om fysik:
Man har 250 gram av en okänd vätska. Denna vätska har värmekapacitet 50 J/K. Man värmer den med en doppelektrod som har effekten 15 W tills temperaturen stabiliseras. När man tar bort doppelektroden sjunker temperaturen först med 1,2 K/min. Vad är vätskans specifika värmekapacitet?
Eftersom temperaturen är stabiliserad när 15W tillförs genom doppelektroderna så måste även värme föras bort med just effekten 15W. Vid ögonblicket då elektroderna tas bort är dT (T_vätska-T_omgivning) densamma och 15W gäller även just då.
dQ = c m dT
dQ/dt = c m dT/dt
dT/dt = 1,2 K/min = 0,02 K/s
dQ/dt = 15W = 15 J/s
c = (dQ/dt) / (m dT/dt) = 15/(0,25*0,02) = 3000 J/kgK
Så här gjorde jag:
E=t*P
E=60s*15W
E=900J
E=c*m*dT
900=c*0,250*1,2
c=900/(0,250*1,2)
c=3000 J/kg*K
Men då använder man ju aldrig vätskans värmekapacitet som var 50 J/K i uträkningen. Facit säger också att det är fel, rätt svar är 2800 J/kg*K.
Om man gör så här får man rätt:
Räknar ut energin som
E=60s*15W
E=900J
Men sedan drar man från 1,2*50. (50 är ju vätskans värmekapacitet)
900-(1,2*50)=840
840=c*0,250*1,2
c=2800 J/kg*K
Man kan också göra så här:
Räknar ut energin som
E=60s*14W (14 för att 1,2 K/min * 50 J/K = 1W)
E=840J
840=c*0,250*1,2
c=2800 J/kg*K
Men jag fattar inte riktigt varför man måste göra så?
May 1, 2005
Den där uppgiften känns lite konstig om man ser till vad värmekapacitet och specifik värmekapacitet faktiskt är:
* specifik värmekapacitet, c, är den värmemängd som erfordras för att höja temperaturen hos 1 kg av ett ämne en grad.
* värmekapacitet, C, den värmemängd som under fastställda betingelser måste tillföras ett system för att dess temperatur skall öka med en grad.
Alltså är c = C/m
men här är c = 50/0,25 = 200 J/kgK
Det är något med uppgiftens formulering som inte stämmer känns det som. Det skulle funka om de 50 J/K som nämns i uppgiften stjäls av något annat i systemet.
October 8, 2005
Ok, exakt så här står det i uppgiften:
I ett kärl finns 250 g av en vätska med värmekapaciteten 50 J/K. Med en värmespiral, som utvecklar 15 W, höjs vätskans temperatur. Så småningom stabiliseras den och blir konstant till dess värmetillförörlsen stängs av. Då faller temperaturen till en början med 1,2 K per minut. Beräkna vätskans specifika värmekapacitet.
Det är uppgift 7.10 i boken Heureka A till gymnasieskolan.
November 27, 2003
nessler wrote: Ok, exakt så här står det i uppgiften:
I ett kärl finns 250 g av en vätska med värmekapaciteten 50 J/K. Med en värmespiral, som utvecklar 15 W, höjs vätskans temperatur. Så småningom stabiliseras den och blir konstant till dess värmetillförörlsen stängs av. Då faller temperaturen till en början med 1,2 K per minut. Beräkna vätskans specifika värmekapacitet.
Det är uppgift 7.10 i boken Heureka A till gymnasieskolan.
Det blir viss skillnad. Det är mao kärlet som besitter 50J/K 😉
//Andreas
May 1, 2005
Nä, det finns 10 000 olika kombinationer. Du har 0001-9999 och så har du 0000 också, alltså 9999+1=10 000.
Annars så räknar man 10*10*10*10=10 000, för det finns 10 olika möjligheter för varje pinsiffra (0-9). Hade man t ex istället haft en pinkod med bara bokstäver hade det blivit 28*28*28*28=614 656 olika möjliga kombinationer. (om man inte räknar med 'w')
July 4, 2003
Har ett grupparbete i historia och ska hämta så mycket fakta som möjligt om den här bilden, vi måste först ta reda på var bilden kommer ifrån.
Någon som vet något om bilden?
http://files.upl.silentwhisper.....bild1e.jpg
January 15, 2004
Statyn hästammar från Assyro-Bayloniska mytologi.
Jag hittar inte så mycket om den på internet. Böcker kan vara att föredra.
October 10, 2004
Sitter här en söndags och räknar matte 🙂 Eftersom boken är aldeles för lätt så har vi fått ett extra pappper med en massa kluriga uppgifter.
Det handlar om ekvationer på matte A nivå så borde inte vara allt för svårt för vissa?
Följade uppgift behöver jag få lite hjälp med:
x/a=b/2
Lös ut X?
January 4, 2001
yazaka wrote: Sitter här en söndags och räknar matte 🙂 Eftersom boken är aldeles för lätt så har vi fått ett extra pappper med en massa kluriga uppgifter.
Det handlar om ekvationer på matte A nivå så borde inte vara allt för svårt för vissa?
Följade uppgift behöver jag få lite hjälp med:
x/a=b/2
Lös ut X?
Ta gånger a i både vänster och högerled...
July 4, 2003
ren wrote: Statyn hästammar från Assyro-Bayloniska mytologi.
Jag hittar inte så mycket om den på internet. Böcker kan vara att föredra.
Tack, fast vi hade redan hittat bilden, det var den sumeriska underjordsguden och han hette Nergal.
January 15, 2004
GatriC wrote: [quote=ren]Statyn hästammar från Assyro-Bayloniska mytologi.
Jag hittar inte så mycket om den på internet. Böcker kan vara att föredra.
Tack, fast vi hade redan hittat bilden, det var den sumeriska underjordsguden och han hette Nergal.
Helt säker?
Nergal var/är/tros vara en blandning mellan människa och lejon.
Jag har sett många lejon i mitt liv och varelsen på bilden som du länkade till har inte ett inslag av lejon i sig.
January 13, 2004
yazaka wrote: [quote=Boomhauer]multiplicera upp a bara
Hur menar du med att multiplicera upp ?
Har man inte kläm på det så kommer det bli väldigt svårt senare, så här kommer lite paint skillz :bgrin:
[Image Can Not Be Found]
Du kan alltid flytta variabler och konstanter fram och tillbaka enligt de röda pilarna. Vad man egentligen gör är att multiplicera eller dividera bägge leden med den del man flyttar.
1 Guest(s)