Krönika: Två diskar fler än fyra elefanter|Page 2|Arkiverade nyheter|Forum|Nordichardware

Jag vill bara påpeka en liten detalj. På 80-talet var de snabbaste CPU:erna man kunde köpa på ett fåtal Mhz och de största diskarna var på nån Mb i dagsläget så är de snabbaste processorerna på 3800Mhz vilket är en ökning på ca 1200 gånger medans de största diskarna är på 300 Gb vilket är 307200 Mb vilket är en ökning ca 100000 gånger läg då ocså till att CPu:erna bara blivit mer strömkrävande och varmare medans hårddiskarna då var stora som en stor bärbar dator medans nu är lite mindre än en en pocketbok och har dessutom blivit mindre strömkrävande de har dessutom blivit vässäntligt snabbare. Så att säga att hårddiskarna inte hinner med i utveckligen är fel. Okej jag erkänner att hårddisken är en flaskhals i systemet men den är endå den komponent som kräver minst hastighetsmäsigt. Eftersom de program som ska köras eller de videosekvenser som ska spelas upp laddas innan upp i RAM minnet och sen arbetar CPU:n och GPU:n mot RAM mnnet istället för mot hårddisken vilket sätter större press mot RAM-minnet istället för hårddisken. Visst märker jag en enorm skillnad på min kompis dator som har 4 Raptor (74Gb) i en RAID0 array men i det lägget märker jag ingen som helst flaskhals hos hårddiskarna och med tanke på hur snabbt utveckligen går på hårddisk fronten så är det möjligt för de flest att köpa ett sådant system och då är flaskhalsen inget problem längre. Och med tanke på utvecklngen så är solid state och fiberchannel nått som de flesta har råd med ganska snart.
Ha det i åtanke när du säger att hårddiskkar är så otroligt föråldrade och efter i utvecklingen jag skulle hellre säga de är processorn som är efter i utvecklingen. Visst skulle det sitt fint med en revulution på hårddisk fronten men med tanke på hur snabbt hårddiskarna utvecklas så väntar den revulutionen bakom nästa krök eller så är den redan här men vi har bara inte insett det ännu.

The Dragon, orkade inte läsa UndaC:s svar, men hans krönika handlar om DAGENS utveckling.

EDIT: dagens utveckling (månad till månad/år till år) sker snabbt och intensivt på datormarknaden, utom på just hårddiskfronten.

Orkar inte riktigt lägga mig i diskussionen om SATA, RAID och solid state men jag tror att det är ingen som nämnt spinntroniska diskar? Spinntronik kommer revolutionera allt vad lagring och datahantering innebär. Visserligen är tekniken väldigt beta än så länge men när den kommar så kommer den stort

pastar lite från KungligaTekniskas info blad

Den spinnande transistorn - inte längre en dröm

I september 2003 presenterades en världsupptäckt på KTH. Ett material som är både halvledande och har användbara magnetiska egenskaper vid rumstemperatur. Forskare på KTH har tagit ledningen i en internationell kapplöpning om morgondagens teknik.

I dagens datorer processas informationen av halvledarchip och lagras i magnetiska diskar. Morgondagens teknik kan innebära att de här delarna smälter samman i ett enda chip. Det hela baseras på elektronernas så kallade spinn. (Se mer om spinnet i faktarutan nedan.)

Riktningen på det här spinnet, upp eller ner, kan användas som informationsbärare, som ettor och nollor, när man har utrustning som kan påverka och avläsa spinnriktningen. Den här tekniken tros kunna ersätta mycket av dagens elektronik och kallas därför spinntronik.

En del spinntronik-tillämpningar finns faktiskt redan, till exempel i läshuvudena på vanliga hårddiskar. Däremot har man tidigare inte lyckats hitta ett ämne som kan utnyttja både de magnetiska egenskaper som möjliggör spinntronik och som samtidigt är halvledande. En halvledare fungerar som både isolator och ledare, och det här kan man styra med ström och det är med hjälp av dessa som du kan bygga upp så kallade logiska kretsar. Logiska kretsar är själva basfundamentet för en dator. Processorn är exempel på en logisk krets.

Nu till det stora: Kan du kombinera dessa två, magnetisk lagring och halvledare, så har du en hel dator i ett enda chip. Du har en "spinnande transistor".

Forskare över hela världen, både i företag och på universiteten har sökt "den spinnande transistorn" under några år nu. Den har funnits i labben, men bara vid mycket låga temperaturer. Så sent som i vintras ansågs den uppnådda temperaturen -101 C, vara en milstolpe i det här sökandet. (Scientific American, mars 2003)

Nu har en grupp bestående av experimentalister från Kungliga Tekniska högskolan, KTH med hjälp av teoretiker från KTH och Uppsala Universitet, hittat ett ämne, zinkoxid med en mangan-tillsats, som gör spinntransistorn möjlig vid rumstemperatur och ända upp till 150 C. Därmed kan den bli intressant för massanvändning.

– För KTH är det här den största upptäckten på 50 år, säger rektor Anders Flodström.

Upptäckten gjordes redan i maj, men resultaten var så sensationella att tidningen Nature Materials krävde ytterliggare tester. Så det har gjorts otaliga experiment i Sverige, USA och England för att slutligen kunna bekräfta att resultatet var i högsta grad verkligt och publiceringen blev godkänd.

I forskarvärlden fick resultaten genast massiv uppmärksamhet och nu börjar en annan fas för det här materialet – vägen mot verkligheten. Zinkoxiden ska söka sin lycka utanför labbet. Nu handlar det om att någon ska vilja tillverka och sälja det.

Jan Nilsson, från Nilsson Materials har varit knuten till forskargruppen och har ansökt om patent för ämnet. Han har stora förhoppningar för Zinkoxidens framtid.

– Jag träffade en person från Seagate, en av världens största hårddisktillverkare, häromveckan och jag fullständigt hoppade inombords för jag ville bara berätta om det här men jag fick ju inte säga ett ord innan presskonferensen.

Vad betyder detta? Kan kontrollen av en spinnande elektron verkligen förändra så mycket?

Jo, den som kontrollerar det lilla kan även förändra det stora. Exakt vilka praktiska konsekvenser det här får i form av ny teknik är omöjligt att sia om, men om materialet håller tillverkningsmässigt finns stora möjligheter att tillverka mycket mindre och snabbare datorer, kanske även en så kallad kvantdator.

Hur kan en dator bli snabbare med hjälp av elektronspinn?
Jo, en ytterligare poäng med materialet är att elektronspinnet har förmågan att ändra polarisationsriktningen på ljus. Kan man styra elektronspinnriktningen kan man även styra ljusets karaktär och använda sig av ljus som informationsbärare inuti en dator istället för elektriska laddningar. I elledningar finns alltid ett visst motstånd men ljuset rör sig mycket snabbare.

Det här nya materialet ska inte ses som en färdig produkt utan snarare en dörröppnare. Det finns många vägar att gå och det kan det kan dröja innan man kommer fram och ingen vet egentligen var vi hamnar.

– Förmodligen kan vi idag inte ens fantisera om hur det här kan komma till användning i framtiden, säger Börje Johansson, professor på KTH Materialvetenskap.

Venkat Rao, professor på KTH Materialvetenskap och ledare för forskningsprojektet formulerar det så här:

– Vi kan inte säga när, var och hur det här kommer att slå igenom, likaväl som man inte kan säga när, var och hur man kommer att bli kär, men det kommer förr eller senare.¨

Fotnot 1: Artikeln publicerades och var en av omslagsrubrikerna i Nature Materials oktoberupplaga. Upptäckten fick genast enorm medial uppmärksamhet. Så gott som samtliga svenska riksmedier och även utländska medier har skrivit och rapporterat om den.

Fotnot 2: Det här är första gången som ett homogent material kan uppvisa både magnetiska och halvledande egenskaper vid rumstemperatur. Med homogent innebär att det inte innehåller okända föroreningar och det är hela poängen för annars går inte experimentet att återupprepa och en eventuell tillverkning blir också omöjlig om man inte vet exakt vad som är i blandningen och hur det gick till. Det finns rapporter om material med liknande egenskaper vid rumstemperatur men alltså INTE med ett homogent material.

Fakta:
Elektroner spinner hela tiden, det brukar illustreras som en roterande kropp men det är egentligen inte en exakt beskrivning. Elektronspinnet är i själva verket ett kvantmekaniskt fenomen och det bildar magnetfält som pekar antingen uppåt eller nedåt. Magnetismen i järn och andra magnetiska material kommer av detta fenomen. I magnetiska material pekar alla elektronernas spinnrikting åt samma håll, vilket gör att det blir en resulterande magnetisk kraft. I ickemagnetiska material pekar hälften åt ena hållet och hälften åt andra, vilket gör att de tar ut varandra. Det här beskriver permanentmagnetism, det vill säga, material som är magnetiska utan närvaro av ett elektriskt fält.

Väldigt intressant enligt mig och ordet Kvantdator är för mig magiskt. En dator som kan räkna allt på en gång. Dvsa den ultimata datorn.

EDIT:

Hittade en till artikel om spinntronik på idg.se

IBM ska utveckla framtidens processor med svensk teknik

2004-04-27 09:39 Spinntronik ska få framtidens processorer att uppnå en enorm beräkningskraft utan att värme avges. Om allt går väl kan en sådan processor sitta i en dator nära dig om fem till tio år.

IBM och Stanford University tillkännager att de tillsammans har satt ihop en forskningsgrupp vars mål är att skapa prototypen till en processor som använder magnetism för att utföra sina beräkningar, istället för elektriska laddningar som dagens processorer. Tekniken som ska utforskas kallas spinntronik och bygger på en upptäckt som gjorts av forskare på KTH i Sverige.
- Vi har för avsikt att göra något som kan bli lika betydelsefullt som skapandet av transistorn för 50 år sedan, säger IBM:s Robert Morris till IDG News.

Även om samarbetet mellan Stanford och IBM bygger på upptäckter som gjorts på KTH, är svenska forskare inte inblandade i projektet.
- Vi forskar främst på att ta fram material för spinntronik, som klarar av att användas i rumstemperaturer och varken IBM eller Stanford har kontaktat oss kring det här, säger Venkat Rao, en av KTH-forskarna bakom upptäckten. Han tillägger att det finns många runt om i världen som just nu forskar i spinntronikens möjligheter.

Än så länge uppnås förbättringarna i processorers prestanda genom att storleken på kretsarna krymps. Tillverkningen flyttas hela tiden över till ny teknik som klarar mindre och mindre storlekar, en metod som dramatiskt har förbättrat processorkraften under de senaste årtiondena. Men tekniken börjar nå sina fysiska begränsningar. Kraften på de elektriska laddningar som krävs gör att processorerna blir för varma, något som inte minst drabbat Intel under den senaste tiden.

Dagens processorer använder de elektriska laddningarna för att skapa på- respektive av-lägen. En processor som använder spinntronik kontrollerar istället elektronernas magnetiska orientering och skapar ett upp- och nerläge. Resultatet blir strukturer på atomnivå som erbjuder en enorm beräkningskraft utan att generera värme i någon högre grad.

På forskningscentret, som kallas IBM-Stanford Spintronic Science and Applications Center (SpinApps), räknar man med att den nuvarande processortekniken kan fortsätta att utvecklas i fem till tio år till. Och det är inte mycket tid att ta fram en helt ny teknik på.
- Det tar lång tid att gå från teori till produkt, säger Stuart Parkin som är en av de ansvariga för SpinApps. Han räknar med att utvecklingsarbetet tar fem till tio år och exemplifierar med den tid det tagit att ta fram en ganska snart kommande produkt som är baserad på spinntronik, minnen av mram-typ. Mram, som står för magnetic random access memory, utvecklades i mer än nio år innan kommersiella företag under förra året började inleda testtillverkning av produkter. Mram-minnena kommer att nå köparna tidigast under nästa år.

Medan vi fortfarande får vänta ett tag på processorer och minnen som använder spinntronik, har det faktiskt funnits en produkt på marknaden ända sedan 1997 som använder tekniken. Det är det av IBM utvecklade läs- och skrivhuvudet för hårddiskar, av typen GMR (Giant Magneto Resistive). GMR-tekniken har förbättrat datatätheten på hårddiskarnas skivor med upp till 40 gånger under de senaste sju åren och starkt bidragit till hårddiskarnas massivt ökade rymlighet.

Det återstår att se om forskarna på SpinApps lyckas i sina ambitioner, men IBM:s Robert Morris tvekar inte över att tekniken har potential att påverka allt från processorer till lagring.
- Vi kan stå inför något väldigt viktigt här, säger han till IDG News.

Hoppas ni orkar läsa för detta ÄR morgondagens teknik (kanske inte imorgon men inte långt ifrån)