Log In
Home
August 1, 2001
Offline
Det har ju med lufthastighet att göra också så det är mycket möjligt att en större fläkt som ger lägre lufthastighet vid samma flöde inte har samma tryckuppsättning, men du får ju lätt dubbelt så mkt flöde med en 120mm fläkt som med en 60mm och den är fortfarande tystare. Det var iaf det jag var ute efter från början, tystare fläktar, och det har lyckats väldigt bra. Papst 80mm 19dBA 27CFM jämfört med Coolermaster 60mm 17.5CFM och 34dBA. Den gamla fläkten lät som en hårtork, nu är det bara hårddiskarna som hörs.
June 7, 2001
Offline
Det hänger mycket på fläkten och vilka tryck den är byggd för. Vilket i sin tur hänger på vingarnas utformning. Brant vinkel? Flack? Krökt utåt eller inåt?
En fläkt som har vingblad för lågt tryck kan vipa in luft med bra flöde om den till exempel bara sitter i fronten på lådan men tappar andan med ökat mottryck, som till exempel satt på en tratt över ett kylblock.
En annan fläkt kanske ger lägre flöde i fronten på casen, men minskar mindre när den får ökat motstånd.
Ett sätt att förbättra tryckkapaciteten skulle vara att seriekoppla två fläktar (säta dem på varandra), men då får man mer oljud vilket ju var vad man ville minska.
Det bästa är förstås att ha en fläkt vars storlek och vingform är optimerad för en given belastning (flöde och tryck).
August 1, 2001
Offline
Du talar som en bok Mist... 
Har du läst om detta precis som jag? Ventialtionsteknik?
Fläkten jag använder är till för att suga ut luft ur chassit, alltså inget motstånd på sugsidan och ett litet motstånd på trycksidan, säkert inte riktigt lika bra tryckuppsättning som en fläkt gjort för processorflänsar men det spelar mindre roll eftersom flödet är högre även fast ljudnivån är 15dB lägre vilket var vad jag var ute efter. Samtidigt fick jag 3-4 grader lägre processortemp med den nya fläkten med tratt så flödet kan knappast ha försämrats med den nya fläkten med tratt.
August 1, 2001
Offline
För övrigt vet jag inte om du läst akustik men om man adderar två ljudkällor med samma nivå så ökar nivån med 3dB alltså två 19dB fläktar alstrar tillsammans 22dB. Att trycket fördubblas är helt riktigt.
June 7, 2001
Offline
Jag har läst en del termodynamik och turbiner.
En sak man klart kan slå fast är att det är djäääävligt svårt att förutspå hur fläktar kommer att bete sig. De är inte precis linjära på en enda fläck.
Varvtal, tryck, flöde, och så vidare, de varierar extremt mycket beroende på varandra och på spänning, effekt, temperatur, luftfuktighet, Jupiters position till Lilla Björn, om man droppat fladdermusblod på spindelväv i ett pentagram och hur mycket rönnbär det blev i år.
April 8, 2001
Offline
Det är kul med såna här trådar
När det börjar bli uträkningar å shit...
Då inser man hur dålig man är 😀
---
Men hur blir det eg om man kör 60>120-tratt men suger ut luften ist..
August 1, 2001
Offline
Kul med någon som också läst termodynamik m.m...
Det finns en sak som är värre än fläktar, nämligen pumpar:-) men men, det är ju en helt annan historia. Det är nog bara att prova sig fram för att se vad som blir bäst. Jag såg på papst hemsida att de har diagram över flöde och tryck, men det känns lite "overkill" att gå in på det....
June 7, 2001
Offline
Vänta ni bara tills alla skaffat sig vattenkylning, då blir det ett oändligt jiddrande om flöden, mottryck, temperaturer, flaskhalsar, värmekapacitivitet och gud vet vad.
Heatpumps och avdunstningssystem med etanol och ammoniak, någon?
August 1, 2001
Offline
🙂
Steget efter det blir kylning med kylpump med prat om vilket köldmedium som är bäst, kompressoreffekter, slagvolym, köldfaktorer m.m.
Skämt åsido så tror jag att utvecklingen antingen kommer att gå mot att processorerna byggs med kylning integrerad, att det alltså i processorn byggs in små kanaler för vätskekylning. Annars kommer en helt ny, väldigt mycket strömsnålare teknik att behöva utvecklas.
August 9, 2001
Offline
Jag tror på ny strömsnålare teknik
June 7, 2001
Offline
Fysiken pekar åt ökande mängder värme som måste kylas bort.
Varför? Jo, en viss given teoretisk tillverkningsprocess ger en viss given maximal klockfrekvens och behöver en viss spänning.
Man kan förutspå att halveras transistorstorleken så kan klockfrekvensen fördubblas (eller något sånt) och spänningen halveras (eller något sånt).
Men effekten ökar på kvadraten av klockfrekvensen även om den minskar linjärt mot spänningen (eller nåt sånt) så den kommer att öka.
Se bara på hur det varit hittills: Gradvis har kylningskraven ökat från noll över kylblock via fläkt till vattenkylning.
Sånt här går förstås i steg. När Pentium Pro kom fick man problem med kylningen tills man stegade upp tillverkningsprocessen till mindre etsningsbredder. Men den drog ändå aldrig i närheten av de 70W en maxad CPU suger idag.
Itanium äter 130W. Alpha 21464 förutspåddes dra 250W 2003 (fast nu är det adjöss med Alpha).
Hur det nu är lär nästa generation (0.13um?) x86-or dra något mindre ström än de nuvarande, för att sen raskt springa om. Nästa år kommer vattenkylning att bli mainstream i prestandaburkar.
August 1, 2001
Offline
Visst är det så, motståndet ökar med kvadraten på hastighetsökningen för att förenkla lite. Men det är där den "nya teknologin" kommer in.
Vi kommer nog mycket riktigt att få se en hel del vattenkylning innan vi kommer dit och även kylmaskiner. Intressant artikel om kryotech. Det är dit vi är på väg, fast i mindre format.
June 7, 2001
Offline
Detta kan vara av intresse:
August 9, 2001
Offline
Ok, jag erkänner att jag hade fel.
June 7, 2001
Offline
Låt oss titta på historiken på Pentiumarna för att göra det enkelt:
(Med #2-cache på moderkortet)
Pentium 60, 0.80µm, 5V, 3.1Mtrans, 294mm², 14.6W
Pentium 66, 0.80µm, 5V, 3.1Mtrans, 294mm², 16W
Pentium 75, 0.50µm, 3.3V, 3.2Mtrans, 148mm², 8W
Pentium 120, 0.50µm, 3.3V, 3.2Mtrans, 148mm², 12.8W
Pentium 133, 0.35µm, 3.3V, 3.1Mtrans, 91mm², 11.2W
Pentium 200, 0.35µm, 3.3V, 3.1Mtrans, 91mm², 15.5W
Pentium 200, 0.28µm, 2.8V, 4.5Mtrans, 128mm², 15.7W (<-MMX)
Pentium 233, 0.28µm, 2.8V, 4.5Mtrans, 128mm², 17W
Pentium 266, 0.25µm, 2.0V, 4.5Mtrans, 90mm², 7.6W
(med off-die #2 cache)
Pentium2 266, 0.28µm, 2.8V, 7.5Mtrans, 203mm², 38.2W
Pentium2 266, 0.25µm, 2.0V, 7.5Mtrans, 131mm², 16.8W
Pentium2 450, 0.25µm, 2.0V, 7.5Mtrans, 131mm², 36.4W
Pentium3 450, 0.25µm, 2.0V, 9.5Mtrans, 128mm², 25.3W (<-!?)
Pentium3 600, 0.25µm, 2.0V, 9.5Mtrans, 128mm², 34.5W
(med on-die #2-cache)
Pentium3 600, 0.18µm, 1.5V, 28.1Mtrans, 90-106mm² (?), 19.8W
Pentium3 1000, 0.18µm, 1.7V, 28.1Mtrans, 90-106mm² (?), 35.5W
(Pentium Pro 200 (1MB), 0.35µm, 3.3V, 65.5 Mtrans, 680mm², 47W
Man ser tydligt att för varje ny generation så hoppade effekten ner märkbart för att sen ändå rasa uppåt när frekvensen ökade efter hand, bortsett från de tillfällen då radikala saker hände med cacheminnets placering.
Extrapolera den här kurvan så låter inte 600W på 100mm² till 2010 så osannolikt...
[ Detta Inlägg ändrades av: MiSt den 2001-08-14 00:53 ]
August 1, 2001
Offline
Nej, den som lever får se... Men frågan är om det verkligen kommer att öka så mkt.
"Pentium 60, 0.80µm, 5V, 3.1Mtrans, 294mm², 14.6W"
"Pentium3 1000, 0.18µm, 1.7V, 28.1Mtrans, 90-106mm² (?), 35.5W"
Spänningen är ju helt klart "på väg ner", detta på grund av ledningarnas tjocklek (antar jag). Från 0,8µm till 0.18µm och snart 0.13µm
Det kan vara ett riktigt påstående att 600W på 100mm² 2010 inte är osannolikt, men detta endast om utvecklingen står stilla och det kan vi ju se av historien att den absolut inte gör.
[ Detta Inlägg ändrades av: David_A den 2001-08-14 08:29 ]
June 7, 2001
Offline
Nej, men men det skall till en radikal förändring för att ändra på det här.
IBMs SOI-teknik (silicon On Insultor) minskar effektbehovet något, liksom någon ny dopingteknik Intel har i rockärmen. Kanske blir det "bara" 300W år 2010...
Lik förbenat lär en CPU lysa som en glödlampa utan rätt kylning, så jag misstänker att vi lär få se en massa vattenkylning framöver.
August 1, 2001
Offline
Säkerligen...
Men när vi pratar 300W så är det kylmaskiner som gäller. På vägen dit så kommer som du säger vattenkylning att bli standard först. Luft är ju egentligen värdelöst att kyla med, stillastående luft är det perfekta isolationsmaterialet om man bortser från vaakum. Samtidigt tycker jag det känns lite olustigt att "blanda" vätska med så delikat elektronsik utrustning.
edit: vakuum på svenska och vacuum på engelska va? osäker
[ Detta Inlägg ändrades av: David_A den 2001-08-14 15:09 ]
June 7, 2001
Offline
http://www.nada.kth.se/skolver.....e-eng.html
Om man är osäker.
1 Guest(s)
