Tidigare har valet kanske varit självklart: datorskärmen har du på skrivbordet och TV:n har du i vardagsrummet. Förstnämnda är för datorer, och sistnämnda för allt du får plats med i TV-bänken, såsom mediaspelare, spelkonsoler och smådatorer. Vad som inte är lika självklart är vad som faktiskt utgör skillnaderna mellan en TV och en datorskärm, varför dessa skillnader finns – och varför de idag i allt större utsträckning suddas ut.
I den här artikeln vill vi titta närmare på gränslandet mellan TV och datorskärm. Dels för att kraftfullare datorer förekommer allt oftare i vardagsrummet, och dels för att nästa generations spelkonsoler från Sony och Microsoft allt mer liknar PC.
Avstånd, bildyta och fjärrkontroll
Den mest uppenbara skillnaden mellan datorskärmar och TV-apparater är just den genomsnittliga storleken. Eftersom en TV är tänkt att betraktas av en eller flera personer i ett vardagsrum behöver den en stor bildyta för att vara behaglig att använda på avstånd. En datorskärm, som istället typiskt står betydligt närmare användaren på ett skrivbord, kan täcka samma andel av synfältet med en bråkdel av den totala skärmytan.
Moderna bildskärmar har minskat gapet till TV-apparaternas storlek och har därför blivit en allt rimligare kandidat även för TV-bänken. Förutom stora skärmar på cirka 32 tum som ger en omslutande upplevelse på skrivbordet finns det numera även modeller på 55 tum som kan användas bekvämt på samma avstånd som en TV. Sådana datorskärmar kommer numera även med en fjärrkontroll, precis som en TV, så att du slipper resa dig ur soffan för att byta bildingång.
Traditionellt styrs datorskärmar med en knappsats på skärmen, vilket kan fungera när skärmen är på en armlängds avstånd på skrivbordet. Det är däremot mindre smidigt om du tar det lugnt i soffan två meter bort.
Philips Momentum-skärmar för vardagsrummet levereras med en fjärrkontroll för att smidigt byta bildingång, ändra volymen eller justera bildegenskaper på ett bekvämt avstånd.
Kanal-TV och smarta appar
En TV idag är i regel tänkt att kunna användas som en helt fristående mediaenhet. Förutom TV-tuner som låter dig se på vanliga TV-kanaler har majoriteten av alla nya TV-apparater någon form av mediamjukvara förinstallerad, så att du kan strömma film och serier utan att ansluta någon dator.
Vissa av de allra tidigaste datorerna, såsom Altair 8800, använde inte bildsignaler över huvud taget om man inte köpte till ett instickskort. Direkt ur lådan interagerade användaren med datorn endast genom lysdioder på framsidan som var antingen tända eller släckta, och via fysiska spakar som matade in information direkt in i RAM – om man inte köpte till ytterligare ett instickskort som kunde läsa data från en kassettbandspelare.
Fördelen med det är såklart enkelheten – om du köper din första TV måste du rent strikt inte ha några andra tillbehör. Har du internetuppkoppling behöver du bara koppla in din TV och börja titta. Men för entusiaster och gamers finns det samtidigt flera nackdelar med smarta appar direkt i TV:n. Dels är dessa appar prestandakrävande, vilket dels innebär längre tid för TV:n att starta och dels innebär att det finns mindre prestanda över till att driva bilduppdateringen riktigt snabbt. Dessutom riskerar den inbyggda mjukvaran att bli utdaterad inom ett fåtal år.
En stor datorskärm som inte har några appar installerade saknar förvisso enkelheten med att strömma video utan tillbehör, men kan samtidigt erbjuda avsevärt bättre bildprestanda. Och i en tid då de flesta TV-kanaler och program även sänds via internet är avsaknaden av TV-tuner ett mindre problem än tidigare.
Ljudupplevelsen – skärm vs. TV
I anslutning till att TV-apparater traditionellt har förväntats vara kompletta mediaenheter har det också varit vanligare att en TV har ett ordentligt inbyggt ljudsystem, och i regel ett med högre uteffekt än de system som vanligtvis byggs in i vanliga datorskärmar. Den spelplanen har dock kommit att ändras med moderna framsteg i kompakt högtalarteknik som markant förbättrat hur mycket ljud som går att klämma in i en förhållandevis liten högtalare.
Systemet är DTS-certifierat och kommer med flera finjusterade ljudprofiler för det du spelar eller tittar på för stunden. Exempelvis ett äventyrs- och rollspelsläge med en rymlig och fyllig ljudbild, ett actionläge för extra bas och krispig diskant eller ett mer neutralt musikläge.
Att använda en soundbar är ett bra sätt att förbättra ljudupplevelsen hemma utan att behöva avsätta extra plats på TV-bänken eller skrivbordet för satellithögtalare. I samarbete med Bowers & Wilkins har Philips utrustat spelskärmar som 558M1RY med ett 2.1-kanaligt inbyggt ljudsystem med två tweeters, två mellanregisterelement och en subwoofer i en soundbar som ryms mellan panelen och skärmfoten och som har en uteffekt på 40 W RMS, varav 20 W används för subwoofern för extra bas.
Samma tekniska framsteg har inneburit att steget mellan TV-apparater och datorskärmar i ljudkvalitet har minskat avsevärt, inte minst när datorskärmarna på allvar börjat inta vardagsrummet. I likhet med påkostade TV-apparater finns större datorskärmar med medföljande soundbar som har kapacitet att fylla hela rummet, inte bara vid skrivbordet.
Bildprestanda – interaktion ställer högre krav
Utöver den genomsnittliga storleken är den mest definierande skillnaden mellan TV-apparater och bildskärmar faktumet att en TV är anpassad i första hand för video, exempelvis för att strömma film eller titta på en blu ray-film. En datorskärm, däremot, är optimerad för att du som användare ska interagera med innehållet. Det ställer högre krav på såväl svarstid som uppdateringsfrekvens, inte minst för datorspel.
Utan HDR har varje pixel tre subpixlar, en för rött (R), en för grönt (G) och en för blått (B), som var och en styrs av 8 bits data, för värden mellan 0 och 255. Med HDR har varje subpixel istället 10 bits information, och värden mellan 0 och 1 024. Resultatet är att SDR-skärmar kan visa 16 miljoner olika färgnyanser, medan moderna HDR-skärmar kan visa hela 1,07 miljarder nyanser.
Det är den kanske främsta anledningen till att TV-apparater har tenderat att ligga i framkant med rent bildmässiga nya funktioner, exempelvis HDR. Däremot har det hittills inte funnits goda skäl för TV-apparater att ligga i framkant i ren hastighet, eftersom praktiskt taget all inspelad video använder antingen 24 Hz, 30 Hz eller 60 Hz i bildfrekvens. En interaktiv bild, exempelvis när du spelar spel eller ens när du flyttar på muspekaren, ser bäst ut med högre bildfrekvenser på över 100 Hz. Dessutom är det en större teknisk utmaning att nå höga hastigheter med en större panel.
Maximal bandbredd får du via Displayport 1.3, men du kan även ansluta spelkonsoler och mediaspelare via HDMI 2.0.
Hög uppdateringsfrekvens, som tidigare varit reserverat i första hand för datorskärmar på skrivbordet, hittar numera även in till vardagsrummet. Philips Momentum 558M1RY kombinerar 4K-upplösning med 120 Hz uppdateringsfrekvens, och har samtidigt fullt stöd för HDR1000 och variabel uppdateringsfrekvens (VRR).
Här ligger den största fördelen med att använda en datorskärm i vardagsrummet snarare än en traditionell TV. Skärmar som Philips Momentum 558M1RY har stöd för uppdateringsfrekvenser på upp till 120 Hz i full 4K-upplösning, så att anslutna datorer och kommande spelkonsoler kan nyttjas till fullo.
Effektbelysning – mer än bara RGB
Effektbelysning som Ambilight har på senare år fått stort genomslag på TV-marknaden, och för med sig ökad inlevelse i filmer och spel genom att låta färgerna från bilden fylla omgivningen runt och bakom panelen. Att det är just TV-apparater som anammat effektbelysning är också rimligt ur en inredningssynpunkt – bildytan är idag en naturlig del av vardagsrummet och kan samarbeta väl med annan modern belysning som såsom LED-ljusslingor.
Philips Ambiglow använder RGB-lysdioder på baksidan av skärmen för att belysa en bakomliggande vägg med färger från det spel som spelas eller den film som visas. Det ger illusionen av att bilden sträcker sig utanför panelens ramar, vilket ökar inlevelsen. Belysningen fungerar med bild från både Displayport och HDMI.
Även datorskärmar har i allt högre utsträckning fått samma behandling med effektbelysning, antingen i form av programmerbar RGB-belysning i olika former eller med tekniker som Philips Ambiglow, vilket är Ambilight för datorskärmar. Du behöver alltså inte välja bort möjligheterna att belysa vardagsrummet efter eget tycke för att du väljer en gamingskärm.
Sammanfattning
Moderna framsteg i panelprestanda tillsammans med en allt mer internetbaserad publiceringsmodell för TV-serier och film innebär att datorskärmar i allt större utsträckning kan ersätta en traditionell TV i vardagsrummet. Det finns fortfarande storleksklasser där TV är helt dominant, exempelvis på 65 tum eller mer, men för den som vill prioritera en spelupplevelse med bra flyt i bilden finns det idag högpresterande datorskärmar upp till 55-tumsklassen som sätter gaming i främsta rummet.
Vad prioriterar du när du spelar i vardagsrummet? Lämna gärna en kommentar!
I den här artikeln har vi använt oss av Philips Momentum 558M1RY – klicka på länken för att läsa mer om denna vardagsrumsanpassade gamingskärm.
Varför finns det skärmar med inbyggd mottagare överhuvudtaget? Bättre med skärm + någon form av mottagare typ android tv eller digitalbox/streaming box etc.