Idag lanserar Nvidia till slut sin nya grafikarkitektur Pascal, med muskelkortet GTX 1080 i täten och en ny tillverkningsteknik under huven.
Idag presenterar Nvidia äntligen deras nya grafikarkitektur Pascal och grafikkretsen GP104. GP104 är kärnan i Nvidias nya entusiastkort Geforce GTX 1080 och vi kommer att testa det de kommande veckorna, om du vill läsa lite om själva arkitekturen stannar du självklart kvar. Vill du helst läsa om bara arkitekturen hoppar du förslagsvis till sidan två där vi går rakt på sak. Anledningen till det oortodoxa upplägget är att Nordichardware inte har fått ett testexemplar av Pascalkortet GTX 1080 innan lanseringen – Nvidia har helt enkelt inte allokerat tillräckligt många testexemplar till recensenter.
Chefredaktör Anton Karmehed har skrivit en artikel om situationen, tillgängligheten av de nya grafikkorten och priset som ni kan läsa här.
Gammal tillverkningsteknik håller marknaden tillbaka
Nyheterna för grafikkort de två senaste åren har varit förhållandevis få. Fokus har legat på att göra det bästa av det som funnits att tillgå, i form av mer minnesmängd, högre klockfrekvenser och bättre energieffektivitet. Virtuell verklighet, med HTC Vive och Oculus i spetsen, och mer känt som bara VR, var en av de få nyheter som introducerades med förra årets grafikkort. Stöd för Microsofts nya grafik API DirectX 12, med olika implementeringsnivåer, och den öppna standarden Vulkan, har även letat sig in i drivrutinerna under det gånga året, men utöver detta har det mesta tett sig likt.
En av anledningarna till den stagnerande utvecklingen har varit det faktum att tillverkningstekniken av grafikkretsarna har legat kvar på 28 nanometer, detta sen 2012 då grafikarkitekturen Kepler lanserades med Geforce GTX 600-serien.
Bristen på nyheter till trots har det skett en generell prestandaförbättring både i spelprestanda och beräkningskraft sen 2012, medan energiförbrukning, med Maxwell arkitekturen som litet undantag, däremot legat på ungefär samma värden.
Två år tidigare, året 2014, hoppades man, och investerade, på att tillverkningstekniken skulle gå ner till 20 nanometer men man valde till slut, på grund av låg avkastning på bra kretsar, att hoppa över det i förmån för nästa generations teknik, nämligen 16 (och 14) nanometer. Nu är det efter fyra års status quo äntligen dags att vända blad och börja på ett nytt kapitel för grafikkort.
Nyckeln till framgång: 16 nm FinFET
Hösten 2015 blev det klart att Taiwanesiska TSMC (Taiwan Semiconductor Manufacturing Company), världens största självständiga tillverkare av halvledare och elektroniska komponenter, och Nvidia hade slutit avtal om produktionen av de nya grafikkretsarna. TSMC hade nyligen tillverkat Apples senaste processor A9 med 16 nanometers Fin-FET och det var givet att Nvidia skulle följa efter med samma teknik.
Nvidias nya Geforce Pascal-serie
Geforce Pascal mot sina föregångare från Maxwell| GeForce GTX 1080 | GeForce GTX 1070 | GeForce GTX 980 | GeForce GTX 970 | GeForce GTX 980 Ti | Tesla P100 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Arkitketur | Pascal | Pascal | Maxwell | Maxwell | Maxwell | Pascal |
| GPU | GP104 | GP104 | GM204 | GM204 | GM200 | GP100 |
| Teknik | 16nm Finfet | 16nm Finfet | 28nm | 28nm | 28nm | 16nm Finfet |
| Kretsyta | 314 mm2 | ~300 mm2 ? | 398mm2 | 398mm2 | 601mm2 | ~610mm2 |
| Transistorer | 7,2 Miljarder | 7,2 Miljarder | 5.2 Miljarder | 5.2 Miljarder | 8 Miljarder | 15,3 Miljarder |
| Cuda-kärnor | 2 560 st | 1 920 st | 2 048 st | 1 664 st | 2 816 st | 3 840 st |
| Basfrekvens | 1 607 MHz | 1 506 MHz | 1 128 MHz | 1 050 MHz | 1 002 MHz | 1 328 MHz |
| Boostfrekvens | 1 733 MHz | 1 683 MHz | 1 217 MHz | 1 178 MHz | 1 076 MHz | 1 480 MHz |
| Beräkningskraft | Upp till 8,9 TFLOPS | 6,75 TFLOPS | 4,61 TFLOPS | 3,9 TFLOPS | 5,63 TFLOPS | 21 TFLOPS |
| Minne | 8 GB GDDR5X | 8 GB GDDR5 | 4 GB GDDR5 | 4 GB GDDR5 | 6 GB GDDR5 | 16/32 GB HBM2 |
| Minnesfrekvens | 10 000 MHz | 8 000 MHz | 7 012 MHz | 7 012 MHz | 7 012 MHz | 1 400 MHz |
| Minnesbuss | 256-bit | 256-bit | 256-bit | 256-bit | 384-bit | 4096-bit |
| Minnesbandbredd | 320 GB/s | 256 GB/s | 224 GB/s | 224 GB/s | 336 GB/s | 720 GB/s |
| TDP | 180W | 150W | 165W | 145W | 250W | 300W |
| Strömkontakt | 8-pin | 8-pin | 6 pin + 6-pin | 6 pin + 6 pin | 6 pin + 8 pin | Oklart |
| Anslutningar | 3x DP, 1x HDMI 2.0,1x DVI | 3x DP, 1x HDMI 2.0,1x DVI | 3x DP, 1x HDMI 2.0,1x DVI | 3x DP, 1x HDMI 2.0,1x DVI | 3x DP, 1x HDMI 2.0,1x DVI | Oklart |
| Lanseringsdatum | maj-16 | jun-16 | sep-14 | sep-14 | maj-15 | Q4 2016? |
16 nanometers Fin-FET är en tillverkningsteknik där man använder tredimensionella transistorer för att få plats med flera transistorer, upp emot 17 miljarder transistorer, på mindre kretsyta än den tidigare 28 nanometer tekniken.
Detta är bara början av Pascal; vi kikar närmare på arkitekturen på nästa sida.
Fra nederst på side 2:
“Räknar vi antalet transistorer per kvadratmillimeter för GM204 får vi 13,1 miljoner transistorer per kvadratmillimeter, samma siffra för GP104 är 22,9 miljarder transistorer.”
Fra 13,1 million til 22,9 milliard transistorer/mm2 altså. Ganske høye tall, spesielt siden hele kretsen er på 314mm2 og har 7,2 milliard transistorer totalt. 🙂
Nu har jag inte tittat så noga men det jag har sått hittills så ser det ut som om alla vräkt på med full kantutgämning på alla tester, även 4K trots att det är helt onödigt. Förstår inte varför det ska hålla på med det då man ändå inte vill använda det och 4K testerna blir totalt poänglösa.
Enig. Min personlige mening er at AA og diverse andre “optimaliserings” algoritmer har ingen nytteverdi på oppløsninger fra full hd og oppover. Det er vel utelukkende på grunn av den ekstra belastningen at det blir brukt i tester? En del av standard oppsettene i spill endrer vel også disse tingene. Må alltid velge custom oppsett og fikle litt med div innstillinger før jeg blir fornøyd, har aldri forstått hvordan de vurderer hvilke innstillinger som skal være i de standard oppsettene.
Men saken är den att när man ska testa ett grafikkort så är det inte extra belastning som testaren bör vara ute efter utan faktiska användbara exempel.