Grafen – Vi tittar närmare på efterträdaren till Kisel

12

Möjligheterna forts.

Hittills har vi pratat om plast som ett liknande exempel när det gäller potentialen hos upptäckten. Men det finns fler liknelser än så. Plast är lätt, starkt och tunt. Grafen likaså. De är stryktåliga och väldigt inerta (det reagerar inte med andra ämnen hur som helst). Grafen lämpar sig kanske inte som ytmaterial utan vidare behandlingar, men i förening har grafen stora möjligheter.

Exakt var gränserna går för vad man kan ha grafen till vet inte forskarna. Man har hittat ett antal potentiella användningsområden, men alla förväntar sig att fler ska uppdagas så småningom. I händerna på rätt person kan en ny produkt utvecklas från i stort sett ingenting. Det är det som är fina med universitetsforskningen. Forskarna för världen framåt tillsammans, även om ett konkurrenstänk inte är helt uteslutet.

Exakt vilka typer av produkter vi kan komma att se kan man spåna länge om, men några möjliga områden:

  • Antibiotika – Det har visat sig att grafen är effektivt för att döda bakterier, vilket skulle göra det lämpligt som packeteringsmaterial för hygienprodukter och mat
  • Detektor – skulle kunna upptäcka spårämnen på enstaka atomer. Ingen mera smuggling?
  • DNA-sekvensering – Skulle kunna förbättra DNA-sekvensering med nanoporer radikalt
  • Kvantprickar – Märka saker med extremt små mängder grafen som kan rapportera tillbaka data
  • Medicinsk detektor – Tillsammans med antikroppar skulle det kunna användas för att spåra sjukdomar och mikroorganismer, samt användas för att ställa diagnoser
  • Referensmaterial – Tack vare sin renhet och kvalitet skulle man kunna utgå från grafen för att uppskatta andra ämnens elektriska egenskaper
  • Solceller – Potentiellt mycket billigare än nuvarande celler
  • Transistorer – Vårt favoritområde och det vi kommer prata om här främst av allt
  • Transparenta elektroder – T.ex. för pekskärmar eller andra typer av skärmar (LCD, OLED, etc). Vi kommer att ta upp lite om detta också.
  • Ultrakondensatorer – Eftersom grafen har ett extremt hög yta-densitetsförhållande skulle det kunna användas för att skapa kondensatorer med enorm kapacitet
  • Värmeledning – Grafen har lågt värmemotstånd mot metall och hög värmeledningsförmåga. Det skulle kunna användas vid ytkontakter för att förbättra väremöverföringar

Först hoppar vi på tanken om att grafen skulle kunna fungera som en transistor.

Subscribe
Notifiera vid
12 Comments
äldsta
senaste flest röster
Inline Feedbacks
View all comments
flopper
13 Årtal sedan

Ser med andra ord helsvart ut för framtiden?
😆

-Tjalve-
-Tjalve-
13 Årtal sedan

Man vill ju bara att det ska komma slutprodukter baserad på detta… nu 🙂

Jacob Hugosson
13 Årtal sedan

Tack för en strålande artikel Andreas, även jag som följt grafen ett tag har lärt mig en del nytt! Det låter ju verkligen mer som en tidsfråga innan vi går från plaståldern till “grafenåldern”.

Som sann hårdvaruentusiast borde jag säga att transistorn och elektronik är det som intresserar mig mest men jag tänker allt mer på alla andra användningsområden 😆

jaqob
13 Årtal sedan

Tack för en intressant och läsvärd artikel! En liten kommentar bara angående detta stycket bara. [quote]”Att få Nobelpriset ”bara” 6 år efter att artikeln publicerades är inte unikt, men inte heller vanligt. Det brukar kunna dröja betydligt längre. Gärna ska man ha dött medans man väntat på att någon ska erkänna ens arbete, och då ska det sägas att forskare ofta är seglivade.” [/quote] Jag tolkar det, kanske felaktigt, som att du skriver att man gärna ska ha dött för att få nobelpriset. Detta är väl dock en liten överdrift, då det är (i princip)* omöjligt att få priset postumt.… Läs hela »

-Boris-
13 Årtal sedan

[quote name=”jaqob”]Tack för en intressant och läsvärd artikel! En liten kommentar bara angående detta stycket bara. [quote]”Att få Nobelpriset ”bara” 6 år efter att artikeln publicerades är inte unikt, men inte heller vanligt. Det brukar kunna dröja betydligt längre. Gärna ska man ha dött medans man väntat på att någon ska erkänna ens arbete, och då ska det sägas att forskare ofta är seglivade.” [/quote] Jag tolkar det, kanske felaktigt, som att du skriver att man gärna ska ha dött för att få nobelpriset. Detta är väl dock en liten överdrift, då det är (i princip)* omöjligt att få priset… Läs hela »

Decryphe
13 Årtal sedan

Väldigt fin artikel och väldigt interessant. *thumbs up*

Dessutom väldigt bra svenska. =)

Tempel
13 Årtal sedan

Sånt här som gör NH så jäkla bra… lite mer lite djupare och mer insatt.

Väldigt bra förklarat!

Anton Karmehed
Admin
13 Årtal sedan

Som Jacob sa, mycket lärorikt och intressant även för oss som tycker att man har ganska bra koll på ämnet.
Det ska verkligen bli spännande att se om Grafen kan leva upp till sina potential, bara om man når några så är det ju en stor grej. 🙂

stornbringer
13 Årtal sedan

Tackar för ett väldigt fint arbete, alltid kul att läsa om teknikens framtida möjligheter.

Vore kul om fler med “specialkunskap”, följde efter.

Henrik Berntsson
Admin
13 Årtal sedan

mycket intressant att kika på grafen lite närmare! bara en sån sak som transistorer i 155 GHz på 40 (!) nm är ju galet redan nu. Hoppas och tror på en riktigt häftig uberdatorkraft i framtiden mha grafen 🙂
tackar för en riktigt fin inblick i ämnet!
edit: självkylande transistorer, tysta datorer till folket 🙂

this
13 Årtal sedan

Så jävla intressant! Mycket bra skrivet dessutom 🙂 NH visar verkligen var skåpet ska stå och får de andra svenska sidorna att blekna.