Grafen spås av de flesta att bli framtidens ersättare till dagens kiselmaterial vid tillverkning av mikroprocessorer och logiska kretsar. Grafen har flera tunga fördelar i jämförelse med kisel och efter provtransistorer med hela 155 GHz klockfrekvens börjar man nu närma sig de första mikoprocessor prototyperna som sägs stå klara år 2015 för att sedan finnas på marknaden 7 år senare.
Som med all ny teknik är de tidsplaner det nu talas om mer grova uppskattningar än något annat. Men i en intervju med NextBigFuture har forskningsledaren Bhagawan Sahu, vid University of Texas i Austin, avslöjat att vi redan 2015 kan se de första prototyperna av grafentillverkare mikroprocessorer. Något som skulle vara ett stort steg i rätt riktning för det nya tillverkningsmaterialet.
I intervjun nämner Bhagawan Sahu att kiseltransistorer kommer att stöta på stora problem när man når ner till 7nm tillverkningsteknik, något Intel har i sina produktplaner. Efter detta ser Dr. Sahu ingen fördel med att använda kisel för att tillverka CMOS transistorer längre och menar att Intel troligtvis måste börja använda antingen germanium eller grafen eller liknande material för att nå längre.
Grafen ska inte ha några problem att nå 7nm eller för den delen betydligt mindre transistorstorlekar. Grafen i sig är bara en atom tjock vilket ska göra det möjligt att tillverka transistorer på 0,5 nanometer, teknik som kan finnas i GHz-kretsar under 2022.
“Branschen skulle vilja se en prototyp 2015. Denna prototyp skulle sedan föras till företagens forsknings och utvecklingslabb, och förhoppningsvis till kan den första kommersiellt tillgängliga grafen mikroprocessorn dyka upp under 2022. Denna mikroprocessor kan vara energisnål men ändå har många miljarder transistorer och arbeta i en ultrasnabb regim.” kommenterade Bhagawan Sahu i en intervju.
Grafentransistorer som redan alltså nått 155 GHz i enklare kretsar är överlägset kiseltransistorer om vi bara mäter rent elektronflöde, varför man också redan når dessa hissnande frekvenser. Men det största problemet är att få grafentransistorerna att bli digitala. De har svårt att slå av sig helt, något som är kritiskt i ett system som bygger på ettor och nollor. Men även här gör man konstant framsteg.
Äldre grafenwafer med en diameter på endast 100mm.
Vi kommer inom kort att publicera en djupdykning i just det kolbaserade materialet grafen där vi går igenom även andra potentiella användningsområden samt dess utveckling. Men tills dess kan vi alltså skriva in två nya datum i kalendern när vi närmar oss de första riktiga grafenprodukterna.
Källa: NextBigFuture
Nu är ju dessa frekvensangivelser förmodligen för transistorer som inte är nästlade/seriekopplade vilket innebär att maximala hastigheten för en sådan processor är avsevärt mycket lägre, MEN intressant är det synnerligen. Jag försökte kolla upp vad frekvensrekordet på kisel är men kunde inte hitta något. /s
[quote name=”shaglord”]Nu är ju dessa frekvensangivelser förmodligen för transistorer som inte är nästlade/seriekopplade vilket innebär att maximala hastigheten för en sådan processor är avsevärt mycket lägre, MEN intressant är det synnerligen. Jag försökte kolla upp vad frekvensrekordet på kisel är men kunde inte hitta något. /s[/quote]
Forskning visar att Grafen har potential att nå 1 THz (1000 GHz) och uppåt. Även om det bara gäller enskilda transistorer eller en mycket simpel SRAM-krets får vi inte glömma att grafen fortfarande är mycket omoget och tidigt utvecklingsstadie som halvledare.
Ja alltså de frekvenser man talar om som “nåbara” är ju nödvändigtvis/troligen inte vad man satsar på i mer avancerade mikroprocessorer. Där talade man om GHz-frekvenser och lämnade allt annat öppet.
Men det är ju ändå ett tecken på materialets potential som är spännande.
Andreas har skrivit en mycket intressant artikel om grafen som vi kommer att publicera snart, klart läsvärt för den som är intresserad av våra framtida kretsar.