I den sista delen av vår artikelserie om HDTV berättar vi lite om de kommande ljudformaten Dolby Digital+ och DTS-HD. Sist men inte minst svarar vi på en massa frågor från er läsare.
I den fjärde och sista delen i serien om HDTV siar vi lite i framtiden, talar om ljudkvalité och svarar på läsarnas frågor.
Vad det gäller TV-sändningar ser det ut som om vi är fast med Dolby Digital 5.1 när det gäller MPEG2-sändningarna. Faktum är att en hel del material i USA sänds med Dolby Digital 2.0 och 5.0 tråkigt nog. Framtida MPEG4-sändningar kommer använda modernare ljudformat med högre ljudkvalitet som följd, 5.1-begränsningaen lär vi fortsätta få leva med.
D-VHS å sin sida har stöd för DTS och Dolby Digital 5.1 (med något högre bitrate än vad ljudspåren har på DVD-skivor). WMV-HD kan skryta med 7.1-stöd i 24 bit 96 KHz (till skillnad från Dolby Digital och DTS som ligger i 16 bit/ 48 KHz) men hittills har det inte kommit en enda film eller demoklipp med 7.1-ljud (eller ens 6.1 för den delen).
Vad det gäller spel har i princip alla dagens PC-spel stöd för surroundljud i upp till 7.1. Några få undantag (tex. Doom 3 och Far Cry) är begränsade till 5.1. Med ett ljudkort som har stöd för senaste EAX-teknologin (dvs. något av Creatives senare ljudkort) får man kanonljud ur sina spel Xboxen har som bekant stöd för 5.1-ljud i form av Dolby Digital 5.1. Playstation 2 och Gamecube ligger inte lika bra till med har båda stöd för olika former av surroundljud.
Som vi nämnt kan man med MPEG4-ljud nå högre kvalitet än traditionell Dolby Digital och DTS redan idag. De två formaten som är troligare efterföljare till DD och DTS är dock DTS HD och Dolby Digital Plus. Med dessa nya format erbjuds ljud av betydligt högre ljudkvalitet (högre bitrate, samplingsfrekvens och bitdjup) i fler kanaler. Som det ser ut nu lutar det mot att Dolby Digital Plus blir ett krav för både HD-DVD och Blu-ray medan DTS HD blir ett tillval. Dock tål det att noteras att det är ett krav att spelaren ska kunna spela upp DTS HD-ljud (och DDP ör den delen) för att få klassas som en HD DVD- eller Blu-ray-spelare.
| Format: |
WMA9
|
DDP
|
DTSHD
|
| Bitrate: |
~1.5 mbps
|
~6 mbps
|
~25 mbps
|
| Bitdjup: |
24 bit
|
24 bit
|
24 bit
|
| Samplingsfrekvens: |
96 KHz
|
48 KHz?
|
192 KHz
|
| Antal högtalare : |
7.1
|
13.1+
|
"oändligt"
|
Som ni ser är översikten inte helt komplett. Både Dolby Digital Plus och DTS-HD har stöd för väldigt många kanaler. DTS säger att deras format har stöd för "i princip oändligt många kanaler" medan Dolby säger att de har stöd för "mer än 13.1". Vad det gäller samplingsfrekvens så hittar vi inga referenser till Dolby Digital Plus samplingsfrekvens annat än i Blu-ray-specifikationen där man bara noterar 48 KHz.
Min första reaktion efter att ha sett specifikationerna är att det kommer vara väldigt svårt att höra skillnad mellan DTS HD och Dolby Digital Plus, speciellt om man inte har extremt bra utrustning att lyssa på.
Om vi tittar lite i kristallkulan och ser vad framtiden har att erbjuda så ser vi att i princip allt kommer ha HD-stöd i framtiden. Allt från handdatorer, konsoller, ”filmspelare”, TV-apparater, projektorer osv. kommer att vara HDTV-kapabla. Vi vet redan nu att uppföljaren till Xbox kommer ha HDTV-stöd för alla speltitlar och vi antar att det samma gäller för Playstation 3 och uppföljaren till Gamecube.
Vad det gäller TV-apparater så kommer i princip alla apparater utom vanliga CRT TV att ha äkta HD-upplösningar och det samma gäller projektorer. Säkerligen kommer det finnas kvar 852×480-apparater i det lägsta lågbudgetsortimentet ett bra tag till dock. Ännu längre fram kommer förmodligen de CRT-apparater som fortfarande tillverkas leverera 1080i-upplösning. Inte minst tack vare de kommande ”platta” CRT-TV-apparaterna som utvecklas nu.
Förhoppningsvis kommer PC-spelskaparna också att hoppa på HDTV-trenden med ordentligt stöd i alla titlar.
Det som också delvis ligger i framtiden är 1080p, helst av allt 1080p i 60 Hz/fps (det lilla 1080p-material som finns idag är 24 Hz/fps bara). När vi väl kommer till den punkten att våra TV-apparater och projektorer levererar 1080p/60Hz finns det all anledning att slänga ut datorskärmen och istället ha vardagsrummet som ditt multimedianav med en HDTV-kapabel bildvisare som primär skärm. Precis så som förutspåtts att det skulle bli i flera år nu.
Hela den här artikeln är skriven medan jag suttit i TV-soffan framför en 50-tums DLP-TV med 1080×720(p)-upplösning. Omringad av ett 7.1-system och med en kraftfull dator inkopplad till de båda är det få saker man inte kan göra. Bilden av vardagsrummet som multimedianav som vi matades med på slutet av nittiotalet fungerar nu äntligen i praktiken. (720p är dock nästan gränsfall för vad jag personligen kan nöja mig med för datortillämpningar, för att det verkligen ska ta det fulla steget ut och bli en fullgod ersättare till den gamla datorskärmen behövs 1080p i 60 Hz. Som tur är kommer det lanseras 1080p-apparater till någorlunda rimliga priser redan i år.)
I höst lanseras de första svenska HD-sändningarna genom Canal Digital och Comhem. Vad innehållet kommer att vara vet vi inte än men vi kommer nog kunna ge er en liten smygtitt inom en snar framtid. Möjligheten finns också att HD1 tar sig in hos com hem och UPC då HD1 levereras redan idag via kabel-TV i ett par länder. Personligen hoppas jag dock på mer än så med tanke på utbudet från HD1. Förmodligen kommer det röra sig om ett ganska smalt utbud som dessutom bara kommer vara tillgängligt till ett fåtal hushåll men oavsett vad så är det kul att se at HDTV äntligen är på gång, nu tio år efter att det egentligen skulle lanserats i Europa. Med tanke på att inte ens Digital-TV är totalt standardiserat ännu lär det dock dröja innan vi ser ett stort utbud av HD-kanaler i Sverige via kabel-TV eller marksänd TV. Ljuset i tunneln lär finnas på annat håll nere i Europa och med lite tur kommer vi kunna ta in det med sattelitmottagare.
Tills dess hoppas jag att ni fått lite kött på benen och att ni redan hunnit börja experimentera lite med HD-material tack vare denna artikelserie. Innan vi tar förväl för denna gång har vi dock ett par sidor där vi svarar på läsarnas frågor. Är något fortfarande oklart kan du med fördel fortsätta läsa med andra ord.
F: ”Vad står HDTV för?”
S: Ordagrant: ”High Definition TeleVision”. Rent praktiskt: Film och video i upplösningar med över 720 vertikala pixlar/linjer.
F: ”Hur många Mbit/s sänds HDTV över? T.ex. Svensk digital-TV sänds ju i 22 Mbit/s eller något i den stilen.”
S: Nuvarande HDTV-sändningar i MPEG2 brukar ligga på 10-20 Mbit/s med en genomsnittlig bitrate på 11-15 Mbit/s ungefär. Detta är alltså siffran för en kanals sändningar. Motsvarande siffra för en nuvarande Svensk digital-TV-kanal är strax över 5 Mbit/s.
F: ”Vad är HDMI? Behöver man nytt ljudkort/förstärkare nu?”och ”Vad är HDCP?”
S: HDMI står för High Definition Media Interface och en digital överföringsstandard/kablagetyp. Med HDMI kan man överföra okomprimerad digital bild- och ljudinformation. Själva bilddelen av specifikationen är baserad på DVI-standarden medan ljuddelen är exklusivt framtagen för just HDMI. Vad det gäller bilden så kan man överföra upp till 1080p helt okomprimerat material och ljudet i okomprimerat 7.1-surround. Kablarna går att göra längre än DVI utan kvalitetsförlust och själva kontaktdonen är mindre.
Nyare DVD-spelare överför bild och ibland även ljud på detta vis och många nya TV-apparater, förstärkare och projektorer utrustas med HDMI-ingångar. Ljudkort med HDMI lär vi varken inte se på marknaden men det tål att noteras att det gamla SPDIF-interfacet inte duger när vi talar digitalt ljud med hög bitrate och i 7.1. (Förhoppningsvis kommer en ny standard, kompatibel med den i HDMI framträda för dem som bara vill åt ljudöverföringen.) Själva bildstandarden är fullt bakåtkompatibel med DVI och det går att använda adaptrer för att gå från DVI till HDMI eller vice versa.
En sista sak som måste förtydligas är HDCP, vilket står för High Definition Content Protection. Med HDCP krypteras signalerna som går genom HDMI (HDCP är även kompatibelt med DVI) vilket ställer följande krav: Om sändaren (HDTV-mottagaren, Bluray-spelaren osv.) använder HDCP krävs det att din bildvisare respektive receiver med HDMI/DVI-ingång är HDCP-kompatibel. Om utrustningen inte är HDCP-kompatibel kan en eller flera av tre saker hända: du får ingen bild alls, du får bild men den är nerskalad till 480p eller du får bild men den är drabbad av artefakter. Om vi vänder på steken så är det dock inga som helst problem för en, till exempel, HDCP-kompatibel TV att ta emot signaler via HDMI som inte är HDCP-kryptyerade.
Det finns redan nu produkter på marknaden som terminerar HDCP-krypteringen och i framtiden lär de bli fler då användandet av krypteringen blir mer utbredd. Så förhoppningsvis ligger man inte helt illa till trots att ens bildvisare inte är HDCP-kompatibel. HDMI med HDCP lär bli standard på alla HDTV-källor i framtiden, oavsett om vi talar TV-mottagare eller ”HDTV-spelare”.
Personligen ogillar jag HDCP-konceptet starkt då det knappast fyller någon vettig funktion (vill man kopiera något är det betydligt lättare att läsa in det i en dator än att kopiera det i realtid med någons slags inspelningsutrustning) och ställer istället bara till med en massa huvudbry för oss konsumenter.
F: ”När blir det (HDTV) verklighet?”
S: Som vi tagit upp i den här artikeln är det redan verklighet idag om än på liten skala för oss svenskar. Den stora lanseringen av både TV-sändningar och lagrad film kommer lagom till julhandeln 2005. För att det ska bli riktigt utbrett kommer det dock ta ett par år till. Till skillnad från traditionell digital-TV och DVD-film är det här teknik som kräver nya TV-apparater vilket kommer göra övergången långsammare.
I Europa är det många som talar om Fotbolls-VM 2006 som det stora startskottet för HDTV-sändningar.
F: ”Hur mycket bandbredd behövs för att få HDTV via bredbandet?”
S: Ett rimligt antagande är att HDTV via bredband kommer lösas med MPEG4 och att minimikravet kommer bli en uppkoppling på 10 Mbit/s. Om det kommer sändas via MPEG2 kommer bandbreddskraven bli minst det dubbla.
F: ”När kommer de stora kanalerna börja sända HDTV? (om de inte redan börjat) Vilka kanaler är detta?”
S: SVT startar HDTV-sändningar på prov redan i år. Med lite tur kanske de tom. kommer få igång reguljära sändningar under årets slut. Andra svenska kanaler har inte varit särskilt öppna vad det gäller deras planer för HDTV ännu. Det vi vet är att Canal Digital kommer att lansera en HDTV-kanal i höst med "eget" material. Den startar sina sändningar den första September. Comhem å sin sida har uttryckt förhoppningar om att starta HDTV-sändningar innan årsskiftet. Vilken/vilka kanaler eller annan information har de hittills inte delat med sig av.
F: ”Kommer de (TV-kanalerna) sända i alla de olika kvalitéerna? (1080i osv.)”
S: Förmodligen kommer vi se att olika kanaler satsar på olika sändningstyper. De kanaler som sänder MPEG4 lär satsa på 720p och kanske tom. 1080p. MPEG2-sändningarna lär vara blandat 1080i och 720p. Vidare finns det också möjlighet för kanaler att köra vissa program i en upplösning och andra i en annan.
Sportsändningar tex. gör sig helst klart bäst i 720p medan många anser att film funkar bäst i 1080i.
F: ”Vilket är det billigaste sättet att få tillgång till HDTV sändningar?”
S: Tittar man på den totala prissumman lär sattelit bli dyrast medan kabel-TV och marksänt ligger på samma nivå. HDTV-sändningar via bredband lär bli de billigaste men är också dem som ligger längst in i framtiden.
F: ”Kan man välja upplösning på sin HDTV, eller är det en låst uppösning beroende vilken man köper?”
S: För digitala displayer (TFT, DLP, Plasma osv.) har själva apparaten en fast upplösning som inte går att ändra. Alla apparater som klarar HDTV-upplösningar är dock kapabla att skala upp/ner den upplösning de matas med till dess interna upplösning.
Annan teknik som till exempel CRT-projektorer kan visa olika upplösningar då de inte har en fast upplösning.
F: ”Finns det några bakprojektionsapparater som har stöd för HDTV eller skall man ge upp bakprojektion?”
S: I princip alla moderna bakprojektions-TV som bygger på digital bildteknik (LCD/DLP/LCOS osv.) har stöd för HDTV-upplösningar. Vidare finns det också CRT-baserade som också klarar HDTV men de är desto ovanligare i Sverige och har oftast relativt dålig bildkvalitet och är utrymmeskrävande.
Bakprojektions-TV är, jämfört med plasma och LCD, ett billigt och bra alternativ om man vill ha HDTV-stöd. De klassiska problemen med oskärpa, otymplighet osv. är i princip bortblåsta idag och en bra bakprojektions-TV kan ge precis lika bra bild som alla andra former av bildvisare i stort sett.
F: ”Hur mycket bandbredd tar de analoga signalerna upp, som gör att de digitala HDTV-signalerna inte får lika stor plats att breda ut sig på i luften?”
S: En analog kanal tar upp till motsvarande 40 Mbit/s vilket kan sägas motsvarade 2-3 kanaler i HDTV-kvalitet (MPEG2), upp till åtta kanaler i SDTV-kvalitet eller 3-6 kanaler i HDTV-kvalitet (MPEG4). Kort sagt är det ett förbannat ineffektivt system som vi måste bli av med snarast oavsett vad sura tanter ute i obygden tycker om det.
F: ”Vilken bitrate skall Dolby Digital 5.1-sändningarna sändas i?”
S: De lär förbli som i dagens digitala TV-sändningar. Det vill säga 384-448 Kbit/s. I alla fall i den närmsta framtiden.
F: ”Kommer HDTV sändas med DTS eller något annat bättre än Dolby Digital 5.1?”
S: Nej tråkigt nog verkar det finnas få om ens några planer på att använda DTS i några TV-sändningar. Med MPEG2-sändningar lär vi som mest få sänt Dolby Digital EX ”6.1”. I MPEG4-sändningar kommer vi dock med stor sannolikhet få ljud i bättre kvalitet än Dolby Digital 5.1.
F: ”Jag har lite pengar, men jag vill ha HDTV. Förslag på budgetlösningar?”
S: I dagsläget är en projektor den billigaste bildvisare med stöd för HDTV-upplösningar. För strax över 10 tusen kan man få en projektor med 1280×720-upplösning. Vill man ha en vanlig TV istället för projektor kan en mindre LCD-TV eller en bakprojektionsapparat vara lösningen, dessa finns tillgängliga från runt tio tusen kronor också.
Dock krävs det att man påminner om att upplösningen långt ifrån är allt. Andra faktorer spelar också in och en lågupplöst plasma kan ge avsevärt mycket bättre bildkvalitet än en billig LCD-TV oavsett om LCD:n har högre upplösning.
F: ”Hur bra kvalité är det (HDTV) i förhållande till DVD-kvalité?”
S: Min personliga åsikt är att steget mellan DVD och HDTV är jämförbart med det mellan VHS och DVD. Vidare skulle jag också utan att tveka påstå att det är ett betydligt större steg mellan vanlig digital TV och HDTV än vad det var mellan analog TV och digital TV.
(Nu talar jag givetvis om en "köpe-VHS" respektive en analog TV-sändningar där bra mottagningsförhållande råder.)
F: ”Kommer det TV-apparater med inbyggda HDTV-mottagare?”
S: I USA finns det ett fåtal apparater som har inbyggda mottagare idag. I Europa lär det bli svårare då det finns så många olika system att ta hänsyn till. Man skulle kunna anta att om det kommer några lär det dröja ett par år och när de väl kommer så kommer de bara ha stöd för marksänd HDTV. Förvänta er inte allt för mycket inom de närmsta 5 åren med andra ord.
Kort sagt: problemet som många klagar på med digital-TV idag, dvs. att man måste ha en mottagare och ett programkort/abonnemang per TV lär kvarstå med HDTV ett bra tag till. Under tiden kommer det dock börja bli vanligare med TV-apparater som har inbyggda ”vanliga ”digital-TV-mottagare.
F: ”När kommer dom nya tv apparater att vara märkta med den nya ”HD Ready” märkning och vad innebär det?”
S: HD Ready-märkningen innebär ett par olika saker:
- Bildvisaren ska ha mer än 720 vertikala linjer/pixlar.
- 16:9-aspektratio.
- Det ska finnas en HDMI/DVI-ingång med HDCP-stöd.
- Komponentvideoingång.
- Kompatibel med 720p och 1080i i både 50 och 60 Hz.
Redan nu finns det massvis med apparater som uppfyller dessa krav på svenska marknaden, dock är det långt ifrån alla som har en HD Ready-stämpel på sin kartong ännu. Värt att notera är att HD Ready-stämpeln inte tar notis om horisontell upplösning (tryck från branschen för att få 1024×768 och 1024x"1024" klassat som HD-upplösning låter det som i mina öron) och att 1080p inte finns med i certifikationen.
F: ”När kommer man att kunna köpa en tv med 1080p upplösning i Sverige?”och ”Kommer några europeiska kanaler och filmer att ha upplösningen 1080p.”
S: Andra halvan av 2005. Om och när någon kanal kommer att sända 1080p vet vi inte men när de väl gör det lär det vara med MPEG4-teknik.
F: ”Hur många "gratis"-HDTV kanaler kommer det att finnas i Sverige?”
S: Så kallade FTA (Free to Air) kanaler lär förbli de som finns i utbudet idag. Det vill säga något från SVT och något från TV4.
F: ”Kommer man att kunna ta emot utländska HDTV sändningar.”
S: Med sattelit kommer man kunna göra det i samma utsträckning som idag ungefär. För övrigt går det redan att få in den Europeiska HD1-signalen med sattelitmottagare i Sverige.
F: ”Vad är simulcast i HDTV?”
S: Simulcast i detta sammanhang betyder att man sänder HD och SD parallellt, detta för att ingen ska bli utan TV-sändningar under själva övergången till HD.
F: "Hur ser en vanlig tv-bild ut på en HDTV-kapabel bildvisare, blir det ungefär som att titta på tv i datorn (luddigt och fult) eller ser det ut som det gör idag"?
S: Analoga sändningar verkar passa sig bäst för analoga bildvisare, främst är det dock storleken på bilden som avgör hur bra det blir. Själva upplösningen på skärmen spelar också in men är helt klart underordnat storleken.
Analog TV ser dock helt klart trevligast ut på en rimligt stor traditionell CRT-TV.
F: ”Kommer det att gå att ta emot "HDTV-kanaler" i en vanlig TV, eller måste man köpa en HDTV för att kunna se på högupplöst?”
S: Med en mottagare med rätt utgångar (SCART, S-Video eller komposit men kanske snarast lågupplöst komponent) som skalar ner upplösningen går det att se HDTV på en vanlig TV. Dock är det ganska menlöst då hela poängen med HDTV är just att det ska vara högupplöst.
F: ”Förväntas avgifterna för att se HDTV vara högre än vanlig digital-TV?”
S: Eftersom bandbreddskraven och därmed även kostnaderna går upp för leverantören lär priserna också bli högre. Speciellt till en början lär det kosta en del.
F: ”Hur ser möjligheterna ut för att spela in HDTV?”
S: Idag ser de bra ut om man kollar på den amerikanska marknaden till exempel. Men det finns mer eller mindre långtgågna planer på att införa olika typer av krypterings- och kopieringsskydd. Eftersom vi inte vet något direkt om Svenska HDTV-sändningar har vi dock inget bättre svar här. Min förmodan är att det kommer att gå att spela in men att man kommer använda någon form av DRM som förhindrar kopiering och spridning.
F: ”Jag har läst att man kan se 1080i på en tv med upplösningen 1024×768, men kan man se på 1080p?”
S: Idag är det väldigt få bildvisare som klarar att ta emot 1080p-signaler, dock finns det inget som rent tekniskt hindrar att man skulle skala ner 1080p till 1024×768.
F: ”Kommer de gamla sakerna, tillexempel VHS, DVD osv. att fungera om jag köper en HDTV.”
S: En HDTV-kompatibel apparat har i regel vanliga S-Video-, Komposit- och SCART-ingångar osv. så visst kommer det funka fint.
Det var den sista frågan, den sätter även punkt för vår artikelserie för den här gången.
