Sedan Nvidia lanserade Geforce RTX 50-seriens grafikkort har vi gång på gång sett rapporter om nya problem efter nya problem. En så utomordentligt skitdålig lansering kan bara innebära en av två saker: Antingen är Nvidia inte så bra som alla tror eller så bryr de sig inte alls om sina konsumenter och skeppar vad de än kan.
Detta är en krönika av Mikael Schwartz. Här presenterar han sin personliga åsikt.
Nvidia har länge setts som den tillverkare på grafikkortsmarknaden vars produkter helt enkelt fungerar. De har länge ansetts ha mycket bättre drivrutiner än AMD och numera även Intel och har i princip alltid legat i framkant när det kommer till prestanda. Läderjackans ”It just works” har för det mesta faktiskt varit sanning. Fram till dess att man lanserade Geforce RTX 50-serien.
Nvidia har verkligen stampat i klaveret
Den senaste generationens grafikkort från Nvidia har bjudit på en ordentlig papperslansering med uppblåsta prislappar som oftast inte är ens i närheten av riktpris. Vi har 
sett flera rapporter om den ökända strömkontakten som trots sin “uppgraderade design” bestämmer sig för att spontant självantända. Nvidias egna prestandasiffror där man jämför de nya korten mot föregående generation är medvetet skevare än gemene man på väg hem från en bartömning på tom mage. Allt detta tillsammans med rapporter om att inte alla grafikprocessorer i de nya korten har de specifikationer som utlovas. Nu är det dags för konsumenter att äntligen skita i sin FOMO, säga ifrån och rösta med plånboken.
RTX 50-serien är inte bara en potentiell brandbomb som kanske har de specifikationer som utlovas heller. Nvidia har valt att ta bort stödet för 32-bit PhysX på de nya grafikkorten. En teknik Nvidia själva utvecklade, om än för många år sedan. Detta innebär att den som köper ett av de tokdyra grafikkorten knappt driva PhysX-baserade spel som till exempel Borderlands 2 eller Mirror’s Edge. Trots att vi pratar 15 000 – 20 000 kronor för vad som en gång var mellansegmentet för grafikkort. PhysX-ansvaret hamnar hos processorn vilket inte alltid kommer fungera särskilt bra.
Jag erkänner att jag själv var intresserad av att införskaffa ett RTX 5080 där runt lanseringen. Fram till dess att jag såg de hutlösa prislapparna xx80-grafikkort bär idag. Till och med RTX 5070 Ti har ett RIKTPRIS på 10 500 kronor. Det är alltså lägstanivån för ett xx70-grafikkort denna generation. Mitt intresse dog ut ganska snabbt efter att priserna avslöjades. Tur är väl det med tanke på att RTX 50-serien verkar vara en hårdvaruversion av rysk roulett.
Är det inkompetens eller likgiltighet?
Vi kan inte säga huruvida Nvidia vetat om alla de problem som drabbat RTX 50-serien i förväg eller ej. Har de inte känt till problemen handlar det helt enkelt om inkompetens och det finns förmodligen andra än bara Nvidia som bär en del av skulden.
Man har kanske inte kvalitetskontrollerat de grafikprocessorer man beställt och noga dubbelkollat att allt ser ut som det ska. Man har kanske inte testat den nya strömkontakten man försökt sälja in stenhårt under de senaste åren ordentligt. Detta känns dock inte så värst troligt när vi pratar om ett jätteföretag som Nvidia som haft så pass bra rykte under flera årtionden.
Det enda andra möjliga alternativet är ren likgiltighet. Nvidia har kanske blivit så pass stora och håvar in så mycket stålar från AI-marknaden att konsumenten bara blir en slags fps-knarkande andraklassmedborgare man kan krama julbonusar ur.
Man har vetat om problemen med strömkontakterna men förutsatt att det inte skulle bli en stor grej. Fram till dess att allt fler tog fyr det vill säga. Man har vetat om att grafikprocessorer feltillverkats och inte innehåller alla delar som utlovas men skeppat dessa i hopp om att ingen märker något. Man har vetat om att lagren av färdiga grafikkort varit nästintill tomma och valt att spela på konsumenters FOMO för att kunna se prislapparna svälla som batterierna i Samsungs Galaxy Note 7.
Vi pratar dock om ett företag som under en väldigt lång tid jobbat hårt för att få det rykte man har och nå den positionen man sitter på. Att de skulle sluta bry sig helt och hållet nu och riskera väldigt mycket känns inte heller så värst troligt.
Så hur ligger det till egentligen? Något av dessa alternativ måste vara korrekt för chansen att så många olika saker går åt pipan med en hel grafikkortsgeneration utan att de kan upptäckas eller åtgärdas i tid måste vara något otroligt låg.
