Intel har ända
sedan lanseringen av deras första Pentium 4-processor sagt att det skulle
dröja ett tag innan vi på allvar fick se vad NetBurst-arkitekturen
kunde göra. I början av året kom en av de viktigaste etapperna
för NetBurst-arkitekturen, Northwood-kärnan. Den stora fördelarna
med den nya Northwood-kärnan var dess 0.13microns tillverkningsprocess
och den fördubblade L2-cachen på 512KB.
NetBurst-arkitekturen har hela tiden gått ut på höga klockfrekvenser
och med Willamette-kärnan var 0.18microns tekniken en stort
problem. Med vanliga medel var det helt enkelt tvärstopp över 2.2Ghz
vilket var ett stort hinder för Pentium 4 processorerna.
Som de flesta vet har Northwood-kärnan förändrat detta drastiskt
och gett NetBurst-arkitekturen helt nya möjligheter. Den stora nackdelen
med NetBurst-arkitekturen är det dåliga IPC-värdet vilket
ger sämre prestanda per klockfrekvens. Det är anledningen till varför
AthlonXP-processorerna t.ex kan prestera lika bra som Pentium 4-processorer
med märkbart högre klockfrekvens. Intel har lyckats höja IPC-värdet
en bit (runt 10%) genom att fördubbla L2-cachen på den nya Northwood-kärnan
men den största fördelen är 0.13microns tekniken som tillåter
drastiskt mycket högre klockfrekvenser. Vi ser varje dag Pentium 4-processorer
som överklockas till över 3.0Ghz med enbart luftkylning eller enklare
vattenkylning. Något som var helt omöjligt med den äldre Willamette-kärnan.
Intel har nu
gått in i nästa fas för att ytterligare öka prestandan
på deras Pentium 4-processorer. Intel har gjort en relativ enkel men
betydande förändring på deras nya ‘B’-modeller och nu är
det dags att undersöka vad som förändrats och vad det kan göra
för prestandan.
En av de stora
samtalsämnena inför lanseringen av Intels Pentium 4-processor var
den massiva processorbussen även kallad FSB (Front Side Bus). Pentium
4-processorns FSB hade en klockfrekvens på 100Mhz men då den är
kvadrupelpumpad till designen resulterade detta i en effektiv klockfrekvens
på 400Mhz.
Närmsta konkurrent var vid den tiden AMD Athlon Thunderbird med en dubbelpumpad
FSB på 133Mhz, alltså 266Mhz effektiv klockfrekvens. Intels Pentium
3 processor hade bara en enkelpumpad FSB på 133Mhz vilket gjorde att
Pentium 4-processorn verkligen var i en klass för sig.
I dagsläget är det inte mycket som har förändrats då
AMD fortfarande använder sig av samma processorbuss men nu på deras
Athlon XP-processorer.
Istället är det Pentium 4-processorn som har förnyats och ytterligare
ökat bandbredden på processorbussen. Med en FSB på 133Mhz
har de nya ‘B’-modellerna en processorbuss på 533Mhz effektiv klockfrekvens.
Eftersom 133Mhz FSB funnits flera år på processorer är denna
övergång inget som har vållat några problem för
Intel och det känns helt enkelt som en logisk utveckling av Pentium 4-arkitekturen.
De äldre ‘400Mhz-modellerna’ som vi kallar dem finns fortfarande kvar
och säljs i butiker. Sammanlagt har Intel släppt tre nya Pentium
4-modeller med den snabbare processorbussen, hela Intels nuvarande processorsortiment
för Pentium 4 finns i tabellen nedanför.
Processor: |
Klockfekvens:
|
Processobuss:
|
Multiplier:
|
Pentium 4 2.53Ghz |
2.53
Ghz |
533Mhz
|
19
|
Pentium 4 2.4B |
2.40
Ghz |
533Mhz
|
18
|
Pentium 4 2.4Ghz |
2.40
Ghz |
400Mhz
|
24
|
Pentium 4 2.26Ghz |
2.26
Ghz |
533Mhz
|
17
|
Pentium 4 2.2Ghz |
2.20
Ghz |
400Mhz
|
22
|
Pentium 4 2.0Ghz |
2.00
Ghz |
400Mhz
|
20
|
Pentium 4 1.8Ghz |
1.80
Ghz |
400Mhz
|
18
|
Vad man kan se
här är att det oftast bara är 2.4Ghz-modellen som märks
med ‘B’-suffixet. Det är mest för att man ska se skillnad jämfört
med den äldre 2.4Ghz-modellen. De flesta butiker skriver upp processorbussens
hastighet men om de inte gör det är det alltså bara 2.4Ghz-modellen
som för tillfället kan finnas i både 400/533Mhz-processorbuss.
Här nedan finns bilder på den processor vi har testat idag, Pentium
4 2.4B. Då detta är ett ingenjörsexemplar direkt från
Intel stämmer inte processormärkningen med den som finns på
retail-processorerna.
Snart ska vi
ta reda på om den snabbare processorbussen verkligen gör något
för prestandan men först en kort genomgång av testsystemen.
Pentium 4 2.4B
som är Intels näst högsta processor-modell för tillfället
ställs i våra tester mot just AMDs näst snabbaste processor,
Athlon XP 2100+. Vi har även med Athlon XP 2000+ och den äldre Pentium
4 2.0Ghz som baseras på Willamette kärnan.
Testsystemen
|
|||
Hårdvara
|
|||
Processor: |
Athlon
XP 2100+ Athlon
XP 2000+ |
Intel
Pentium 4 2.4B (Northwood) Intel Pentium 4 2.0Ghz (Willamette) |
|
Moderkort: |
EPOX
8K3A+ (KT333) |
ABIT
TH7II-RAID (i850) |
|
RAM: |
512MB
XtremeDDR-SDRAM DDR333 @ CL 2.0 |
4x128MB
Samsung 800/1066Mhz RDRAM |
|
Grafikkort:
|
Nvidia
GeForce3 |
||
Hårddisk:
|
46.1GB
IBM 75GXP |
||
Ljudkort:
|
Soundblaster
Live! 1024 |
||
Nätverkskort
: |
3COM
3C905C-TX 10/100Mbit |
||
Mjukvara
|
|||
Operativsystem: |
Windows
XP Professional |
||
Drivrutiner: |
Detonator
v29.42 DirectX 8.1 VIA 4in1 v4.37 Chipsetdriver v3.20.1008 (i850) |
||
Testprogram:
|
SiSoft
Sandra 2002 CacheMem v2.6 Quake 3:Arena v1.30 Jedi Knight 2: Jedi Outcast Serious Sam 2: Second Encounter 3Dmark2000 3Dmark2001 Comanche 4 WinAce v2.11 Audiograbber 1.81 + LAME 3.91 Windows Media Encoder 7.1 |
Till Pentium
4-systemet har vi använt oss av ett Rambus-baserat testmoderkort och
det är som vanligt ABIT TH7II-RAID som står till förfogande.
Trots att moderkortet bara baseras på i850-chipset (inget officiellt
stöd för 533Mhz FSB) har det inga som helst problem med de nya Pentium
4-processorerna. Och vad som är ännu viktigare, det fungerar utmärkt
med PC1066-Rambus. Eller rättare sagt PC800 @ PC1066. Trots att varken
i850 eller i850E-chipset har stöd officiellt stöd för PC1066-RDRAM
fungerar de flesta nya moderkort även mycket bra med den snabbare minnesstandarden.
I våra tester har vi därför valt att både redovisa resultat
med PC800 och PC1066-minne.
AMD-plattformen baseras på det populära KT333-chipset i form av
Epox 8K3A+. Minneshastigheten är här DDR333 och vi har använt
oss av Turbo-timings på moderkortet för optimal prestanda.
Vi börjar
med lite teoretiska minnestester och först ut är SiSoft Sandra 2002.
Återigen
ser vi prov på Pentium 4-processorernas enorma bandbredd och tillsammans
med Rambus-minne är resultaten otroligt imponerande. Även om Athlon
XP-systemen ligger långt efter i minnesbandbredd vet vi sedan tidigare
att detta inte ger en realistisk bild av den verkliga prestandan.
CacheMem v2.6 |
Efter att vi
mätt minnesbandbredden är det nu dags att jämföra de olika
systemens minneslatency. Av
någon anledninge vägrade PC1066-systemet att utföra Cachemem
testerna så vi har tyvärr inte fått med några värde
från detta systemet som synes.
Här ser
vi en stor del i anledningen till att Rambus-systemen trots sin otroliga minnesbandbredd
inte är helt överlägsna dess konkurrenter. Rambus-minnet har
en väldigt lång väntetid (latency) vilket markant försämmrar
minnesprestandan när det är mindre bitar data som snabbt ska transporteras
fram och tillbaka.
Hur ter sig då
de olika systemens minnesprestanda i vanliga applikationer. Ja det ska vi
snart få reda på och vi börjar först med några
speltester.
Först ut
är det omåttligt populära spelet Quake 3: Arena.
I den lägre
upplösningen ser vi verkligen kraften av RDRAM (Rambus) när det
handlar mycket om just minnesbandbredd, en Pentium 4 2.4B-processor parat
med PC1066-Rambus helt enkelt krossar motståndet. Även med PC800-Rambus
ser vi att Athlon XP-processorerna inte rår på Pentium 4 2.4B.
Även om det skiljer 400Mhz i klockfrekvens mellan de två Pentium
4-processorerna i testet ser vi att den äldre Willamette-kärnan
verkligen inte har samma potentiall som Northwood-kärnan.
Jedi Knight 2: Jedi Outcast |
Nu är det
dags för ännu ett spel som baseras på Quake3-motorn, Jedi
Knight 2.
Nu är skillnaderna
genast mycket mindre och trots att Pentium 4 2.4B-processorn tar ett grepp
om topplaceringarna även här så behövs det PC1066-Rambus
för att vi ska se några märkbara skillnader.
Serious Sam: The Second Encounter |
Vi går
vidare med Serious Sam 2 som använder sig av utvecklarna Croteams egen
grafikmotor.
Här ser
vi tydliga tecken på att grafikkortet är en flaskhals i systemet
och även en del vid 640×480-upplösning. Men det är ändå
intressant att se de jämna resultaten om vi bortser från Pentium
4 2.0Ghz som är ohjälpligt efter. I 1024×768 är det enbart
grafikkortet som sätter stopp och resultaten är alla inom en god
felmarginal.
Nu har vi testat
tre olika spel som alla baserat sig på OpenGL och nu är det dags
för lite Direct3D-tester.
Comanche 4 är
egentligen ett spel men vi använder oss av deras benchmark-demo för
att få bästa resultat.
Tyvärr är
det i princip omöjligt att se några skillnader på de fyra
första systemen då grafikkortet blir en allt för kraftig flaskhals
i detta system.
3Dmark 2000 |
Athlon-processorerna
har alltid fått väldigt bra resultat i 3Dmark2000 och så
är onekligen fallet även här. Det är första "riktiga"
testet där vi inte ser Pentium 4 2.4B-processorn med PC1066-Rambus i
täten och när vi använder PC800-minne lägger sig även
Athlon XP 2000+ före Pentium 4 2.4B-processorn.
3Dmark2001 SE Build 330 |
Sist men inte
minst är det 3Dmark2001 SE som gäller.
Detta är
ett test som vi vet Pentium 4-processorerna klarat sig bra i men med de nya
(vid testernas tidpunkt) 29.42-drivrutinerna till GeForce3 grafikkortet fick
Athlon XP-systemen en större prestandaökning än Pentium 4-systemen
och skillnaderna är nu inte så stora mellan de olika systemen.
Med PC1066-Rambus visar dock Pentium 4-processorn vad den verkligen går
för och får ett betryggande försprång.
Nu är det
dags att testa lite vardagliga applikationer som filkomprimering och MP3-encodning.
Vi börjar
med vanlig filkomprimering där vi med maximal kompression ska komprimera
en 210MB-wavfil så snabbt som möjligt.
Nu när vi
inte har ett grafikkort som flaskhals kan vi koncentrera oss mer på
processorn och till viss del moderkortet som självklart är en viktig
del i systemets prestanda. Här ser vi att Pentium 4 2.4B verkligen är
en bra processor för filkomprimering och då detta är ett krävande
test för minnesbandbredden ser vi även här hur PC1066-systemet
drar ifrån resten av fältet.
Audiograbber 1.81 + LAME 3.91 (MP3-encoder) |
MP3-encodning
är något de flesta gör med sin dator någon gång
och vid våra tester används LAME 3.91-encodern tillsammans med
Audiograbber. Det är återigen en 210MB-wavfil som används
men denna gången ska den alltså göras om till MPEG1 Layer
3 formatet (MP3).
Detta är
ett test som nästan uteslutande beror på processorns prestanda
vilket vi också ser av resultaten då båda Pentium 4 2.4B-systemen
har exakt samma prestanda. Det klart övertag för Pentium 4-processorn
om man då återigen bortser från den äldre Pentium 4
2.0Ghz.
Windows Media Encoder 7.1 Video-encodning |
Det sista testet
blir Video-encodning där vi använder oss av Windows Media Encoder
7.1. WME 7.1 kan man gratis ladda ner från Microsofts hemsida och är
ett mycket användarvänligt program. Under våra tester användes
en 57MB MPEG-4 fil som vi encodade till WM8-formatet (Windows Media Video
8). Vi valde en av de existerande profilerna för bandbredd och användningsområde,
profilen var följande "WM8 Video for DSL/Cable Delivery (250Kbps,
320×240, 30fps)".
Resultaten i
detta test var väldigt överraskande då Intels processorer
har ett väldigt stort försprång över Athlon XP-processorerna.
Då även den äldre Pentium 4 2.0Ghz modellen slår Athlon
XP-processorerna ordentligt på fingrarna verkar det som att WME 7.1
är väldigt dåligt optimerat för AMD-system. Bra optimering
för SSE2 och dålig optimering för Athlon-processorerna ligger
alltså förmodligen bakom de stora prestandaskillnaderna. Vi hoppas
verkligen att AMD tar en närmare titt på detta då det är
ett mycket användbart program som alltså även är gratis.
Nu har vi fått
en bra bild av Pentium 4 2.4B-processorns prestanda och även hur den
står sig mot konkurrenterna. Innan vi summerar våra tankar och
erfarenheter av processorn är det dags för lite överklockning.
Northwood-kärnan
är vida känd för sina fina överklockningspotential och
vi var förstås väldigt intresserade av att se hur bra vårt
testexemplar överklockade. Tyvärr blev våra överklockningstester
inte så lyckade då vi stötte på ett hinder med vårt
testmoderkort, ABIT TH7II-RAID. Problemen beror på moderkortets oförmåga
att ge en stabil och tillräckligt hög CPU-spänning. Vid "default"-spänning
inställt i biosen (1,5v för Northwood processorer) låg den
verkliga spänningen på 1,33v-1,36v. Detta var inget problem vid
originalhastigheter men vid överklockning är cpu-spänningen
A och O. Maximal spänning du kan ställa in på TH7II-RAID är
1.7v (2,2v för Willamette processorer) och det resulterade i vårt
fall runt 1,55v verklig spänning. Med så låg CPU-spänning
blev våra överklockningsresultat inte speciellt imponerande.
2.65Ghz
lyckades vi uppnå i princip originalspänning men det var ändå
en liten besvikelse. Dock vet vi att Pentium 4-processorerna inte lever ut
ordentligt förrän vid lite högre spänning och vi kommer
undersöka detta närmare när vi testar nästa Pentium 4-moderkort,
vilket sker inom en snar framtid.
Det var många som var missnöjda med Intel och deras aggerande när de lanserade den första Pentium 4-modellen, dålig prestanda vid låga klockfrekvenser, vilseledande marknadsföring och väldigt höga systempriser var återkommande klagomål.
Intel hävdade från början att deras NetBurst-arkitektur verkligen hade stora potential men att vi inte skulle få se prov på detta förrän efter ett tag. Vi var många som tvivlade på detta men Intels NetBurst-arkitektur har som sagt var fått ett ordentligt lyft med Northwood-kärnan. De har bättrat på IPC-värdet genom större L2 cache och nu även snabbare processorbuss. Även problemet med låga klockfrekvenser är mer eller mindre löst då 0.13micron tekniken tillåter Pentium 4-processorerna att skala upp i mycket höga hastigheter.
Prestandan är mycket bra på Pentium 4 2.4B-processorn som vi testat här och den vinner nästan utelslutande alla tester. Vid speltesterna var det ofta relativt jämnt och det visar ännu en gång hur viktigt grafikkortet är för bra spelprestanda. Vårt testsystem kommer snarast uppdateras med ett nytt grafikkort då GeForce3-kortet ofta inte orkar hänga med i testerna.
I ren prestanda är det Pentium 4 2.4B som är den klara vinnaren men tyvärr för Intel finns det andra viktiga delar och vi tänker då speciellt på priset.
Problemen med dyra systemkostnader var länge ett stort problem för Intel men det är numera ett minne blott. Med det stora antal DDR-SDRAM-chispet för Pentium 4-moderkort och de drastiska prissänkningarna på RDRAM (Rambus) är kringutrustningen i ett Pentium 4-system inte något man behöver oroa sig för längre. Tyvärr så har Intel fortfarande relativt höga processorpriser och då speciellt på de snabbare modellerna. Pentium 4 2.4B är alltså den näst snabbaste modellen för tillfället och kostar vid skrivande stund runt 5300 kr (Boxed) det kan jämföras med runt 2200 kr (Boxed) för en Athlon XP 2100+. Visst var Pentium 4 2.4B den snabbare processorn av de två men knappast 3100 kr snabbare..
Vad som verkligen är intressant med Pentium 4-processorerna är överklockningen. Vi hade lite problem med våra överklockningstester men det var berodde mest på moderkortet. Och vi återkommer alltså med utförligare överklockningstester vid nästa moderkortsrecension. Men det har ändå inte varit svårt att se vilka processorer som överklockar bäst för tillfället och det enda som inom en snar framtid kan hota Intel på denna front är den nya versionen av AMDs 0.13micron-kärna.
Intel Pentium 4 2.4B är en mycket snabb processor och med rätt komponenter i systemet blir det en svårslagen kombination i prestanda. Priset är återigen den stora svagheten och personligen har vi väldigt svårt att motivera de stora prisskillnader jämfört med t.ex Athlon XP 2100+. Rykten säger att Intel planerar en drastisk prissänkning på alla deras processorer och det är verkligen behövligt, speciellt på toppmodellerna. I nuläget ser annars den nya Pentium 4 2.26Ghz processorn ut som ett mycket intressant val, bra överklockningspotential och till ett mer humant pris (runt 3000kr).
Intels NetBurst-arkitektur har alltså verkligen börjat visa framfötterna och med lägre priser ser AMD ut att få det riktigt svårt fram till lanseringen av Hammer.
Tack till Intel som har gjort denna recension möjlig.