De första tankarna
på ett stort nätverk kom till i USA när det kalla kriget och hotet från öst var
som störst (Kubakrisen 1962). Enligt vissa ledande politiker var det t.o.m. oundvikligt
med ett kärnvapenkrig mellan de två supermakterna. Man var då mån om att lösa
det strategiska problemet med att kommunicera över stora avstånd även om telefonförbindelserna
var utslagna av t.ex. ett kärnvapenanfall, och man ville ju slippa använda kortvågsradio
eftersom det skulle vara alltför otympligt. Oerhört mycket pengar satsades för
att utveckla ett bra och tillförlitligt system.
VS.
När
Sovjetunionen, 1957, sköt upp den första sateliten (Sputnik) i rymden så halkade
USA efter i den tekniska kapplöpning om att vara först i rymden. Rand Corporations
kom fram till att ett stort datanätverk var lösningen på landets problem. Men
hade man en central dator som styrde hela nätverket och den blev utslagen, vilket
den troligen skulle bli ganska så snabbt, så skulle hela nätverket vara utslaget.
Om man hade ett "serverlöst" nätverk så skulle inte hela nätverket
slås ut av att en dator försvann. Ett förslag lades fram för det amerikanska
försvaret 1964. Detta förslag kom att kallas RAND proposal och skulle bli den
slutgiltiga lösningen och det första steget till Internet.
Nätverket skulle vara pålitligt i alla situationer, så varje dator skulle vara
självständig, så att om en blev utslagen så skulle de andra kunna fortsätta
kommunicera utan problem. Detta gjorde att varje dator var tvungen att kunna
sända och ta emot meddelande, till och från en annan dator i nätverket.
Dessa meddelanden var uppdelad i små paket (TCP/IP,
tas upp senare). Paketen skulle välja den väg som passar bäst med tanke på trafikeringen
av nätet, bara de kom fram till sitt slutmål oskadade. I detta nätverk skulle
alla datorer ha samma rättigheter och möjlighet att kommunicera med varandra.
Så om man skulle skicka ett meddelande från New York till Miami och Washington
var sönderbombat så skulle meddelandet kunna gå via Detroit, Los Angeles, Dallas
istället för Washington och sedan vidare till Miami.
Man bildade den nya myndigheten Defence
Advanced Research
Projects Agency
(DARPA),
som i sin tur, 1969, grundade det nationella nätverket,
Advanved Research
Projects Agency
NETwork (ARPANET)
Även Universiteten var med och utvecklade nätverket som ett forskningsprojekt.
De första byggstenarna
till ARPANET sattes ihop 1969. Det började med en dator på University of California
i Los Angeles UCLA I december samma år kopplade man på datorer vid Stanford
Rinstitute (SRI), Culler-Fried Interactive Mathematics (UCSB) och University
of Utah. Dessa fyra superdatorer kunde då på ett enkelt och smidigt sätt utbyta
information med varandra. Man kunde även fjärrstyra datorerna från andra datorer
som också var uppkopplade på ARPANET.
Forskare fastnade fort för det nya kontaktnätet och började snart använda det
intensivt för att diskutera, samarbeta och skvallra med varandra. Detta var
mycket användbart för forskarna som då slapp betala porto och vänta på sina
brev. Användarna hade egna utrymmen att spara sina saker på och e-postadresser
för att på ett smidigt sätt kunna använda nätet och e-posten.
E-posten blev
så populär att militären flyttade över till ett eget militärt nät MILitary NETwork
(MILNET), men det var ju även kopplat till ARPANET. Detta hade också TCP/IP-standarden
med de små paketen. ARPANET hade enbart 15 superdatorer uppkopplade 1971 när
man började använda protokollet Network Control Protocol (NCP). 1972 skrev Ray
Thomslinson ett program för e-post som var anpassat för den nya protokolltypen.
Samma år kom en standard för uppkloppling mot andra värddatorer. Mailing-lists
uppfanns för att kunna skicka meddelande till stora grupper på ARPANET. En av
de första grupperna som använde detta var "SF-lovers". Gruppen bestod
av Sience Fiction-fans över hela ARPANET. Detta tillsynes meningslösa diskuterande
stoppades inte av administratörerna eftersom ARPANET mest var till för just
att maila och diskutera via mailing-lists.
När man senare
skulle ansluta andra nätverk till ARPANET stötte man på problem med att de olika
nätverken använde olika protokoll till sina system. Detta ökade behovet av ett
internationellt standardprotokoll som alla skulle kunna använda på sina datorer.
December 1974 presenterades ett protokoll som kallades < styack">Transmission
Control Protocol (TCP), denna utveckling av Richard
Karps tidiga protokoll hade utvecklats internationellt av personer vid Stanford
i USA och University College i London. Eftersom det inte fanns någon central
enhet så var det mycket enkelt att ansluta nya enheter på nätet om de kunde
kommunicera med TCP. När det expanderade på 70-talet tillät man även andra länder
att ansluta sig. De första länderna som kopplade upp sig var NATO-länderna Storbritannien
och Norge som anslöt sig 1973. Företag och organisationer som hade kraftfulla
datorer ville också vara med på nätet och leka. Detta var ganska enkelt eftersom
programvaran (TCP/IP) var gratis och enkel att skaffa. Eftersom nätverket var
anarkistiskt så var det mycket svårt att hindra andra att ansluta sig, men alla
drog ju nytta av att det växte så att man kunde få det allt säkrare och kunde
komma i kontakt med fler folk. Man började även skicka filer mellan datorerna
så man utvecklade ett system för detta som fick namnet File Transfer Protocol
(FTP).
De kommersiella
på nätet skaffade sig ett eget nätverk kallat Telenet, Department of Computer
Engineering and Industrial Automation (DCA) fick i uppdrag att sköta den operativa
delen av Telenet. I Sverige kom senare Swedish University NET ( SUNET) med KTH
som bas, SUNET är i sin tur ihopkopplat med NORDic University NETwork ( NORDUNET),
EU-nät och andra nät. Dessa nät är i sin tur sammankopplade med andra nät runtom
i världen.
USENET I slutet
av 1979 kom Usenet till, strax efter att V7 Unix med Unix to Unix CoPy (UUCP)
kom ut på marknaden. Studenterna Tom Truscott och Jim Ellis funderade på att
koppla ihop ett antal datorer med Unix-datorerna för att kunna kommunicera med
varandra. De två första sidorna på Usenet "unc" och "duke"
användes med det skal-script som Steve Bellovin, vid universitetet i North Carolina
satte ihop.
1980 kom även sidan "phs" på en annan dator vid duke. Steve uppdaterade
sedan scripten till ett program, vilket kom att användas på "unc"
och "duke". Programmet uppdaterades ännu en gång av Steve Daniel för
att passa till allmän distribution. Programmet fick inte vara i fred länge utan
att Tom Truscott modifierade det ytterligare och kallade det för A News var
bara anpassat för några få artiklar per dag, men när det växte så kom det ett
behov av ett nytt program som även skulle klara stora mängder. Det nya programmet
skrevs 1981 av Mark Horton, han kallade programmet för "B"News och
den första allmänna versionen kallade han 2.1 och kom ut 1982.
Mark utvecklade programmet några gånger till och kom till slut fram till versionen
2.10.1 vilket blev hans slutgiltiga version.Många fler uppdateringar gjordes
fram till 1987 innan "C"News kom, denna version var en omskrivning
av "B"News. "C"News hade utvecklats till att kunna hantera
ännu fler artiklar, även säkerheten mm. blev mycket bättre än de tidigare versionerna.
InternetNetNews (INN) som var ett annat Usenet-system var mera anpassat för
större servrar som använde NNTP och stödde full UUCP-support. I dag finns ett
stort utbud av newsprogram för både PC och Macintosh eftersom news är en mycket
populär tjänst på Internet. Protokollbyte Unicode MS" Eftersom de som kopplade
upp sig på Internet själva ordnade med anslutningar och tekniska detaljer så
kostade det nästan ingenting att ha sin egen anslutning i det nya kommunikationsnätet
som omfattade mer och mer människor och allt större territorier. Olika nätverk
startade t.ex. Because Its Time NETwork (BITNET) BITNET startades av City University
of New York då dom kopplade upp sig mot Yale University, det som kom att användas
på BITNET var huvudsakligen e-mail och tillgång till USENET. De universitetsforskare
som inte hade tillgång till ARPANET hoppade på Computer Science NETwork (CSNET)
istället.
Minitel-terminalen spreds över Frankrike och gjorde så att man kunde beställa
varor och handla över nätet, Den nya, revolutionerande terminalen blev omåttligt
populär.1DARPA, som sköter om ARPANET beslutade 1974 att byta protokoll från
NCP till TCP/IP. Detta resulterade i att andra användare som använde ARPANET
tvingades till att även de att göra ett protokollbyte så att de kunde fortsätta
kommunicera. Definitionen "Internet" började nu ta form eftersom alla
ihopkopplade nätverk förenades mer med intågandet av TCP/IP som nu beslutades
bli en standard över hela det sammankopplade nätverket.
Nameserver Den
första Nameservern kopplades upp 1983 vid University of Wisconsin. En nameserver
gör att man inte behöver veta den exakta adressen, t.ex. 123.4.56.789 utan det
räckte med att man visste vad man "döpt " sidan till t.ex. ftp.sunet.se,
detta kom att förenkla "surfandet" myket. Utvecklingen av TCP/IP kom
att göras av the Internet Activities Board (IAB), nu användes enbart TCP/IP
vilket gjorde att ARPANET slutade använda NCP vilket dom hade fortsatta att
göra under en övergångsperiod.
MILNET blev en ytbrytande del av ARPANET då militären beslutade att ha ett eget
nät utan hjälp av universiteten runt om i USA, MILNET integrerades med efense
Data NETwork (DDNET) som hade tillkommit året före. På datorerna i militärens
nätverk installerades Berkely UNIX, vilket stödde program för IP.
European Academic and Research Network (EARN) bildades i europa och var mest
en motsvarighet till BITNET i USA. 1983 bildades också FidoNet, 1984 Domain
Name System (DNS) och i Japan kom Japan Unix NETwork (JUNET) där man använde
UUCP-systemet. Internet hade nu överstigit 1000 datorer över hela jorden. För
att kunna skilja på de olika servrarna runt om på klotet så delade man in nätverket
efter var servern fanns, detta gjordes i en sortering efter det land som servern
stod i. Man gav alltså adressen till servern ett tillägg som sattes sist, i
Sverige fick vi ".se" som toppdomännamn t.ex. ftp.sunet.se,
i USA däremot delade man in servrarna efter ett annat system nämligen vad det
var för server t.ex. .mil för militär (se nedan).
Om man vill ha sin egen Internetserver med ett lämpligt namn som t.ex. http://www.svensson.se
ska man vända sig till Björn Eriksen (ber@sunet.se)
på SUNET för att bli registrerad med sin server. Att få registrera en server
är helt gratis, vill du inte ha en svensk domän (.se) så får man vända sig till
InterNic.
Om Björn Eriksen
ger dig ett beslut om att du inte får ha den servern du vill ha kan du överklaga
hans beslut till SIS som är en svensk statlig myndighet.
Olika toppdomäner:
| se | Sverige |
no |
Norge |
dk |
Danmark |
| fi | Fi |
| arpa | ARPA (Utgående, mycket ovanlig) |
com |
mercial (Kommersiell) |
edu |
Education (Utbildning) |
gov |
Goverment (Myndighet) |
int |
nternation (Internationell, denna typen är ovanlig) |
mil |
Mil (Militär) |
| net | Network (Server) |
org |
Non-profit organisation (Ideell) |
Kommunikationerna
snabbas upp I USA bildade National Sciense Foundation ett rikstäckande nätverk
för snabbare förbindelser, detta döptes till, inte helt oväntat, National ScienseFoundation
NETpanwork (NSFNET). Olika myndigheter som t.ex. NASA, hälso- och energidepartementet
ville också ha en snabbare uppkoppling så de hoppade på det nya nätet som var
uppbyggt av snabba superdatorer och snabba, tjocka ledningar för att få så stor
bandbredd som möjligt 56,000 bps var den maximala hastigheten på NSF:s ledningar
mellan deras fem serverdatorer som sattes på olika universitet i landet för
att nå ut till så många användare som möjligt. För att kunna utnyttja den "höga"
hastigheten var man tvungen att konstruera ett hjälpprogram, Networkews Transfer
Protocol (NNTP), till TCP/IP om det skulle kunna klara hastigheten som man använde.1987
hade antalet värddatorer överstigit 10000 st. Internet worm infördes under1988,
denna "mask" gjorde så att man kunde söka efter information på de
många olika servrarna, dock bara på 10% av Internets 60000 datorer som 1988
var anslutna. Internet hade alltså sex-dubblats på ett år! När det nu blivit
så många datorer på nätet så uppgraderades ryggraden i nätet från 56 kbps till
1.544 Mbps, kallas även T1. Internet Relay Chat (IRC) kom och gjorde att man
nu kunde kommunisera med varandra i realtid, vilket man inte kunde förut.Nya
länder anslöt sig 1989 till NSFNET, dessa var Canada, Danmark, Finland, Frankrike,
Island, Norge och Sverige, När alla nya länder anslutit sig var det plötsligt
över 100,000 värddatorer. Som man kan se så var norden tidigt inne på det nya
revolusionerande sättet att kommunisera. ARPANET lades nu ner eftersom det var
föråldrat och långsamt. Canada byggde sin motsvarighet till NSFNET och kopplade
ihop den med USA:s NSFNET. Organisationen Electric Frontier Fundation (EFF bildades
för att gjöra Internet tillgänligt för alla.
Nya program och
tjänster Programmet Archie kom ut och gjorde det ännu lättare att söka efter
filer som man ville komma åt, men det dröjde inte länge förrän Wde Are Information
Servers (WAIS) kom och slog ut Archie. CERN presenterade tjänsten World Wide
Web (WWW) som bygger på att man hoppar mellan olika länkar, troligen så som
ni kom hit.
En annan tjänst
som kom var Gopher, den liknar WWW men bygger på menyer istället för länkar,
när man bläddrar mellan olika sidor. Krypteringsprogram som militär m.fl. använde
hade kommit på villovägar med hjälp av ftp, så ett nytt program kom ut på marknaden,
Pretty Good Privacy (PGP), detta program var i en helt annan kvalitetsklass
än tidigare program. I PGP kunde man välja olika nivåer av kryptering så att
det skulle bli svårt att "tjuvläsa" andras information.
Den nu ganska täta
trafiken på NSFNET:s ryggrad behövde än snabbare bandbredd än T1 så man skaffade
en lite grymmare linje, nämligen T3 som har en bandbredd på 44.736Mbps. Användingen
av NSFNET hade nu en trafik på 10 miljarder paket/månad och en triljon tecken/månad!
För att organisera applikationer och nätverkstyper så stiftades, 1992, the Internet
SOCiety (ISOC) för att bli en organisation med globalt samarbete och koordination
på Internet.
Värddatorerna var
nu uppe i drygt 1,000,000 datorer och ljudöverföring i realtid provades för
första gången i mars samma år, videoöverförning fick vänta till november. InterNIC
kom till 1993 för att erbjuda massa olika tjänster t.ex. registrerings-, informations-,
databas- och informationstjänster. Nu ville så gott som alla myndigheter och
större företag ha en egen WWW-server t.ex. Vita huset (http://www.whitehouse.gov).
Explosionen av
Internet
När Internet började
explodera kom många nya "Internet Worms" och olika sökverktyg t.ex.
Yahoo, Infoseek och Altavista. 1994 ökade användningen av WWW med 342% och Gopher
ökade med 997%, detta var mycket tack vare Marc Andreessen m.fl. som gjorde
en av de första webbrowsers som kom ut på marknaden, nämligen Mosaic. 1994 när
ARPANET firade sitt 25-årsjubileum kunde man i USA beställa pizza på nätet och
beställa mycket annat som man betalade med kreditkort. WWW steg snabbt på popularitetslistan
över olika tjänster på Internet, WWW låg nu på andra plats efter FTP som fortfarande
hade ett litet övertag, detta övertag förlorade FTP i mars 1995. NSFNET övergick
nu till att bli ett rent forskningsnät, och de första radiosändningarna sändes
dygnet runt på nätet, dock med ganska dålig kvalitet för att man skulle hinna
att ladda hem allt, så att det inte blev avbrott i sändningarna. Internetleverantörerna
som uppringande abonnenter började även erbjuda hela Internet till kunderna
istället för enbart e-mail och news Registreringsrättigheterna till domänregistreringar
i USA köptes 1994 upp av några tidigare CIA-chefer, vilka började ta betalt
av alla domänägare i USA, så nu kostar det (tyvärr) $50/år att ha en egen domän
där. I Sverige är det än så länge gratis för alla. Nu börjadeJAVA, JAVAscript
och VRML (se anvsittet om JAVA,
JAVAscript och VRML) poppa upp på WWW tillsammans med fler och fler sökmotorer.
Tillväxten på Internet
har varit lavinartad, 1993 var tillväxten ca 20% i månaden. I dag finns det
tusentals anslutningar och över 50 milj. användare med egen e-post, detta är
svårt att kontrollera eftersom det inte finns något register över alla adresser
och många använder e-post på andras anslutningar och abonnemang. I dag är nätet
en fungerande anarki där alla socialklasser, raser och religioner finns med
på lika villkor. Internets gateways gör att man kan skicka mellan alla olika
nätverk på olika platser t.ex. företag. En sak som är unik med Internet är att
man kan nå datorer och personer på hela jorden utan att det kostar mer än som
ett vanligt samtal, eller ingenting om man har fast uppkoppling. Jämför detta
med de 4 anslutningarna som fanns på ARPANET 1971 och som bara ett fåtal forskare
hade tillgång till. På det anarkistiska Internet finns inga (nästan) regler
eller myndigheter som kontrollerar vad som visas eller skrivs, det finns i princip
inga spärrar för vad man kan göra med en dator på nätet heller.
Kina har på senare tid också fått Internet på några av sin universitet (!),
fast med strikta regler för vad som man får se och inte se. Trots detta är det
svårt att hindra informationen tillanvändaren vid datorn. Någon har vid ett
tillfälle sagt "Information wants to be free" vilket passar mycket
bra in på Internet.
All information som finns på Internet ligger egentligen på andra nätverk runt
om på jorden och dessa är hopkopplade med ett protokoll som alla (datorer) kan
förstå och kommunicera med. Man kan hitta allt från vädret i Malaysia och de
senaste bilderna från NASA:s Marsexpedition till den lokala motorcykelklubbens
senaste krascher, så är det något man vill veta så är det bara att leta.
Lagproblem &
Censur
I Tyskland har
man börjat att censurera vissa News-grupper och stänga delar av USENET
News, eftersom de delarna innehöll grupper som diskuterade olagliga saker
t.ex. barnporr. I USA finns en ideell förening som aktivt jobbar för
att förhindra det lagförslag som vill ge myndigheter möjlighet
att censurera vissa sidor på WWW.
FTP är den vanligaste
tjänsten för att sprida piratkopierade kopior av program mm och det är inte
så svårt att spåra den som har laddat upp programmet på servern. Men om det
är på News-grupper som programmet är uppladdat på är det omöjligt att spåra
användaren om han/hon inte har uppgivit sin e-mail eller namn. En sådan sida
är t.ex. alt.binaries.warez. Den som vill använda sig av anonyma mailservrar
kan göra det på en server i Finland som heter anon.penet.fi, från denna servern
kan man skicka e-mail till vem om helst utan att bli avslöjad vem det är som
har skickat brevet. Polisen har dock ingripit en gång då de vill ha reda på
en e-mailadress till en kriminell person.
För att inte skaffa dåligt rykte har t.ex. Telia och Tele2 m.fl. inte förbjudit
diskutionsgrupper med olagliga eller stötande material som flödar eller diskuteras.
Vissa operatörer har gjort detta och blev sedan beskyllda för att vara oseriösa
och anses vara dåliga, men om man vill göra vissa delar olagliga så måste man
vara djupt insatt i datakommunikation mm för att inte hindra seriösa användare
hitta sin information.
Teknologin utvecklas
Den amerikanska militären som grundade Internet har lyckats nå sitt mål att
sprida det så mycket som möjligt för att lättare kunna kommunicera vid ett eventuellt
krig. I dag finns det andra enklare sätt att kommunicera över stora avstånd
med hjälp av satelliter och mobiltelefoner istället för ARPANET, som var byggt
för att militären skulle kommunicera med olika delar av sina styrkor.Internets
användare har efter hand standardiserat olika tjänster mm på nätet t.ex. IRC,
myndigheterna har fått en mindre viktig roll i utvecklingen då programmerare
och studenter utvecklade egna program och tjänster.
TCPTransmission Control Protocol (TCP)
Som är en del av TCP/IP-protokollet har hand om filerna som skickas mellan datorerna.
TCP delar upp filen i flera små paket, som ett pussel, och skickar dessa paket
ett och ett till den datorn som vill ha filen, mottagardatorns TCP-protokoll
sätter sedan ihop paketen i rätt ordning igen tills hela den skickade filen
har skickats och pusslats ihop.
IP Internet Protocol (IP)
Är den del av TCP/IP-protokollet som skickar paketet till rätt dator och
dess adress, paketet som passerar genom flera nätverk på väg till slutmålet
har en adress som den vet att den ska till (se bild i avsnittet om Kommunikationsproblem).
På dessa nätverk finns kanske olika standarder på hur nätverket är uppbyggt
t.ex. Ethernet och X.25, dessa standarder måste IP kunna använda sig av för
att passera igenom och vidare till sitt mål. En IP-adress är det unika nummer
som varje dator har för att kunna skicka och få saker via andra datorer. IP-adressen
består av fyra sifferdelar som kan ha ett värde mellan 0 och 255 och dessa sifferkombinationer
avskiljs med punkter. En adress kan t.ex. vara 192.25.168.54, med dessa sifferkombinationer
kan det totalt vara 4.294.967.296 st datorer uppkopplade samtidigt (teoretiskt).
FTP File Transfer Protocol (FTP)
servrar brukar erbjuda filer och annan icke-grafisk information för anvnändaren
att ladda hem, detta kan man göra på två olika sätt, dels genom ASCII-form och
dels genom binär form. ASCII kan bara används när filerna inte innehåller binära
koder vilket körbara filer använder, så det används till text-filer och liknande.
I binär form kan man ladda ner alla sorters filer utan problemNär man ska logga
in på en FTP-server behövs adressen till servern som kan vara ett IP-nummer
eller "vanlig" adress t.ex. ftp.sunet.se,
ibland måste man ha ett inloggningsnamn och lösenord för att komma in men oftast
kan man logga in anonymt då man skriver man anonymous som användarnamn och sin
e-mailadress som lösenord.
FidoNet
Det hierarkiskt uppbyggda FidoNet är inte lika populärt som Internet men har
ändå 30,000 noder över hela jorden, det är ganska långsamt också eftersom det
enbart består av uppringda modemförbindelser. För att inte få skyhöga telefontaxor
sker överförningarna mest på natten och mellan flera olika datorer för att slippa
fjärrsamtalskostnader, så är det långt kan det ta flera dagar att få ett meddelande
p.g.a. att en av de datorerna som ska passeras inte används just då.Om en dator
i det nedersta skiktet skickar ett meddelande till en annan dator så går det
först till en regiondator och vidare till en zondator, från den går det till
en annan zondator och från den till en regiondator och till slut till sitt mål.
Detta är den stora skillnaden mella de olika nättyperna (Internet och FidoNet).
IRC
Relay chat (IRC)
är
en populär tjänst som fungerar ungefär som News men allt sker i realtid d.v.s.
mottagaren ser vad man skriver samtidigt som det skrivs, men i News får man
vänta på svar tills mottagaren har kollat om det finns några meddelande till
han/henne att läsa, ungefär som e-mail. För att kunna använda IRC måste man
ha ett speciellt program för IRC och ett alias så att andra kan se dig, e-mailadress
får man också ange en. IRC-servrar som finns i Sverige är t.ex. Luleå tekniska
högskola, Swipnet mm. På IRC finns det olika diskutionsgrupper att vara med
i. Säkerheten på IRC är ungefär noll så man ska akta sig för att tala om personliga
saker med andra eftersom det kan finnas personer som avlyssnar din konversation,
då bör man istället använda sig av e-mail som är mycket säkrare.ava, Javascript
och VRML Java, Javascript och VRML används ibland på Internet för att göra olika
saker t.ex. en rullande list nere på skärmen. Java är ett programmspråk med
C/C++ som bas. 1995 införde Netscape Navigator och Sun HotJava funktioner i
sin program för att kunna köra dessa kommandon. Javascript är en förenkling
av Java och används för att bygga små applikationer i WWW-miljö.
Java
och Javascript
Java
och Javascript fungerar genom att man laddar hem en bit kod som sedan utföres
på sin egen dator istället för på servern, vilket skulle ta mycket längre tid.
Java Developers Kit (JDK) är ett gratisprogram som kan hämtas på Internet och
hjälper dig att bygga egna Javaapplikationer, hjälpfiler för Javascript finns
också gratis på nätet för att hjälpa dig med Javascript. Virtual Reality Modeling
Language (VRML) liknar Java men ger rörliga 3D-klipp liknande Virtual reality,
VRML laddas också hem och körs lokalt på datorn för att spara tid, VRML är uppbyggt
av massa matematiska formler och koordinater för att visa t.ex. väggar i ett
rum. Vanligtvis använder man ett 3D-program som Autodesk 3D-studio för att göra
dessa applikationer men man kan även göra dom för hand.
|
ActiveX
|
En teknik från Microsoft som och kopplar samman datorprogram på websidor.
|
|
Analog
|
Motsats till digital. En analog apparat behåller informationens ursprungliga
form på lämpligt sätt. Exempelvis gör grammofonen om vågor på skivan till ljudvågor eller elektriska vågor. CD-spelare läser däremot av ettor och nollor på skivan, och konstruerar därefter ljudvågor av dem. |
|
Archie
|
program som används för sökning i databaser eller filer på Internet.
|
|
ASCII
|
American Standard Code for Information interchange. Standardiserad teckentabell.
|
|
ATM
|
Asynchronous Transfer Mode. En ny teknik för att sända i datanät
|
|
Backbone
|
De snabbaste förbindelserna på Internet, som överför stora informationsmängder
jämfört med de vanligaste sorterna. T.ex. är Telias atlantkabel 155Mbit. |
|
Bandbredd
|
Kapaciteten hos en ledning för datakommunikationen. Mäts i bps eller baud.
T.ex. har ett modernt modem bandbredden 56000 bps. |
|
BBS
|
Bulletin
Board System. "Elektronisk anslagstavla", där en dator är ansluten via modem till telenätet. Isolerad värddator som är avsedd för direktuppkoppling via telenätet med begränsat antal ingående telefonlinjer. BBS:er kan dock kommunicera via FidoNet (e-mail), och därigenom Internet. |
|
Bit
|
Den minsta möjliga informationsmängd en dator kan hantera. Består av talet
ett eller noll och oftast är det 8 bitar i rad för att skapa ett tecken. |
|
Bps
|
Bit per second, mått på överföringshastigheten i tex modem eller fast
uppkoppling |
|
Brandvägg
|
Skydd mot intrång från Internet. Brandväggen är en dator varigenom all
kommunikation mellan Internet och de skyddade datorerna sker. Brandväggen släpper förhoppningsvis inte igenom någonting som kan skada dessa, t.ex. datorvirus. |
|
Byte
|
Informationsenhet bestående av ett tecken, och vanligast av 8 bitar.
|
|
CD-ROM
|
Compact Disk Read >Only Memory, benämning på cd-skiva som innehåller information
av olika slag, och som läses av en dator. |
|
Chatta
|
Prata med andra på nätet. Uttrycket används för tjänster som IRC.
|
|
Client/Server
|
Server erbjuder tjänster, som klienten är uppkopplad mot och kan använda
sig av. |
|
Cyberspace
|
Uttryck som beskriver en hel värld av information och digitala saker.
Definierad av den amerikanska science-fictionförfattaren William Gibson. |
|
Databas
|
Dator där man har samlat massor av uppgifter.
|
|
DNS
|
Domain Name System. System som översätter ett datornamn t.ex. www.svensson.se
till ett IP-nummer som t.ex. 174.145.248.1. |
|
Domän
|
Varje dator på Internet har en unik adress. Adressen består av domännamn
och toppdomännamn. |
|
E-mail/E-post
|
Tjänst för att skicka/ta emot meddelanden. Varje användare har en specifik
adress, som ingen annan har. |
|
FAQ
|
Frequently Asked Questions. Svar på återkommande frågor, sammanställda
i ett dokument |
|
Fast förbindelse
|
Istället för att ringa upp via modem är din dator kopplad direkt till
Internet. En fast förbindelse är snabb men dyr. Kallas även för fast/leasad lina. |
|
Host
|
Värddator på tex Internet. Erbjuder andra datorer information.
|
|
HTML/HTM
|
Hyper Text Markup Language.Den kod som websidor är uppbyggda av.
|
|
ISDN
|
Integrated Services Digital Network. Höghastighetsförbindelse via vanliga
teleledningar. Klarar hastigheter från 64 kbps till 2Mbps beroende på hur många linjer som är hyrda. |
|
LAN
|
LocalAreaNetwork. Lokalt nätverk, tex i företag eller skola.
|
|
MODEM
|
MOulator/DEMulator, enhet som kopplas till datorn för att koppla upp sig
mot andra datorer via teleledning. T.ex. mot Internet eller för att ta emot/skicka information. |
|
Nätet
|
Slangord för nätverket Internet.
|
|
TCP/IP
|
Transmission Control Protocol/Internet Protocol: protokoll för kommunikation
för nätverk, och för Internet. |
|
UNIX
|
Säkert operativsystem som används av de flesta värddatorerna som är anslutna
till Internet. |
|
URL
|
Uniform Uesource Locator är vad adresser kallas för på WWW. Den innehåller
information om vilken tjänst det handlar om, var web-sidan finns och vad den heter. URL:er kan ofta vara långa och komplicerade. Det är viktigt att varje tecken är rätt, annars kommer man inte fram. |
|
UUCP
|
Unix CoPy. Protokoll med vilken datorer kommunicerar vid ivägsändning/mottagning
av e-mail via uppringda e-mailservrar. |
|
Webbbroser
|
Program för att läsa websidor.
|
|
Websida
|
Hemsida på Internet.
|
oj vad kul ämne :zzz
Det är bra att veta om internet