Radiatorn
Så har vi kommit till radiatorn, utan radiator fungerar inget vattenkylningssystem särskilt bra. Radiatorn kyler ner vattnet som har värmts upp. Målet är ju att ha vattentempen så nära rumstemperaturen (lufttemperaturen) som möjligt. Kör man med en processor som avger väldigt mycket värme, eller med peltier så krävs det en ganska bra radiator för att klara detta. Det finns alternativ till radiator. Om man inte använder datorn längre perioder i sträck så kan man klara sig med en ordentlig vattenreservoar. Men då blir ju tiden en begränsande faktor. Vattnet värms upp hela tiden och till sist kanske man når en inte fullt så hälsosam temperatur. Men vid kortare stunder vid datorn fungerar det ju. Sen beror det ju givetvis på hur stor vattenmängd man har lagrat. Med säg, 500 liter, skulle man klara sig väldigt länge, men förmodligen ingen som vill ha ett halvt ton vatten bredvid datorn. Ett annat alternativ är en så kallad bongokylare som vi kommer att ta upp i senare artikel, så håll till godo. Precis som när vi skulle välja pump finns mängder med radiatorer att tillgå. Frågan är då, vad ska man tänka på här?
Här får man först tänka igenom lite. Vad är acceptabel ljudnivå? Är kravet att den ska få plats i lådan eller kan den få stå utanför? Ju större och effektivare radiator ju mindre luftflöde behöver man ha, det resulterar alltså i tystare fläktar. Tillräckligt effektiv och stor radiator så kan man klara sig helt utan fläktar på den. Helt utan fläktar kan dock bli svårt om man har mycket hög värmeutveckling. Men den som har så hög värmeutveckling (säg ca 150W+) är förmodligen en inbiten överklockare som kör med en väl överklockad cpu och hög volt eller kanske peltier. Peltiers resulterar i att man får väldigt mycket värme att ta hand om, men det kommer i en senare artikel. Dessa personer har nog inte heller låg ljudnivå som högsta prioritet.
Om vi sorterar väldigt grovt bland radiatorerna kan vi säga att det finns två vanligt förekommande typer. Vi tittar på en bild:
|
Denna typ av radiator är den minst effektiva av de två typer vi tar upp (menar dock inte att radiatorn på bilden är dålig, utan för att visa själva konstruktionen inte är den effektivaste). Precis som när vi pratade om vattenblocket gäller även här maximal kontaktyta för vattnet. Ett rör ger inte den maximala kontaktytan. De tunna lameller som sitter mot röret måste också ha perfekt kontakt för att denna typ av radiator ska bli någorlunda effektiv. Att köpa en radiator i Sverige är inte helt lätt om man vill ha en riktigt bra. Om man vill köpa från en datorbutik d.v.s! Till en egen vattenkylning har jag köpt radiatorn från en lokal bilskrot. Har kan man hitta en riktigt bra radiator till ett mycket bra pris om man jämför med de priser återförsäljare av datorkomponenter tar. För en hundring eller två kan man hitta en radiator som är vida bättre än en vanlig “datorradiator”. Det har på senare tid dykt upp en rad kylare till datorer som använder sig av samma teknik som i bilkylare, men dom är mindre än bilkylare. En nackdel för många kan vara att dessa radiatorer (från en bil) ofta blir ganska stora och otympliga. Det kan alltså bli svårt att få plats med de i lådan. Men du kan få tag på mindre, på bilskroten kan du med lite tur också hitta en fin oljekylare, dessa är betydligt mindre. Jag ville dock ha en så kraftig som möjligt.
|
|
Man kan se att radiatorn är tämligen stor, inget man så lätt bygger in i lådan. Den kostade 400kr hos en lokal bilskrot. Just den här var extra dyr, nästan helt ny från en Mercedes (tydligen lättsålda och populära radiatorer!?), övriga kostade mellan 100 och 200 kr. Kom ihåg att se till så radiatorn verkligen inte läcker innan du köper den! Här ser vi att vattenkanalerna är uppbyggda på ett annat sätt. Man har fler och tunnare kanaler, alltså större kontaktyta. Totalt 76 kanaler i den här radiatorn. Vi tittar på en genomsnittsbild av de bägge radiatorerna.
|
|
Som man kan se här så har ju radiatorn till höger en mycket större kontaktyta för vattnet. Den blir alltså mycket effektivare. Nu behöver den inte se ut exakt som på bilden till höger, alltså två rader med vattenkanaler. Det kan vara en, eller tre eller hur det nu må vara. Men samma kylprincipen är den samma, många små tunna kanaler.
Lite summering av det hela:
Alltså den senare typen (bilkylartyp) är effektivare än en vanlig rörradiator. De kostar också en del och är inte helt lätta att få tag på i Sverige om man vill köpa från en datorbutik/kylbutik. Men vill man ha en effektiv och lagom stor radiator för montering i lådan är det värt både pengarna och besväret. Kan man tänka sig att modifiera lite och eventuellt ha radiatorn utanför datorn kan man komma över en riktigt billig och bra radiator på bilskroten (med lite tur också hitta en som inte är alltför stor, ex. oljekylare). Alternativt kan man köpa en helt ny bilkylare, men då stiger priset en hel del. För den som inte har maximal prestanda i åtanke kan klara sig fint med en rörradiator. Det finns många att tillgå, stora som små och inte direkt jättedyra. Försök dock kolla så att rören har bra kontakt med kyllamellerna.
Nog om radiatorn, vi går vidare!
