Mining - hur omvandlar du beräkningskraft till pengar?
Medan många investerar i kryptovalutor genom att köpa dem från använda användare eller via en växlingstjänst så finns det också ett intresse för att tjäna kryptovalutor med hjälp av sin dator. Den processen kallas för mining, och medan den idag inte är aktuell för Bitcoin för vanliga användare så har begreppet fått nytt liv i samband med nya valutor.
Vad är mining?
För att förklara vad mining är och varför det behövs så hjälper det att jämföra blockkedjan med en vanlig bank. Om du handlar någonting digitalt med “vanliga” pengar behövs ett system för att säkerställa att transaktionen går rätt och riktigt till, exempelvis så att samma pengar inte spenderas av samma person två gånger eller att pengarna är falska.
Handlar du med kort fyller din bank samt företag som Mastercard eller Visa den funktionen – transaktionen går via deras system, så att de kan verifiera att den är giltig. Med kryptovalutor finns ingen sådan mellanhand – pengar flyttas direkt från ett konto till ett annat, utan att en bank är inblandad.
Istället används mining, som bygger på att andra användare på nätverket granskar din överföring och bekräftar att den inte är förfalskad och att samma konto inte har spenderat samma pengar två gånger. Detta sker genom att lösa komplicerade matematiska problem, och belönas dels med en transaktionsavgift och dels med att ny kryptovaluta skapas. Detta istället för att det ska finnas en central bank som trycker nya sedlar.
Belöningen innebär att det går att tjäna pengar på att granska andras transaktioner, och att tusentals eller hundratusentals användare världen över hjälps åt för att bekräfta transaktioner utan en bank. Eftersom uträkningarna som används är komplicerade och tidskrävande innebär miningen i praktiken att du kan byta beräkningskraft mot pengar.
Jakten på hashvärden
I grund och botten bygger mining på att räkna ut mängder av hashvärden i jakten på ett värde som fyller rätt kriterier. Ett hashvärde är i sin tur ett unikt värde, i form av en lång och till synes helt slumpmässig sträng bokstäver och siffror som räknas ut med en komplicerad matematisk formel. Minsta lilla skillnad i värdet du börjar med kommer ge ett helt annorlunda hashvärde.
Här är ett exempel som använder hashalgoritmen MD5: om du räknar ut hashvärdet från texten “text1” får du ut:
CEF7CCD89DACF1CED6F5EC91D759953F
Om du däremot använder texten “text2” får du ut:
FE6123A759017E4A2AF4A2D19961ED71
Det skiljer endast ett tecken mellan “text1” och “text2”, men hashvärdet som trillar ut är totalt annorlunda. Tanken med ett hashvärde är att det ska vara omöjligt att “räkna bakåt” från ett hashvärde för att ta reda på vilket värde det kom ifrån. Det finns inget sätt, åtminstone med dagens teknik, att ta något av värdena ovanför och räkna ut att de kommer från “text1” eller “text2” – det enda sättet är att göra uträkningen på ursprungsvärdena och jämföra.
En kedja av betalningar
Så vad har hashvärden med kryptovaluta och mining att göra? Olika kryptovalutor använder olika formler för att räkna ut hashvärden, men här använder vi Bitcoin som ett exempel.
När du skickar pengar med Bitcoin läggs överföringen i en hög, eller ett “block”, tillsammans med andra betalningar som behöver bekräftas. Listan med alla dessa överföringar (adressen som skickar, adressen som tar emot, samt summan som skickas) är en av komponenterna som används för att räkna ut ett hashvärde – skulle någon försöka manipulera listan och förfalska en överföring skulle hashvärdet förändras och skilja sig från värdet alla andra som gör samma beräkning får ut.
Den andra komponenten i uträkningen är hashvärdet från det förra blocket som räknades fram. Detta för att verifiera att inga äldre betalningar har manipulerats. Det är detta som ger upphov till namnet “blockkedja” – varje block betalningar behövs för att räkna ut nästa block, så att de bildar en lång kedja. Om så mycket som en enda bit ändras så bryts hela kedjan.
Snabbare hårdvara ger större chans till vinst
Men att räkna ut ett hashvärde går snabbt, så det behövs ytterligare en komponent för att göra uträkningen till en utmaning och uppmana användare att “tävla” om att bekräfta block. En tredje komponent är ett slumpvis valt värde, kallat “Nonce”, som inte i sig betyder någonting, men som ändrar hur hashvärdet ser ut. Bitcoin har specifika regler för hur ett hashvärde från ett block ska se ut för att blocket ska få läggas till i kedjan, såsom att det måste börja med ett visst antal nollor.
Det enda sättet att hitta “rätt” hashvärde är att ta listan med transaktioner, hashen från föregående block och sedan gissa vilket värde på den tredje komponenten och kombinera dessa. Därefter räknas ett hashvärde ut – fyller det inte kriterierna så testas ett annat slumpmässigt värde. Det krävs i regel miljontals försök innan ett passande värde hittas.
När ett värde väl hittas så läggs blocket till i blockkedjan och det skapas 25 nya Bitcoins som tillfaller den som gissade rätt. Och det är just det här som mining går ut på: ju fler hashvärden du kan gissa på så kort tid som möjligt, desto större chans har du att hitta ett värde som passar innan någon annan lyckas. Ju snabbare du kan testa, desto mer pengar får du ut statistiskt sett.
Varför mining med grafikkort?
Medan det går att använda en vanlig processor för mining så är den inte särskilt lämpad för den sortens beräkningar. Istället används grafikprocessorer, som är byggda för att utföra tusentals beräkningar parallellt, eller andra skräddarsydda kretsar.
Hur mycket pengar som går att tjäna på mining beror på flera faktorer, bland annat:
- Hur svår algoritm som används
- Hur många andra som ägnar sig åt mining av samma valuta
- Hur många beräkningar per sekund din dator klarar av
- Hur mycket valuta som skapas när en lösning hittas
- Hur mycket valutan är värd för stunden
- Hur mycket el som konsumeras och hur mycket den kostar
Bitcoin, som är den idag mest använda kryptovalutan, för mining bland en entusiaster under början av 2010-talet, men inte lika mycket idag. Idag krävs det stora datacenter för att tjäna pengar på Bitcoin-mining, och beräkningarna utförs inte av vanliga grafikkort utan skräddarsydda kretsar kallade ASICs (Application-specific integrated circuit).
Trots det råder det idag hög efterfrågan på beräkningskort för mining. Anledningen är en förhållandevis ny kryptovaluta: Ethereum.
Glöm inte att tänka på skatten när du handlar (avyttrar) kryptovaluta,
http://kryptokoll.nu/hur-beskattas-kryptovaluta/