LG Optimus 3D och HTC Evo 3D, telefonstriden når ny dimension [Test]

Skärm: Upplösningen gör skillnaden

LG och HTC har alltså valt att bygga sina första 3D-telefoner runt varsin bildskärm på 4,3 tum. Men även om man i detta avseende är likvärdiga skiljer sig de båda skärmarna åt på flera tydliga punkter [ursäkta ordvitsen]. Först och främst använder man sig av olika bildformat där LG med sin WVGA-upplösning nyttjar ett 15:9 förhållande har HTC med sin qHD-upplösning det välkända 16:9 formatet. Den mer avlånga skärmen är en av anledningarna till att Evo 3D känns slankare än sin nemesis, men man kan som användare även glädjas åt en bild utan svarta sorgkanter när man ser på högupplöst film eller annat HD-material på telefonen.

Förutom bildformatet skiljer upplösningarna sig åt, och detta är något vi kommer att återkomma till flera gånger i denna artikel. Inte minst då detta visat sig vara en ytterst viktig aspekt av en 3D-telefon. HTC Evo 3D nyttjar en qHD-upplösning på 540 x 960 pixlar, vilket ger hela 35% fler pixlar/bildpunkter än WVGA-upplösningen på 480 x 800 pixlar som LG Optimus 3D får nöja sig med.

Optimus 3D ger överlag lite bättre svärta än Evo 3D.

På en skärm med hela 4,3-tums bildyta börjar vi se ganska tydliga skillnader på dessa upplösningar. Bilder, ikoner och inte minst text blir skarpare på Evo 3D med dess qHD-upplösning samtidigt som vi i webbläsaren eller andra applikationer helt enkelt får plats med mer information på samma yta. Allting blir då givet lite mindre, men med en 4,3-tum stor skärm är qHD inte på något sett en för hög upplösning. WVGA däremot börjar visa sina begränsningar och generellt tycker vi att det är dags för premiumsegmentet att hoppa vidare till minst qHD-upplösningar när vi pratar om bildskärmar på över 4 tum.

De båda skärmarna använder sig av IPS-paneler och erbjuder en rejäl dos ljusstyrka som vid en ren okulär undersökning slår bland annat vår referenstelefon Galaxy S II på fingrarna. Vid maximal ljusstyrka är det svårt att säga om den ena skärmen har högre ljusstyrka än den andra så vi nöjer oss med att båda lyser friskt, något som kommer väl till pass när det blir dags att visa 3D, men mer om det inom kort.

Skärmarna är med sin bakbelysta teknik inga AMOLED-konkurrenter när det kommer till svärta, vilket inte är mer än väntat. Men de står sig trots allt ganska väl och här tycker vi faktiskt att LG Optimus 3D har något bättre svärta än den mer högupplösta panelen i Evo 3D. Skillnaderna är knappt märkbara när vi håller telefonen rakt framför oss, men panelen i Evo 3D tappar svärta väldigt snabbt när vi kommer ur den optimala betraktningsvinkeln, här ger Optimus 3D en märkbart bättre upplevelse.

När vi använder telefonerna i landskapsläge för film eller spel blir betraktningsvinklarna ett större problem.

En sista detalj som trots allt är värd att nämna är att LG:s implementering av parralaxbarriärtekniken verkar ge vissa bieffekter. Vi kan vid ljusa bilder och hög ljusstyrka på skärmen skönja små mörka punkter som troligtvis kommer från det ytskickt som 3D-tekniken kräver. Detta var betydligt mer tydligt på vårt första provexemplar och kommer troligtvis inte märkas i särskilt ofta i vanlig användning men det är en bieffekt vi inte kunnat skönja på Evo 3D med blotta synen. Om det har med skärmarnas upplösning att göra eller helt enkelt själva ytskicktet låter vi vara osagt.

LG och HTC har båda lika stora skärmar och använder sig av liknande LCD-teknik. Ljusstyrkan är också jämbördig men det finns även större skillnader. LG Optimus 3D har bäst betraktningsvinklar och till synes lite bättre kontrastförhållande medan HTC Evo 3D bjuder på en märkbart högre upplösning. Vilket man föredrar är upp till var och en, men med ytterst liten marginal får vi ge HTC segern även här.

• Skärm: Vinnare HTC Evo 3D