Motorola RAZR – Tunn och ambitiös Android-lur

Motorola RAZR är den första telefonen som har en skärm av typen Super Amoled Advanced. Nu när det finns så många typer av amoled-skärmar kan det vara bra att klargöra skillnaderna mellan dem:

* Advanced och HD använder sig av annan geometri för hur subpixlarna är placerade. De gröna subpixlarnas storlek blir mer lik de andra subpixlarna vilket ger en skarpare bild jämfört med den äldre versionen Amoled.

RAZR har alltså pentile-mönstret, men samtidigt en qHD-upplösning för att väga upp för den mindre reella upplösning som pentile medför. Pixeltätheten på Motorola RAZR står sig bra mot konkurrenterna, den når inte riktigt upp till Galaxy Note/Nexus men ger en mer detaljerad bild jämfört med Galaxy S2 och kan framförallt visa upp en större yta när man surfar vilket ger en bättre överblick vilket är en stor fördel när skärmen är på 4,3 tum.

Upplösning är inte allt och har man handskats med en Amoledskärm tidigare vet man att ljusstyrka och färgåtergivning kan variera mellan de olika modellerna. Vi kan börja att titta på ljusstyrka:

RAZR har en ljusstyrka på 335 Cd/m² vilket kan jämföras med Galaxy S2’s 301 Cd/m² eller Motorola Droid X2 som har hela 697 Cd/m². Den sista är däremot inte en Amoledskärm utan LCD och man bör därför inte jämföra enstaka siffror eftersom det är så mycket mer som påverkar.

När det kommer till färgåtergivning har Samoled Advanced, till höger, lite problem då det vita återspeglas lite sämre jämfört Samoled+ skärmen, även när det gäller andra färger har Samoled advanced en bit upp till konkurrenten men inte lika tydligt som med vitt. Skillnaden är närmast minimal och inget man tänker på om man inte jämför direkt med en annan skärm.

På det stora hela får skärmen helt klart godkänt. Den presterar bättre än Samoled+, men har en bit kvar till Samoled HD:s pixeltäthet. För dem som har väldigt svårt för Pentile-mönster kan det vara värt att spana på telefonen och dess skärm innan man bestämmer sig.