Tidigare har vi haft ett test med 13 st kylare. Nu är det dags för
12 st nya att visa musklerna. En bra kylare är a och o, speciellt eftersom
AMD’s senare processorer genererar rejält mycket värme. Sedan förra
testet har det tillkommit ett par nya märken. Thermailraight, Zalman,
Akasa är några av de som testas. Kylare finns idag i många
olika format och former, även olika material. Vanligtvis då koppar
eller aluminium. Men silver förekommer och även att man guldpläterar
kylarna för att motverka oxidation. De flesta kylare tillverkas med ett
väldigt "klassiskt" utseende. Ungefär som på bilden
nedan.
På grund
av de ökade kraven har många tillverkare dock gjort så mycket
som möjligt för att öka kylförmågan. Samtidigt som
kylförmågan försöker ökas ska ljudnivån också
hållas på en rimlig nivå. Det är inga lätta krav
att uppfylla. Detta har gjort att många kylflänsar inte riktigt
ser ut som den "traditionella" kylaren längre. Extra mycket
syns kanske detta på kylar från t.ex. Zalman, som vi återkommer
till senare. I början gjordes så gott som alla kylare i aluminium
men nu finns det flertalet kylare antingen helt i koppar eller delvis i koppar.
Varför då koppar? Vi har tagit upp detta en gång redan i
artikeln om vattenkylningens grunder, som ni kan läsa här. Men vi
går igenom det lite kortfattat en gång till. Koppar är som
värmeledare överlägset aluminium.
Lite grovt kan
man säga att koppar nästan är dubbelt så effektivt som
aluminium. Varför gör inte alla kylflänsar i koppar kan man
ju då fråga sig. Koppar är dyrare än aluminium, det
är inte lika lätt att arbeta med och dessutom är det en hel
del tyngre.
Aluminium är
en väldigt lätt metall, vilket blir smidigt när man ska fästa
kylflänsen. Ju tyngre kylflänsen är ju mer problematsiskt blir
det med fästanordningen. De flesta kylare fäst som bekant med ett
metallclips vid de små plastpiggarna på sockeln. Om kylaren är
för tung skulle den kanske kunna lossna, speciellt om man transporterar
datorn. Att kylaren lossnar är förmodligen ingen önskedröm.
Om de kort som sitter under (under förutsättning att datorn står
upp, d.v.s moderkortet är monterat vertikalt) klarar sig från smällen
av kylflänsen som ramlar ner så lär processorn brännas.
Är kylaren tung så kan det också vara problem att få
bra kontakt mot coren. Detta talar emot koppar, men eftersom det är så
pass mycket bättre än aluminium så används det ändå.
För att få ner vikten gör många tillverkare en kylare
av både koppar och aluminium. Vanligen en kopparplatta i botten för
att snabbare sprida värmen över större delen av kylflänsens
bas. Men en kylare helt i koppar kan vara att föredra, eftersom den både
avger och tar upp värme snabbare än aluminium.
Testet
Under testet använder vi oss av en extern temperaturmätare. Vi skulle
kunna använda den interna också. Den som sitter i sockeln på
moderkortet. Men den mäter temperaturen bak på processorn och inte
mot själva coren, dessutom har det varit livliga diskussioner om hur
exakt den inbyggda temperaturmätaren egentligen är. Under testet
märktes också att temperaturen som den inbyggda temperaturmätaren
visade inte verkade stämma riktigt heller. Ibland skiljde det så
mycket som 10-15 grader! Här är temperaturmätaren vi använder
oss av i testet:
Och här
är hela testriggen:
Testsystem:
Duron 800 klockad till 1050
Abit KT7A voltmodifierat
2*128mb Movelvitelic RAM
I/O volt 3,68
Vcore 2,06
Temperaturen
i rummet hölls under hela testet på 25 grader ± 0,5. Något
högt kan tyckas men i denna sommarvärme var det inte mycket att
göra åt. De flesta tester brukar vara vid ca 20 grader så
temperaturerna kanske verkar lite högre jämfört med andra tester.
I åtanke får man också ha att vi verkligen pressar kylarna
med hög värmeutveckling.
Processorn klockades till 1050Mhz, 7*150. Spänningen ökades till
2,06 även om så hög spänning inte behövdes för
att få processorn stabil. Detta för att få lite högre
värmeutveckling. Enligt AMD så producerar en Thunderbird 1,33GHz
70W värme, och med hjälp av att höja volten på Duronen
fick vi en värmeutveckling på 77W, enligt formeln nedan:
NyW = SpecW * (NyF/SpecF) * (NyV/SpecV)²
NyW = Nya värmeutvecklingen
SpecW = Tillverkarens angivna värmeutveckling för processorn.
NyF = Den nya CPU-hastigheten
SpecF = Original CPU-hastighet
NyV = Ny voltinställning
SpecV = Original voltinställning
77W skulle alltså mer än väl motsvara en Thunderbird på
1,4GHz. Värmeutvecklingen för en Thunderbird 1,4GHz som kör
med 1,75V (orginal inställning) är 72W. Alltså avger Duronen
nu mer värme än vad t.o.m en 1,4GHz Thunderbird, men många
överklockare ökar ju volten och då kommer vi ändå
en bra bit över 77W i värmeutveckling med en Thunderbird. Med denna
värmeutveckling kan vi verkligen se vad kylflänsarna klarar av,
ju mer värmeutveckling desto större blir skillnaderna mellan de
olika kylflänsarna. Vi testar alla kylarna med två olika fläktar,
originalfläkten och med Delta fläkt. Med en Delta så brukar
prestandan öka rejält men också ljudnivån då Deltan
är extremt hög. Ljudnivån vi kommenterar till kylaren är
den ljudnivå som uppnås med originalfläkten. Alla kylarna
låter väldigt mycket med Delta fläkt utan några större
variationer. Till samtliga kylare används också Artic Silver kylpasta
för att kylpastan ska inverka så lite som möjligt i testet.
Det är kylaren vi vill testa, inte kylpastan!
Nu börjar vi testet! Först ut är Thermalright med sin SK6:a.
När den här kylaren från Thermalright
anländer ger ett intryck av kvalitet. Allt som behövs finns i kartongen,
och kylaren ser riktigt välgjord ut.
Den här
kommer ifrån Gtek och levererades
med en Delta fläkt. Man kan om man tycker att Deltan är för
högljudd istället välja en exempelvis en Papst fläkt istället.
Den kostar 449 kr utan fläkt och 529 kr med Deltafläkt. Eftersom
den inte har någon "originalfläkt" utan man väljer
fläkt själv, så testar vi med en Papst som blåser 12
cfm (kubikfot per minut) och låter 16db, stor skillnad jämfört
med Deltans 38 cfm och 46db, och då också Deltafläkt. Thermalright
har en lite annorlunda fästanordning för själva fläkten.
Man spänner fast den med två stycken byglar istället för
att skruva fast den.
Detta fungerar
mycket praktiskt och går snabbare än att skruva fast fläkten.
Lite teknik behövdes dock, försök inte dra upp byglarna utan
tryck fast dom! Man trycker ungefär där vi gjort en röd markering.
Det medföljer två olika spännarmar för fläkten,
de som syns på bilden samt ett par längre för ännu tjockare
fläktar. Ett plus för SK:an för smidig fläktmontering.
Montering på processorn då, fungerar det lika smidigt? Inga som
helst problem här heller. Man får använda en flat skruvmejsel,
men sedan är det inga som helst problem.
Här ser
vi clipset, inga som helst problem att fästa det med en skruvmejsel.
Ingen risk att man slinter och sticker skruvmejseln i moderkortet heller,
eftersom det är ett finns litet uttag i clipset för flänsen.
Mycket bra montering här alltså.
SK6:an är helt i koppar och med en mycket bra konstruktion. Många
tunna "fins" borde leda till mycket bra kylförmåga. Det
gör det också.
Fläkt
|
Temperatur
|
Delta
|
46
|
Papst
|
58
|
Höga temperaturer kan tyckas, men tänk också på att
vi pressar kylarna ordentligt med 77W samt att rumstempen är 25 grader.
Vidare till nästa!
Vi har fått fyra stycken kylare från Akasa
till test. Akasa är ett relativt okänt märke på kylmarknaden,
men har ändå ett par intressanta kylare. De kylare vi har här
är av helt traditionell typ och helt i aluminium. Först ut är
deras största modell, Icicle 735.
En ganska stor
kylare som man kan se på bilderna, och påminner ganska mycket
om Taisol i utformningen. Fläkten är fastskruvad men inga som helst
problem att byta den. Fläkten är inte speciellt tjock, så
ska man byta till en djupare fläkt får man se till att ha skruvar
som är tillräckligt långa. Den här kylaren är också
lätt att montera, men man behöver en flat skruvmejsel.
Metallflikar
som håller skruvmejsel på plats, så ingen större risk
att köra skruvmejseln genom moderkortet. Allt som allt så känns
det som en robust kylfläns, med en bra montering. Precis som till de
flesta andra kylarna satt det så kallad fragtape även på
denna. En sorts tejp som används istället för kylpasta. Den
brukar dock inte ge något strålande resultat, men vi bytte under
testet ut den mot Artic Silver, precis som med de andra kylarna. Ljudnivån
med originalfläkt är helt acceptabel, inte speciellt högljudd,
men inte heller den tystaste. En klar medelmåtta. Hur effektiv är
den då?
Fläkt
|
Temperatur
|
Original
|
59
|
Delta
|
48
|
Två grader sämre än Thermalrights SK6:a får kännas
som mycket väl godkänt med Deltafläkten, med tanke på
att SK6:an är helt i koppar.
Akasas nästa kylare är lite mindre än Icicel 735, men är
i övrigt väldigt lik sin storebror.
Fläkten
som medföljer är precis samma som på Icicle 735. Det enda
man gjort är att "huggit av" det som sticker ut utanför
fläkten på den större varianten 735 och vips har vi en 730.
Den kan vara ett alternativ om man har väldigt ont om plats runt sockeln.
Den större modellen kanske inte får plats, det kan till exempel
sitta kondensatorer väldigt nära sockeln. Fläkten är precis
som på storebror fastskruvad, och fästanordningen är exakt
den samma:
Alltså
blir även den här mycket enkel att montera med en flat skruvmejsel.
Ljudnivån är här identisk med den större modellen, alltså
klart godkänd. Vi ser hur den presterar. Den borde ju på grund
av storleken prestera aningen sämre än sin större motsvarighet.
Fläkt
|
Temperatur
|
Original
|
63
|
Delta
|
49,5
|
Som vi ser så
presterar den också sämre, dock inga gigantiska skillnader. Även
den här kylare ger samma intryck som sin storebror, robust och kvalitativ.
Vi fortsätter med två kylare till från Akasa!
De två andra kylarna är exakt samma kylare fast de levereras med
olika fläktar. Bägge kylarna är mycket fint uppbyggda med många
tunna "fins".
Akasa
230 |
Akasa
238 |
Som man kan se
är det väldigt fina "fins", men kylaren hade gärna
fått vara lite större. Här behöver vi inte byta fläktar
eftersom den kommer både med original fläkt och med en Delta fläkt.
Lite märkligt kan tyckas att 230 levererades med vanlig värmeledande
tejp i botten medans man fick med riktigt kylpasta till den kraftigare 238.
Akasa 238 ska vara en av de bäst presterande i deras sortiment och skickar
dom då med riktigt kylpasta till just den? Lite dåligt att inte
ha det till alla kylarna i sortimentet! Men man ska inte stämpla just
Akasa för att använda sig av tejp, så gott som alla tillverkare
använder sig av det. Ljudnivån med den vanliga fläkten är
mycket bra, en bit under genomsnittet i testet.
Fästanordningen är likadan som på de föregående
modellerna. Metallclips som man sätter på plats med hjälp
av en flat skruvmejsel.
Till några
andra kylare behövs inte skruvmejsel för att montera utan man klarar
sig med bara fingrarna. Att använda sig av en skruvmejsel känns
dock bättre, monteringen underlättas ordentligt. Ingen risk att
man slinter åt sidan, råkar vicka kylflänsen så man
skadar coren med mera.
Prestandan för kylflänsarna är ändå ganska hyfsad.
Det vi helst hade velat se är kanske en sån här kylfläns
fast lika stor som Akasa 735! Det hade borgat för rejäl prestanda!
Fläkt
|
Temperatur
|
Original
|
58,5
|
Delta
|
50
|
Efter att ha
testat dessa fyra kylare från det relativt okända Akasa så
känns det som om vi kommer att få se mer av Akasa på kylmarknaden!
Alla kylarna har hållit god kvalitet, presterat ganska bra och varit
lätta att montera, även om dom inte riktigt hamnar högst upp
i prestandaracet.
Vidare tilll Cybercooler.
Vi har tre representanter från Cybercooler
med i testet. Vi börjar med den som kanske är mest udda. En design
som vi inte sett på någon kylare vi testat tidigare.
Som vi ser så
är hela kylaren uppbyggd som en tunnel. Den är dock inte speciellt
stor, fläkten vi ser är en 50mm fläkt och inte en 60mm som
nu har blivit något av en standard bland kylare.
Som man ser här
har kylaren en design som borde vara effektiv. Värmen går upp genom
den massiva pelaren i mitten och sedan ut till alla finsen. Den undre halvan
av finsen är i koppar vilket också är positivt. Men effektivare
hade den säkerligen blivit om även staven i mitten hade varit i
koppar.
Kylaren är mycket bra att montera. Den sitter som berget när man
väl har fått dit den.
I den ena sidan
sitter clipset i alla tre plastpiggarna på moderkortet. Detta är
mycket bra, och risken för att man vickar kylflänsen för mycket
och förstör coren minimeras. Clipset går inte heller mitt
i som på de flesta kylare utan på varsin sida. Det känns
riktigt bra och stabilt.
Den sida där
man spänner fast kylaren är också bra. Man kan trycka dit
den med bara fingrarna, men svårare är det att få loss den.
Då behövs en flat skruvmejsel och en nypa tålamod. Monteringen
är stabil, men Akasas eller Thermalrights lösning känns ändå
lite enklare att arbeta med.
Den här kylare skulle mycket väl kunna kyla riktigt bra. Men ack
så skenet bedrar. Detta blir den sämsta kylaren i testet. Med temperaturer
som det här:
Fläkt
|
Temperatur
|
Original
|
70,5
|
Delta
|
ej
möjligt |
Precis över
70 grader! Det är alldeles för varmt, och det är ett under
att får överklockade processor klarade av den värmen! Den
har en trevlig design och bra montering, men lämpar sig inte riktigt
för AMDs processorer. Till en Intel som inte avger så mycket värme
skulle det säkerligen fungera bra. Ljudnivån är inte heller
speciellt hög. Vi får hoppas att Cybercoolers nästa kylare
presterar lite bättre!
Den förra kylaren från Cybercooler var inte speciellt stor och dom
håller kvar vid små kylare verkar det som. Deras P-5700 är
inte heller speciellt stor och är även den utrustad med en 50mm fläkt.
Själva konstruktionen på kylaren känns mycket bra, och verkar
mycket effektiv. Problemet är bara att kylaren är så liten
att den får svårt att prestera något nämnvärt
hur effektiv den än må vara. Ljudnivån är helt acceptabel,
någonstans i genomsnittet bland kylarna.
Kylaren är lätt att montera, ett lite tryck med fingret så
är den på plats. Att få loss den är desto svårare.
För att
få loss clipset måste man trycka neråt och utåt. Det
är mycket svårt här, att ta hjälp av en skruvmejsel fungerar
men inte riktigt bra. Det fins inget urtag för spetsen på mejseln
som på de andra clipsen och det är lätt gjort att slinta med
skruvmejseln rakt ner i moderkortet. Ett litet minus här alltså.
Efter som den var så pass liten kunde vi inte montera någon Delta
fläkt på den. Hur presterar den då?
Fläkt
|
Temperatur
|
Original
|
67
|
Delta
|
ej
möjligt |
Inget vidare
resultat, men eftersom den är så liten var förväntningarna
inte heller så stora. Den skulle dock passa alldeles utmärkt som
kylare på chipset eller grafikkortet. Lagom stor och förmodligen
flertalet gånger bättre än de kylare som finns för grafikkort
idag.
Cybercooler P-8000
Den här kylare är större än de andra från Cybercooler
i alla fall. Bra mycket större! Vi kan ju hoppas på att resultatet
också blir bättre.
Konstruktionen
ser lovande ut! En stor kylare med kopparbas. Lite tunnare och fler fins hade
kanske varit att föredra, ungefär som på SK6:an. Men den här
borde med råge utklassa de övriga kylarna vi testar från
Cypercooler. Ljudnivån är helt acceptabel, den hamnar lite under
medel jämfört med de andra kylarna i testet.
Inga problem med att montera den här kylaren heller.
Clipset är
ledat vilket gör att det blir lätt att montera. Och man kan också
ta av kylaren utan problem och utan att ta hjälp av någon skruvmejsel.
Mycket bra! Men har man en skruvmejsel framma så går det nog ändå
snabbare med ett clips som använder sig av en flat skruvmejsel för
montering. Mest en smaksak tycker jag, då båda typerna är
mycket lätta att montera om clipset är "av god kvalitet".
Eftersom denna är större kan vi testa den med en Delta fläkt,
den enda av Cybercoolers kylare som testas med en Delta fläkt alltså.
Fläkt
|
Temperatur
|
Original
|
61,5
|
Delta
|
49
|
Temperaturerna
får ju ses som aningen höga, men så är den också
lite tystare än de övriga.
Spire är inte heller ett speciellt
välkänt märke på kylmarknaden. Deras kylare har slående
likheter med Cybercoolers kylare. Den ena är identisk fast med annan
fläkt, medans Spires kopparkylare är utformad på nästan
exakt samma sätt som cybercoolers kopparkylare, fast större. Vi
börjar med kopparkylaren 5P53B3.
Trots att kylaren
är större än Cybercoolers så sitter det fortfarande en
mindre fläkt på. Och detta trots att det finns plats för en
60mm fläkt har man valt en 55mm fläkt, aningen udda kan man tycka.
Om man borrar fyra nya hål kan man alltså sätta dit en 60mm
fläkt. Vi borrade inga hål men lyckades fästa vår Deltafläkt
ändå, om än kanske lite provisoriskt.
Hur gick det att montera den då? Alldeles ypperligt med en flat skruvmejsel
till hands (vilket verkar vara standard vid montering av kylare idag).
Ett urtag för
skruvmejseln så man inte slinter, bra.
Prestanda då? Borde ju inte vara helt tokiga med tanke på att
den är helt i koppar och med ganska många tunna fins.
Fläkt
|
Temperatur
|
Original
|
59
|
Delta
|
47,5
|
Inte alls tokigt.
Cybercoolers största modell får pisk med ett par grader, inte dåligt
med tanke på att det även om den är i aluminium är bra
mycket större och har kopparbas. Den här kylare skulle kännas
riktigt bra om det inte varit för att dom valt en 55mm fläkt istället
för 60mm. Många väljer ju att byta ut original fläkten
och urvalet bland 55mm fläktar är inte precis stort! Med Deltafläkt
får den här kylaren verkligen bra prestanda. Endast 1 grad efter
testets bästa kylare! Detta får ses som en riktigt bra kylare!
Denna kylare ser identisk ut med Cybercoolers motsvarighet.
Fläkten
är dock lite kraftigare, men låter också lite mer. En typisk
medelmåtta med ljudnivån, varken högljudd men heller inte
den tystaste. Clipset är likadant som på Spires kopparkylare. Som
man ser på bilden skickas även den här kylaren med termisk
tejp istället för riktigt kylpasta, precis som de flesta kylarna
i testet. Det blir inget minus eftersom så gott som alla tillverkar
använder sig av detta men det hade varit ett stort plus om de skickat
med riktigt kylpasta istället.
Alltså
precis som med kopparkylaren, enkelt att montera kylaren. Hur presterar den
här då. Den borde prestera något bättre än Cybercoolers
variant på grund av den kraftigare fläkten. Men tillverkningen
kan ju spela in här också. Eftersom det är en kopparbas på
kylaren gäller det att det är perfekt kontakt mellan kopparbasen
och övriga kylaren. Annars gör kopparbasen mer skada än nytta.
Fläkt
|
Temperatur
|
Original
|
56
|
Delta
|
49
|
Den tar även
sin bror helt i koppar med sina 56 grader. Med deltafläkten presterar
den precis likvärdigt med Cybercoolers kylare, inte alls konstigt eftersom
det verkar vara precis samma kylare. Det som skulle kunna är som sagt
tillverkningen/fabriksmissar, men så verkar ju inte vara fallet. Kan
ju inte veta säkert här men förmodligen kommer kylarna från
samma fabrik. En medelmåttig kylare får man nog säga att
det är. Den glänser inte men den presterar ju fullt godkänt.
Fler kylare från Spire, vi går vidare!
Sista kylaren från Spire är helt i aluminium.
Denna kylare
borde ju prestera sämre än sin motsvarighet med kopparbas. Men om
det inte är riktigt bra kontakt mellan kopparbasen och resten av kylflänsen
skulle den här som är i ett enda stycke förmodligen prestera
bättre. Fläkten är samma som på 5E34B3, kylaren med kopparbas
alltså (knepiga modell nummer har dom i alla fall :))
Clipset är också det samma:
Enkel att montera,
precis som de övriga kylarna från Spire.
Något resultat kan vi inte få med den här kylaren dock. Efter
att ha monterat kylare över tiotalet gånger har vi ändå
inte fått ordentlig kontakt mot coren. Ungefär halva kylaren ligger
emot coren. Coren blir extremt varm och att bara köra datorn en kortare
stund känns riskabelt. Om det inte varit för den externa temperaturmätaren
kunde processorn t.o.m kunnat förstöras, med risk för att processorn
blivit alltför varm innan man hunnit komma in i windows. Man bör
ju dock har som vana att kolla temperaturen i Biosen när man installerat
en kylfläns. Men nu kunde vi direkt se att temperaturen steg väldigt
snabbt och alldeles för högt så fort man slagit på datorn.
En trolig anledning är att clipset inte hamnat precis på mitten
av kylaren och därför inte trycker riktigt jämnt på coren.
Förmodligen och förhoppningsvis så är det inte samma
problem på alla dessa kylaren utan bara vårt testexemplar.
Inga temperaturer här alltså. Vidare till en högintressant
kylare från Zalman!
Zalman har lite ovanliga
lösningar på sina kylare. Zalmans största mål är
att få riktigt tysta kylare och det lyckas som verkligen med, och detta
utan att dra ner på prestandan.
En mycket trevlig
design helt i koppar, och med en väldigt stor kontaktyta med alla dessa
tunna fins. Man monterar ingen fläkt på själva kylflänsen
utan istället i chassit. En profil medföljer som man fäster
med samma skruvar som håller fast grafikkort, nätverkskort mm.
Och man använder sig av en 80mm fläkt istället för en
60mm fläkt, detta är bra eftersom man kan få större luftflöde
till lägre ljudnivå ju större fläktar man använder.
Zalmans
speciella fläktanordning |
Detta gör
ju att fläkten inte hamnar fullt så nära kylflänsen som
man vill. Men det ger å andra sidan möjligheter till mycket mer
modifikationer för att öka prestandan. Fläkten som medföljer
är mycket tyst. Men för den kräsne kan den bli även tystare!
Man få med ett motstånd som kopplas in i fläktkontakten och
sänker spänningen. Exakt hur mycket det sänker spänningen
framgår tyvärr inte. Med detta motstånd inkopplad kör
man som Zalman kallar det i "silent mode" vilket är mycket
mycket tyst. Det är svårt att överhuvudtaget höra fläkten
trots att det inte är några andra fläktar igång (bortsett
från kylaren på chipset och fläkten i nätaggregatet).
Ljudnivån hänger ihop med namnet på kylaren. CNPS är
förkortningen på Computer Noise Prevention System, tyst bör
den alltså vara och det är den som sagt också!
Att sätta fast kylaren är enkelt. Ett vanligt clips (väldigt
likt det som finns på Akasas kylare) är det enda som behövs
till själva kylflänsen. Sedan måste man skruva fast själva
fläkten och dess fästanordning. Ett problem kan uppstå här
dom sockeln (processorn) inte sitter på samma ställe på alla
moderkort. På vårat moderkort, Abit KT7A, så hamnade fläkten
inte rakt ovanför själva kylflänsen utan blåste bredvid
kylflänsen. Detta ordnades genom att ta bort en skruv i fästanordningen
och vrida den lite. Den sitter inte lika stabilt som en riktigt montering
men den blåser i alla fall rakt över kylflänsen. Lite dåligt
av Zalman att kylaren inte passar ordentligt till alla olika moderkort. Ett
par olika profiler för montering av fläkten, så den passar
de flesta moderkort, hade verkligen varit på sin plats.
Eftersom ljudnivån är mycket låg förväntar man
sig kanske inte den bästa prestandan. Det har den inte heller, men om
man ser till ljudnivå/prestanda så är det här en riktigt
bra kylare. Om man ser till ljudnivån är det här den överlägset
tystaste kylaren i testet, men likväl hamnar den på en 9:e plats
prestandamässigt. Ett mycket bra resultat!
Fläkt
|
Temperatur
|
Original
|
56,5
|
"Silent
mode" |
59
|
Eftersom kylaren
inte använder sig av en vanlig fläktmontering kunde vi inte heller
testa med en Delta fläkt.
Vi har även fått ytterligare en kylare från Zalman, men p.g.a
fabriksfel gick den inte att montera så vi kommer att återkomma
till den senare. Nu vidare till summeringen av det hela!
Nu får vi försöka summera det hela. Att utse en egentlig vinnare
är kanske inte så lätt. Många vill ha det bäst
presterande, medans andra föredrar en tystare lösning. Olika kylare
passar bra till olika personer men olika krav. Vi kollar på temperaturerna
i ett diagram:
De ljusblå
staplarna indikerar att en Deltafläkt används och de lila är
med originalfläkt eller på SK6:an en Papstfläkt efter som
det inte finns någon egentlig orginalfläkt till kylaren. Man ser
ett tydligt hopp när vi går över till Deltafläkten, temperaturskillnaderna
mellan de alla kylarna med Deltafläkt är inte heller speciellt stor.
Man får sig nästan en funderar som: vilket är viktigast? Hur
bra själva kylflänsen är eller hur kraftig fläkt som används!?
Skillnaden mellan testets bäst respektive sämsta presterande kylare
är hela 24,5 grader. Det är ju en hel del, speciellt om vi ser till
överklockare som jagar varje grad.
Som vi ser är SK6:an med Delta fläkt den som tar hem segern som
bäst presterande. Kylaren är inte heller speciellt dyr med sina
449 kr (utan fläkt dock) och får ses som det bästa alternativet
för den som jagar prestanda. Även om det är ganska tätt
mellan placeringarna i täten. Den verkliga överraskningen i testet
är Spire 5P53B3 med Deltafläkt som är näst bäst i
testet. För den som vill ha den riktigt tysta kylaren är det utan
tvekan Zalman som gäller, den är så gott som ljudlös!
Den presterar 10,5 grader sämre än SK6:an med Delta, men skillnaden
i ljudnivå är enorm. Prestandan är också ganska bra,
56,5 grader vid fulload och med den kraftiga värmeutveckling vi har.
Ett riktig bra resultat! Thermalright och Zalman i topp alltså, men
Spire är också med på ett litet hörn!
Har du frågor, kommentarer eller andra funderingar som rör
recensionen så här gärna av dig!