Vi har tidigare visat hur man kan överklocka AMDs flaggskepp Athlon 64 FX-57 men nu är det dags att titta på den kanske mest prisvärda Athlon 64-processorn på marknaden och försöka utvinna så mycket prestanda som möjligt.

Det finns väl ingen människa som har undgått AMDs framfart med sina Athlon 64 processorer. De ger inte bara mycket bra prestanda utan man kan även få dem till riktigt attraktiva priser. Att AMD nu gått över helt till 90nm tillverkningsteknik har också varit ett stort lyft. Man har inte bara minskat sin värmeutveckling utan man har även ökat överklockningspotentialen på sina processorer. Denna 90nm teknik introducerades i och med de nyare Athlon 64 kärnorna, Winchester.


Trots alla de fördelar som finns med Winchester så är den inte perfekt och en del saker återstod att ordna. AMD har därför gjort ytterligare en ny kärna för sina Athlon 64 processorer. A64 Rev E aka Venice & San Diego. Vi har ju tidigare tittat på AMDs nya värsting FX-57 med San Diego kärnan. Nu ska vi titta på lillebror, en processor som är lite snällare mot plånboken. I det här testet ska vi se ur mycket man kan få ut ur AMDs billigaste A64, nämligen AMD Athlon 64 3000+.


Venice och San Diego är precis samma kärna med den skillnaden att San Diego har 1MB L2 cache medan Venice endast har 512KB. Därför kommer jag att kalla båda dessa kärnor för ”Rev E” i fortsättningen.

Rev E är byggd på AMDs nya tillverkningsteknik som kallas för SSOI. (Strained Silcon on Isolator) När AMD tillverkar sina processorer så använder dem kiselbrickor och etsar fram transistorer i kislet med hjälp av en massa kemikalier och UV-ljus. När detta görs så blir transistorerna laddade vilket i sin tur gör att transistorns växlingseffekt saktas ner och chippets totala strömkonsumtion ökar. För att komma runt detta så använder man ett tunt lager av isoleringsoxid mellan de olika lagren, en så kallad SOI-struktur. SSOI är en modern version av samma princip och målet är att förhindra läckströmmar och sänka strömkonsumtionen och även att sänka temperaturen.


Andra nyheter med Rev E kärnorna är en uppgraderad minneskontroller vilket innebär att det nu ska gå att köra med 4st dubbelsidiga minnesstickor. Vissa rapporter finns också om att det även ska gå att köra 4st minnen i 1T men detta är inte bekräftat. I den nya kärnan finns också inbyggt stöd för SSE3 instruktioner vilket gläder alla som gillar att bencha Super Pi. SSE3 är instruktioner för att snabba upp vissa beräkningar. Användningsområdet för detta är fortfarande begränsat men man räknar med att detta kommer att användas flitigt i framtiden och detta gör ju de nya kärnorna mer framtidsäkra. Förutom dessa officiella ändringar så ska Rev E även ha fixat en del ”buggar” som fanns med Winchester. Bland annat så ska ”subzero” buggen som fanns på Winchester, vara fixad. Den buggen gjorde att processorn helt enkelt inte gick stabilt under 0 grader Celsius. Detta är därför väldigt bra för extremöverklockarna.

I övrigt så har Rev E liknande specifikationer som den lite äldre Winchester kärnan. Venice kärnorna är byggda för Socket 939, har 512KB L2 cache och finns i kockfrekvenserna mellan 1,8GHz (3000+) till 2,4GHz (3800+). San Diego är precis samma som Venice förutom att den har 1MB L2 cache och har klockfrekvenser mellan 2,2GHz (3700+) och 2,4GHz (4000+). San Diego finns även på de nya FX-processorerna som finns upp till 2,8GHz (FX-57) som vi testade tidigare här på NH. FX-modellerna är inte multipellåsta annars är de exakt samma som de lite sämre modellerna. Detta bådar ju helt klart gott för överklockningspotentialen. Förutom cache minnet så har San Diego betydligt fler transistorer än Venice. Vad detta gör för skillnad i praktiken är svårt att säga. Det ser alltså väldigt bra ut för Venice. Men klockar den lika bra som Winchester?

Sammfattningstabell:
Newcastle Clawhammer Winchester Venice San Diego
L2 cache : 512KB 1MB 512KB 512KB 1MB
Tillverkningsteknik: 130nm 130nm 90nm 90nm 90nm
Effekt: 89W 89W 89W 89W 89W
Storlek: 144mm2 193mm2 84mm2 84mm2 115mm2
Antal transistorer: 68milj 105milj 68milj 76milj 114milj

Vid första blicken så ser den inte så katig ut. Själva CPUn är ganska liten och man kan inte förstå att det får plats 76 miljoner transistorer i den här lilla saken. Förpackningen är inga konstigheter. Inuti hittar vi en påse med manual och garantisedel och AMDs egna kylare. Själva kylaren är inte speciellt sensationell. Det är en vanlig aluminiumkylare med en 60mm fläkt som sitter fast i en plastkonstruktion.


Innehållet i retailförpackningen för Athlon64 3000+

Fastspänningsanordningen är en enkel plastspak som man spänner fast kylaren med. Jag har köpt en Zalman kylare istället så jag lägger AMDs kylare åt sidan och monterar CPUn i sockeln.

Själva installationen är inga konstigheter och heatspreadern gör installationen av kylaren till en enkel match. Bara att lägga på en klick AS5 och sedan trycka på den största kylflänsen som jag någonsin sätt. (Zalman 7700CU).

Testsystem

Hårdvara
Processor: AMD Athlon 64 ”Venice” 3000+ (1,8GHz, 512KB L2 cache, 2GHz HT)
Moderkort: DFI LanParty UT NF4 –D (Nforce4 Socket 939 PCI-E)
Minne: 2st 512Mb TwinMos Speed Premium BH-5 (pc3200 Dual Channel 2-2-2-5 1T)
Grafikkort: ATI Radeon X800 XL 256MB
Hårddisk: 1 st Maxtor 200GB S-ATA 7200rpm 8Mb cache
1 st Maxtor 200GB P-ATA 7200rpm 8MB cache
Nätaggregat: Antec SmartPower 2.0 (450W)
Kylning: Zalman 7700CU
1 st 120mm Antec (bak I chassit)
1 st 120mm Adda (fram I chassit)
Samtliga är inställda på lägsta hastighet
Mjukvara
Operativsystem: Windows 2000 SP4 (Litestep v0.24.7 RC3)
Drivrutiner: Nvidia Nforce4 driver 6.66
ATI Catalyst 5.9
Testprogram: Sisoftware Sandra 2005
WinRAR v3.20
Xvid encoding (Virtualdub)
Super Pi (med och utan SSE3 patch)
MP3 encoding (Cool Edit 2000)
3DMark 2001 SE Build 3.3.0
3DMark 03 Build 3.6.0
3DMark 05 Build 3.2.0
Doom3 v 1.0


Hur högt kan man då överklocka denna CPU på bara luft? Att överklocka en A64 är lite krångligare rent matematiskt om man jämför med äldre processorer. Anledningen till detta är att en A64 inte har någon FSB.
A64 har istället en HTT-buss för att skicka info mellan CPUn och övriga systemet. (För att läsa mer om hur HTT fungerar så finns mer info här) HTTn räknas som FSBn, ökar man den så kommer man även öka klockfrekvensen på CPUn. Precis som tidigare så är Venicekärnan multipellåst så det vi måste göra för att överklocka den är att öka HTT-frekvensen. Standard är 200MHz och redan vid ungefär 210MHz så började datorn ge blåskärmar och bråka i största allmänhet. Blåskärmar tyder på att minnena inte pallar mer. Mina TwinMos BH-5 gillar hög spänning så jag pressade på med 3,2V till minnena och problemet försvann. Vid 240MHz så fick jag samma problem som innan. Jag ökade då till 3,4V. Observera att detta inte går på vanliga moderkort då de flesta inte klarar av att ge mer än 3V till minnet. Vid 250MHz (2250MHz CPU) så ville minnet inte mer hur hög spänning jag la på.
Lösningen var då minnesdividers. Minnesdividers låter dig köra FSB (eller HTT i det här fallet) högre än vad minnet kör. Med ny minnesdivider så fortsatte jag klättra. Vid 264MHz HTT så hängde sig datorn vid uppstart av Windows. En höjning av CPUns Vcore fixade problemet. Och så jobbade jag mig uppåt. Vid 300MHz HTT (2700MHz) så gick det att starta Windows men man var tvungen att öka Vcore väldigt mycket och den var långt ifrån stabil vid denna hastighet. Jag är dock övertygad om att med bättre kylning så går den att få stabil vid 2700MHz.

Nu är jag ganska ljudkänslig så jag vill inte ha en dator som låter som ett tröskverk därför gällde det nu att hitta en balans där datorn var stabil vid inte allt för hög Vcore. Högre Vcore = Högre effekt = Mer värme = Snabbare fläkt = Högre ljud. Efter mycket testande så hittade jag min ”Sweetspot” vid 2565Mhz och 285Mhz HTT. Fläkten går långsamt förutom när CPUn jobbar för fullt, då ökar den en aning men helt klart godkänt.

Jag har testat processorn i över en vecka nu och kommit fram till att den här processorn klarar av att arbeta mellan väldigt stora spänningsskillnader. Jag lyckades starta upp den och köra en 8M Super Pi vid låga 1,10V. Detta var då vid original hastigheter dvs. 1800MHz. Sedan vartefter man klockade upp den högre så krävdes betydligt högre spänningar för att få den stabil. Jag märkte snart att få den stabil vid högre klockningar var väldigt svårt. Men med tanke på att många har fått väldigt bra klock på denna processor så kanske mitt exemplar inte är det bästa. Jag gjorde i alla fall ett diagram som visar en kurva över hur hög spänning man måste ha för att kunna köra processorn hyfsat stabilt. Det innebär att man klarar att köra igenom 8M Super Pi utan felmeddelanden eller hängningar.



2322MHz vid orginal Vcore är imponerande.

En överklockning på 42% får väl anses vara godkänt. Det som imponerade mig mest var CPUns förmåga att köra stabilt vid låga spänningar. Man kan med enkelhet sänka till 1,2V om man ska köra den i 1800MHz. Vid 1,2V så blir det väldigt lite värme vilket betyder att man kan köra CPU-fläkten väldigt långsamt och få en väldigt tyst dator. Detta kan vara bra för t.ex. HTPC-datorer. En överklockning på 2322MHz (29%) vid originalspänning är inte heller fy skam.



Sisoftware Sandra 2005

Sandra är ett verktyg som används för att mäta prestanda, stabilitet och ge information om systemet. Man kan även använda det för att få tips på förbättringar i systemet och man kan även bränna in minnen och CPU. Jag använde mig av de två olika benchmarks som finns för att mäta CPU-prestanda. På bilderna ser ni också jämförelse mellan 3000+ och FX 51, 53, 55 och 57.



På dessa bilder ser vi hur vår överklockade 3000+ presterar nästan lika bra som en FX-55. Tryck på resp. bild för att se en förstoring.

Här i diagrammen ser vi hur mycket överklockningen ger i prestanda.



I en ”ren” CPU-benchmark så ser vi en jätteskillnad vid överklockning. I samtliga tre värden så ser vi en ökning som är procentuellt lika med klockfrekvensen. Dvs. en ökning på 42%

I detta test så ser vi ungefär samma ökning som förut. 42% resp. 41%

WinRAR 3.2

WinRAR får väl kallas ersättaren till winzip. Det har blivit väldigt populärt att packa ner stora filer i många små rar-filer. Därför är packning och uppackningshastigheten intressant. Observera att hårddiskprestanda spelar stor roll i dessa tester.

När jag testade WinRAR så testade jag hur lång tid det tar för WinRAR att packa ner en cd-skiva på 577MB. Jag använde högsta kompression och delade upp dem i 50MB-filer.

Skillnaden blir inte alls lika stor här då hårddiskprestanda spelar en väldigt stor roll för WinRAR. Men en lite ökning ser vi ju. Det mest intressanta här är att det tog längre tid att packa upp filer med WinRAR efter överklockningen. Detta fenomen kan jag inte riktigt förklara. Jag körde uppackningen flera gånger och kom inte i närheten av de 33 sekunder som jag fick vid originalhastighet. En orsak skulle kunna vara att jag kör med lite lägre HTT-buss än vid orginalhastighet.

Xvid encoding

För att testa hur snabbt processorn kodar video så tog jag en filmsnutt på 1min och kodade om den till Xvid. För detta använde jag programmet Virtualdubmod. Inställningarna som användes var: Bitrate: 1000bit/sec SingelPass. Ljudet lämnades oförändrat.


Koda Xvid och DVD är något som jag själv gör en hel del. Vid överklockningen ser vi en ökning på cirka 10%. Detta kan ju bli ganska mycket om man t.ex. kodar en DVD som tar flera timmar.

Super Pi v1.1

Super Pi är ett program som räknar ut värdet på pi. Man kan välja själv hur många decimaler som ska räknas ut. Som standard brukar man använda sig av 1 miljon så det är vad jag använde mig av.


Visst blir det en ökning med SSE3 men inga direkta sensationer. Nu ska det tilläggas att SSE3 instruktionerna i Super Pi egentligen gjordes för Intels processorer så det kanske finns ytterligare lite att ta av där. I övrigt så ser vi igen en markant ökning efter överklockningen.

MP3 encoding

För att koda MP3 använde jag programmet Cool Edit 2000 och dess inbyggda MP3 encoder. Testfilen var en. wav-fil som sparades om till en 20min lång 320kbit/sec MP3.


En ganska ordentlig ökning. Men gör man MP3 filer på 3-4min spelar det ingen större roll. Gör man långa så är det en klar fördel med snabbare CPU.

Nu går vi raskt vidare till lite 3D-tester.



Vid samtliga tester så kördes med ATIs 5,9 drivrutiner och under inställningar var allting inställt på ”prestanda”. Dvs ingen AA eller AF påslagen i grafikkortsinställningarna.

3DMark 2001 SE

Futuremarks gamla klassiker fungerar fortfarande väldigt bra. Framförallt när man mäter CPU-prestanda. Testet kördes i default läge.



Att 3DMark 2001 var CPU-beroende visste vi sedan innan. Här ser vi en riktigt trevlig ökning på över 5000p. En ökning på 24,6%. En annan ganska kul sak är att med CPUn överklockad så är poängen högre med detta system än med den 4000+ och Geforce 7800GTX som användes vid testen av ATIs X1800 XT.(Se här)

3DMark 03

Futuremarks testprogram av 3D-prestanda. I detta program testas mycket shaders och blir därför mycket mer grafikkortsberoende. Men får vi någon ökning alls med ett överklockat system?



3DMark 03 är inte alls lika CPU-beroende som sin föregångare. Vi ser en ökning på svaga 800p eller 7,8%

3DMark 05

Senast i 3DMarkserien. En fröjd för ögat och ett träningspass för din dator. Futuremark använder extremt mycket shaders och vi vet sedan tidigare att CPU ger nästan ingen inverkan alls. Det intressanta är om det ger något alls?



Här visste vi att vi inte skulle se någon större skillnad då detta är nästan helt grafikkortsberoende. Visst ger det en skillnad men den är, som väntat, inte speciellt stor. 200p eller 3,8%

Doom 3

Doom 3 från ID Software är en fröjd för ögat och dåligt för folk med svaga närver. Det favoriserar också Nvidiaskort då det är uppbyggt på APIn OpenGL. Jag tänkte att vi behövde ett OpenGL-test då alla 3DMark använder Direct3D. Vid testet så användes upplösningen 1024×768 och grafikinställningen ställdes in på High.



Anledningen till att jag använde 1024×768 och High utan AA och AF var för att jag ville att CPUn skulle bli en flaskhals och därmed öka ordentligt vid överklockningen. En stadig ökning med 7,4fps är ju inget att hoppa i taket för men det gör i alla fall en skillnad.

Dags att summera AMDs senaste tillskott till Athlon 64-familjen. Med Rev E så har AMD gjort en total översyn av kärnorna för samtliga modeller för Athlon 64. Ny tillverkningsteknik, SSE3 och lite ”buggfixar”. Mycket av ”felen” med Winchester har fixats till men det återstår fortfarande lite arbete med minneskontrollern då folk ofta har problem att utnyttja sina minnens fulla potential när alla minneslots används i dualchannel. Eftersom de har samma PR-märkning som de lite äldre Winchester så räknade jag inte med någon större prestandaökning och de presterar ungefär lika bra som de tidigare modellerna. Det som verkligen talar för den här processorn jämfört med andra är dess överklockningspotential. Med enkla medel, utan några superminnen eller superkylning, så kan man få upp dessa processorer i 2,5GHz vilket är bra. Frågan man ställer sig är ju då varför man ska köpa de snabbare modellerna. En 3500+ ligger på 2,2GHz. Detta kommer man ju med enkelhet över med en 3000+. Visserligen kan man även överklockaen 3500+, men eftersom båda processorerna är likadana så borde de klocka ganska lika. Vilket gör 3000+ till en betydligt bättre affär.



AMDs nya Athlon 64 3000+ är nog bland de mest prisvärda processorerna du kan få tag i idag. För ungefär 1300kr får du bra prestanda och överklockar man den så får man riktigt bra prestanda. Fullt tillräckligt för de allra flesta. Sen finns det ju de som ska vara värst och få högst i 3DMark. Då är San Diegos långsammaste modell (3700+) väldigt tilltalande, då denna har 1MB cache. För de riktigt extrema överklockarna så är nog de nya FX-modellerna, med San Diego kärnan, intressantare eftersom dessa inte är multipellåsta.

Tjänar man någonting på överklockningen då? Ja det tycker jag. För den som arbetar med filmredigering och ljudredigering kommer att se en liten ökning. Har man dessutom ett grafikkort av senaste modell så får man en bra speldator. Ska du köpa en ny speldator så finns det tusenlappar att spara.

Tack till Lunna för lånet av hans Grafikkort.

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid