Det är dags för del två i vår HDTV-guide. I den andra delen av vår artikelserie om fyra deler tar vi upp den hårdvara som krävs för att se HDTV. Vad ska man tänka på när man köper en TV eller projektor tex?

I den här uppföljande artikeln om HDTV tar vi upp vilken typ av utrustning som krävs för att visa och spela upp HDTV. Vi förklarar lite om de olika alternativen och vad man bör tänka på. Några specifika modeller kommer vi inte ta upp i större utsträckning.

HD Ready-märkningen garanterar HDTV-kompabilitet. Märkningen innebär att apparaten i fråga har minst 720 linjer/pixlar vertikal upplösning, att komponent och DVI/HDMI med HDCP finns att tillgå, att aspektration på skärmen ligger väldigt nära 16:9 (+/- 5%) och slutligen att ingångarna på apparaten klarar av att ta emot både 720p och 1080i i både 50och 60 Hz.


För att visa upp äkta HDTV krävs en bildvisare med hög upplösning förstås. Några exempel på dessa är projektorer, bakprojektions-TV, LCD-TV, Plasma-TV och förstås alla tänkbara typer av datorskärmar. Givetvis bör också bildvisaren vara anpassad för widescreenformat.

Nästa faktor är storleken. För att man ska kunna uppleva fördelarna med HDTV krävs det att bilden blir tillräckligt stor. Skillnaden mellan en vanlig DVD och HDTV-material på en sjuttontumsskärm kommer knappast att övertyga någon spekulant. För att det verkligen ska börja bli intressant bör man komma upp i minst 30 tum. Givetvis spelar också avståndet till bilden en enorm roll här.

Den tredje faktorn är ingångar för signalen. HDTV överförs idag med hjälp av analoga komponentkablar eller digitalt DVI/HDMI-kablage. SCART, S-video, kompositvideo och så vidare håller inte måttet och levererar varken den upplösning eller allmän bildkvalitet som krävs för HD-material.

Panasonics AE700 är en av marknadens mest populära projektorer för tillfället. Med en upplösning på 1280×720, HDCP-stöd på HDMI-ingången och kapaciteten att projicera en 200 tum stor bild är den fullt kapabel att visa HDTV trots att priset ligger på strax under femton tusen kronor.

Om vi börjar gå in på detaljer vad det gäller själva bildvisaren kan vi börja med att tala om upplösning. HDTV är som sagt högupplöst material och för att det ska göra maximal nytta krävs en högupplöst bildvisare. Projektorns eller TV:ns naturliga upplösning bör alltså minst vara 720p (1280×720) och här har branschen gått samman och slagit fast att allt som har minst 720 vertikala pixlar/linjer bör klassas som HDTV-dugligt.

Är man ute efter en traditionell TV med HDTV-stöd är plasma ett alternativ. Men med den högre upplösningen kommer också ett högre pris. Samsungskärmen ovan går loss på strax under femtio tusen kronor och bjuder en upplösning på 1366×768, DVI-ingång mm. Nöjer man sig med en upplösning på 1024×768 finns det billigare apparater att hitta.

Det är viktigt att man gör distinktionen: vilken/vilka upplösning/ar klarar bildvisaren att visa upp och vilka upplösningar kan den hantera på sina ingångar. Många TV-apparater och projektorer klarar både 720p och 1080i på sina ingångar men skalar sedan ner dessa upplösningar till apparatens interna upplösning. Ett lysande exempel på detta är billiga plasmaskärmar med 852×480-upplösning som klarar att ta emot och skala ner både 1280×720 och 1920×1080 på komponent och/eller DVI/HDMI-ingångarna för att sedan visa det i 852×480. I dessa fall lär HDTV visserligen ge ett litet lyft men det är långt ifrån ”äkta HDTV” vi talar om i dessa fall. Givetvis bör bilden också visas med en widescreenaspektratio men faktum är att det finns en hel del apparater som fortfarande är i vanlig 4:3-ratio (bland annat en del CRT-projektorer och bakprojektionsapparater på den amerikanska marknaden).

Sagem Axium HD-45 är en DLP-TV som bjuder på HD-upplösning i 45 tum för cirka tjugofem tusen kronor.

Vad det gäller avstånd till bilden är det svårt att dra några strikta riktlinjer då alla har olika tycke och smak. Min personliga tumregel är minst 1 meter per 10 tum. Så sitter man fyra meter från bilden är 40 tum minimigränsen för vad som krävs för att kunna uppleva fördelarna med HDTV fullt ut. Generellt sett kan man säga att bilden gärna ska uppta så mycket av ditt synfält att den täcker periferisynen utan att du behöver flacka med blicken eller röra på huvudet för att se hela bilden.

Om man kan nöja sig med något mindre storlek på bilden är LCD:n ett utmärkt val. Denna 27 tums LCD-TV från Toshiba har 1280×720-upplösning och kostar under tio tusen kronor.

När vi talar ingångar är det som sagt komponentingångar och/eller DVI/HDMI ingångar som gäller på normala konsumentprodukter. De digitala ingångarna är oftast att föredra och här är det definitivt värt att nämna att de digitala ingångarna bör vara HDCP-kompatibla. HDCP är ett krypteringsskydd som används för att förhindra digital kopiering. Den stora majoriteten DVD-spelare, HDTV-mottagare och framtidens HD-spelare har/kommer att ha HDCP vilken innebär att din bildvisare också bör ha HDCP-stöd om du inte vill bli starkt begränsad i ditt val av saker att koppla in.
Komponentvideoingångarna har inget krypteringssystem och funkar idag utan problem. På många framtida maskiner ryktas det dock om att material kommer skalas ner till 480p innan det skickas över komponentkablaget (för att förhindra att man gör för bra kopior även här).


Förutom HDTV-mottagare finns det inte mycket att nämna om hårdvaran som krävs för att spela upp HD-material då den helt enkelt inte finns brett tillgänglig ännu.

Om vi tittar på nuvarande metoder att spela upp HDTV finns det tre alternativ: D-VHS-spelare, sattelit-HDTV-mottagare samt datorer. Till det förgångna hör LaserDisc MUSE-spelarna som aldrig nådde utanför Japan och till framtiden hör HD-DVD, Bluray samt WMV-HD-kompatibla spelare.

Eftersom LaserDisc Hi-Vision/MUSE aldrig var, och utan tvekan aldrig kommer att bli, något att ha i åtanke om man bor i Sverige går vi direkt på de nuvarande sätten att spela upp HDTV.

En av Pioneers Laserdisc Hi-Vision-spelare. Notera den breda släden för skivorna som var ca. 30 cm i diameter.

För oss Européer finns det ett alternativ vad det gäller HDTV-kanaler och det är sattelitkanalen HD1 som sänder material i 1080i. För att ta emot dessa sändningar krävs en sattelitmottagare som är HDTV-kompatibel. Sådana mottagare börjar sakta men säkert krypa in under radarn i Sverige och går man till en välsorterad HiFi-butik eller TV/Radio-handlare kan de hjälpa en att komma tillrätta med utrustningen som krävs. HD1 bjuder hittills på ganska torftigt material och eviga repriseringar av det torftiga materialet. Konserter, reseprogram, dokumentärer och ett litet utbud av sport är vad de har att erbjuda för tillfället. Vill man se senaste avsnittet av 24, Lost eller kanske en långfilm i HDTV är alltså detta föga inspirerande.

Qualiy-TV erbjuder en av de tillgängliga HDTV-mottagarna för sattelit på svenska marknaden. Hittills är det här det enda sättet att ta emot HDTV-sändningar i Sverige.

Senare i år planerar Euro1080, som bolaget bakom kanalen kallas, att lansera två nya kanaler vid namn HD2 och HD5 som kommer visa lite mer intressant material. Vidare planerar de att införa MPEG4-sändningar redan i vår.

 

Alternativ nummer två för den som vill ha tillgång till HD-material är D-VHS. D-VHS är en standard som utvecklats av JVC där man, på mer eller mindre vanliga, videoband lagrar digital video. Dels finns det faktiskt en hel del filmer att tillgå på D-VHS (D-Theatre som de förinspelade filmerna kallas) som ligger i 1080i med 5.1-ljud (1080p är också en del av D-VHS-standarden men hittills har ingen hårdvara stöd för det så därför finns det heller inga filmer i detta format). Bitraten på dessa filmer är mycket högre än dagens HDTV-sändningar och även masteringprocessen håller bättre kvalitet. Lagringskapaciteten på banden är mycket hög och genomsnittlig bitrate på filmerna ligger på strax under 30 Mbit/s vilket fått vissa att tvivla på att Bluray och HD-DVD ska kunna konkurrera vad det gäller kvalité.

En av JVC’s D-VHS-apparater som sålts i Europa. Tyvärr klarade ej maskin att spela upp D-Theatre-filmer vilket kanske förklarar varför få Svenskar pungade ut tjugo tusen för den.

Givetvis är det otympligt med kassetter och få är villiga att gå tillbaka till detta sätt att lagra filmer på. För den som bara är intresserad av att stoppa i filmen och sedan se den från början till slut innebär ju dock inte formatet i praktiken några svårigheten annat än att man får återgå till det konstanta återspolandet av filmer.

Det andra användningsområdet för dessa enheter är att de kan spela in HDTV-material. De är alltså inte bara spelare utan också, egentligen främst, recorders. Tack vare den höga lagringskapaciteten och det digitala formatet kan man spara ner HDTV-sändningarna exakt så som de sänts.

D-Theatre har aldrig fått någon större kommersiell succé och i våra trakter har formatet inte ens lanserats (ännu?). Förutom brist på marknadsföring, klumpigt lagringsformat så är dyra spelare en stor käpp i hjulet. För en ny basicvariant får man betala runt 7000 kronor och vill man ha en med DTS-stöd mm. åker priset upp ytterligare några tusenlappar. För ett format som av många anses vara ett substitut i väntan på optisk-HD-lagringsmedia kan priserna avskräcka även penningstarka filmentusiaster.

 

Det tredje och kanske något mindre intressanta alternativet är HVD/EVD. Detta är två asiatiska standarder som båda innebär att man använder traditionella DVD-skivor för att lagra HDTV-material. Utbudet på filmer är lågt, upplösningen är begränsad till 720p och bitraten är lika låg som vanliga DVD-filmer. Vidare finns det inte många spelare på marknaden.

HVD-208 är en DVD-spelare som klarar att spela upp HVD-filmer med 720p-upplösning. Vidare kan den också skala upp DVD-filmer till hela 1080p. Faktum är att denna spelare finns tillgänglig på västerlänska marknaden och är inte ens särskilt dyr.

Ska man tro på de olika rapporterna från Asien så dog EVD-formatet i sin linda och det ser inte heller särskilt ljust ut för HVD.


Det sista alternativet är det som vi på NordicHardware är mest hemma på, nämligen en vanlig hemdator. Tack vare att allt modernt HDTV-material är digitalt är det en smal sak att spela upp det på en vanlig dator så länge man har kraftfull hårdvara nog och den mjukvara som krävs.

Microsofts WMV-HD-filmer som finns ute idag är det tänkt att man ska spela upp i sin dator. Några få filmer finns redan ute i detta format, då lagrade på vanliga DVD-skivor. Som regionsskydd och kopieringsskydd krävs det att en licens verifieras online varenda gång man vill se filmen. Det här begränsar för oss som vill importera film men tack och lov finns det faktiskt redan en handfull europeiska releaser på marknaden. Är man inställd på att få det och funka är det också långt ifrån en omöjlighet att få igång utländska filmer i Europa.

Microsoft ligger bakom WMV-HD-standarden som baseras på MPEG4. De titlar som släppts hittills ligger på vanliga DVD-skivor men i framtiden lär vi få se WMV-HD både i TV-sändningar och på Bluray/HD-DVD.

Något mindre roligt är det material som finns att tillgå. Den stora majoriteten av filmer är naturfilmer och liknande, därmed inte sagt att det inte finns kommersiella långfilmer. Filmerna som kommer ut på WMV-HD har dock en tendens att släpa efter DVD-releaserna med månader eller år. Några av nyheterna på WMV-HD-format är till exempel Underworld och Gangs of New York som på DVD-marknaden redan är gammal skåpmat. Hittills har det inte lanserats en enda WMV-HD-titel officiellt i Sverige vad vi vet. Det ryktas dock om att vi kommer få se ett antal titlar på marknaden innan sommaren. Förmodligen kommer de levereras som "bonusmaterial" i DVD-boxar (dvs. köp den vanliga DVD:n och få WMV-HD-utgåvan på köpet).

 

Möjligheterna med datorn slutar knappast med WMV-HD som tur är. Förutom att det redan visats prototyper på  5.25-tums Bluray och HD-DVD läsare/brännare så finns möjligheten att installera en HDTV-mottagare i datorn (för att ta in sattelitkanalen HD1 tex.). Det största uppbådet av material hittar dock dem som gärna befinner sig på fel sida om lagen tyvärr. Även om illegal nedladdning av HD-material inte är i närheten så utbrett som nerladdningen av DVD-film och TV-serier så lär det inte dröja länge förrän allas vår favorit Antipiratbyrån får ett nytt huvudbry på halsen.


I framtiden ligger två format och vilar: Bluray och HD-DVD. Dessa två format kommer att slåss om vad som ska bli efterförljaren till DVD-skivorna. HD-DVD har sina fördelar i att de verkar ha ett större utbud av filmstudios bakom sig med fler utlovade filmer vid lanseringen. En annan stor poäång för HD-DVD är att tillverkningsprocessen är väldigt lik den för traditionella DVD-skivor vilket gör att man kan hålla nere priserna. Dock kan HD-DVD-formatet bara hålla 30 GB på en skiva. Bluray’s största fördel är att formatet får plats med mycket mer information på en skiva, 50 GB närmare bestämt. Det lär också få en väldigt stor spridning tack vare att Playstation 3 kommer att vara utrustad med en Blurayläsare. Till det negativa hör priset och något mindre stöd bland diverse filmstudios.

Format:
Blu-ray
HD-DVD
Kapacitet SL:
25 GB

15 GB

Kapacitet DL:
50 GB

30 GB

Timmar i 28 mbps:
4.2

2.5

Maximal bitrate:
54mbps
36.5mbps
Videoformat:
MPEG2
MPEG4
VC-1
H.264
MPEG2
MPEG4
VC-1
H.264
Ljudformat:
DD+
DTS-HD
DD+
DTS-HD

Hur mycket?
Som vi ser i tabellen har Bluray övertaget vad det gäller kapacitet både på Single Layer- och Dual Layer-skivor. Om vi utgår från vad vi tidigare kallade en ”optimal” bitrate för HDTV i MPEG2-format kan vi se att det ryms 4.2 timmar på en Bluray-skiva och bara 2.5 på en HD-DVD. Dock tar denna uträkning inte hänsyn till extramaterial, ljudspår, menyer osv. Om vi förutsätter att detta material tar upp cirka 25% av skivorna utrymme ser vi då att HD-DVD istället får plats med knappt två timmar film medan Bluray får plats med drygt tre timmar.

Blu-ray är backat av stora spelare som tex. Sony och erbjuder mest lagringskapacitet av de två formaten.

Båda formaten har stöd för olika varianter av MPEG4-baserad komprimering (inkl. Microsofts WMV9-baserade VC-1 och även H.264 vilka i grunden också baserar sig på MPEG4-teknik) vilket skulle kunna göra att man får plats med ännu mer film än så. Kort sagt kan vi se att HD-DVD inte ligger så illa till ändå. Det som också är intresssant är maximal bitrate vid playback. Här har Blurayformatet bättre möjligheter än HD-DVD men ännu en gång så blir det en fråga om det rent praktiskt kommer att användas. På en HD-DVD skulle man få plats med video i 28mbps och audio i 8 mbps tex. och mycket mer än så lär vi inte kunna förvänta oss av Bluray heller trots att tekniken finns där.

Vilket format?
Vilket videoformat som i slutändan kommer att användas på de två skivorna är svårt att säga men det finns vissa hintar om att MPEG4 eller VC-1 teknik blir standard och MPEG2 snarast ett tillval. Vad det gäller ljudformat så kommer det uppgraderade versioner av både Dolby Digital och DTS. De nya formaten Dolby Digital Plus och DTS-HD erbjuder båda två möjlighet att ha fler diskreta ljudkanaler (tex. 7.1, 13.1 osv.) och med högre bitrates och bättre komprimering kommer ljudet vara vesäntligt mycket bättre än på dagens DVD-skivor. Det som vi inte hört mycket om hittills är MPEG4-Audio i stil med det man hittar på WMV-HD-titlar, även här har vi ett format som kan leverera mycket bättre ljudkvalitet än traditionellt DVD-ljud. Vidare har det spekulerats i huruvida man kommer kunna använda det MLP-komprimerade DVD-Audio formatet som ljudspår på framtidens filmer.

Kan jag bränna skivorna själv?
Som nämnt tidigare finns det 5.25-tumsenheter på ingång som bränner de nya formaten. Externa brännare är också planerade. Ett stort användningsområde kommer att bli inspelning av HDTV-sändningar. Med en ”standalone”-brännare ska man kunna spela in sina TV-sändningar precis så som man använder en DVD-Recorder eller vanlig VCR idag.
Båda formaten specificerar 1x bränningshastighet som drygt 36 mbps att jämföra med en DVD där 1x motsvarar knappt 12 mbps. Den maximala hastigheten lär bli 8x, se tabellen nedan för ungefärliga bränntider:

Format:
DVD
(4.5 GB)
Blu-ray
(50 GB)
HD-DVD
(30 GB)
1x:
1 tim
3 tim

2 tim

2x:
30 min
1,5 tim

1 tim

4x:
15 min
45 min
30 min
8x:
7,5 min
22,5 min
15 min

När?
Både HD-DVD och Blu-ray kommer att börja smyga in på marknaden under slutet av 2005. Vad det gäller filmutbud så utlovas nästan hundra titlar på HD-DVD innan årets slut, en bedrift som inte Blu-ray kan matcha än. Formaten väntas inte gå mainstream förrän under 2006-2007.

Till vilket pris?
Det är givetvis jättesvårt att göra några uttalanden här men det är inte orimligt att anta att de första spelarna kommer ligga på närmre tio tusen kronor när de lanseras och att priserna kommer rasa ganska fort det första halvåret. Datorbrännarna/läsarna kommer givetvis bli billigare.Vad det gäller själva skivorna så lär både ”köpfilmer” och brännbar media bli betydligt dyrare än traditionell DVD. Blu-ray kommer under en ganska lång period vara betydligt dyrare än HD-DVD på grund av de högre tillverkningskostnaderna.

HD-DVD är backat av bland annat DVD-Forum som står bakom den nuvarande DVD-standarden. Formatets starka sidor är dess likhet med vanlig DVD och framförallt det stora stödet från filmstudios.

Behöver jag bry mig?
Givetvis är det tråkigt att se att branschen ännu en gång inte kan komma överens och ena sig för ett format. Förmodligen lär vi se en lång period där de två formaten samsas på marknaden. Kanske kommer ett av formaten att få ge vika men det känns inte så troligt. Dock finns det redan bot på det här på planeringsstadiet. Hybrid-brännare/spelare är redan planerade och lär bli lösningen på konsumenternas problem.
Innan hybridapparaterna dyker upp finns det dock alltså en chans att man går ut och köper en Blu-ray- eller HD-DVD-spelare för tusentals kronor bara för att senare inse att ens favoritfilm inte släpps till det format man valt att satsa på. Tex. så får man ta och satsa på en HD-DVD-spelare om man är sugen på att köpa HD-boxen med The Matrix- eller Sagan Om Ringen-triologin.
Att betänka här är att en HTPC kan bli en billig lösning på problemen. En Blu-ray- eller HD-DVD-spelare i 5.25-tumsformat lär inte bli vansinnigt dyr och skulle behovet uppstå kan man bara slänga in en extra 5.25-tumsenhet med andra ord.


Det kan tyckas tidigt att spekulera i v ad som händer efter Blu-ray och HD-DVD men faktum är att det redan nu finns ett par ledtrådar. Ett av de kommande formaten har förvirrande nog utrustats med samma namn som det kinesiska HVD-formatet. Det andra HVD-formatet, som bland andra Fuji står bakom, är tänkt att nå marknaden redan om två år och lagringskapaciteten ska vara betydligt högre än vad tom. Blu-ray kan erbjuda. Närmare bestämt mellan 200 och 1000 GB ska få plats på en skiva. Det här kanske låter lite väl exotiskt men faktum är att man redan demonstrerat dessa skivor med en kapacitet på 200 GB.
Hittills har filmbraschen inte nämnt HVD vilket kanske inte bådar så gott om formatet ska lanseras redan 2007. Blir kriget mellan Blu-ray och HD-DVD olöst så är det ju inte helt omöjligt att HVD dyker upp och rädar dagen med ett enande format redan innan Blu-ray och HD-DVD nått mainstreamanvändarna.

Blu-ray-skaparna Sony har också smått antytt att de är villiga att samarbeta mer med DVD Forums HD-DVD-format om det visar sig att konsumenterna reagerar negativt på ett nytt formatkrig. Med tanke på Sonys ovilja att lyssna på omvärlden (tänk Betamax, MiniDisc, ATRAC, UMD osv.) kanske man inte ska hoppas på allt för mycket.

Det var allt för den här gången, i nästa del kommer vi berätta mer om vad ni kan göra för att avnjuta HD-material här och nu.

Leave a Reply

Please Login to comment
  Subscribe  
Notifiera vid